patetisk tråd

[escodobe]

Att jag vill gå in i min relation med hela hjärtat och då blir det stort och "allvarligt" för mig.

Fast jag ser det inte som att det finns en motsättning mellan partnern och andra nära relationer.
En förälder med två eller fler barn brukar inte älska sina barn mindre än de som har ett barn.
I min värld kan man ha en (eller flera om man är poly) partners och samtidigt ha mycket nära vänner.
Min och min partners relation blir inte mindre viktig för att vi har andra vänner. De är liksom inte något hot eller konkurrens.

(Fast lyckas han smitta mig med sin vinterkräksjuka så...jag har inatt allvarligt övervägt att lämna honom åt sitt öde och ta in på hotel!)

 

[osaker83]

Jag ser ingen motsättning i att ha nära vänner fast man går in helhjärtat i sin kärleksrelation, självklart inte. Jag tror bara att jag är rädd att min pojkväns sätt att prata med sina kvinnliga vänner ska kännas olämpligt eller "fel" för mig. Som idag när jag råkade se att han skrivit en pussande hjärt-emoji i ett sms till henne. Det handlade om vardagssaker och han skrev typ "skäm bort dig ordentligt nu *hjärtpuss*" och det kändes inte bra. En jävla smiley. Men Jag skulle inte skrivit så. (Han hade uppe konversationen och jag satt snett bakom)

Alltså jag är kanske sjukt barnslig. Eller bara väldigt rädd. Eller helt sjuk i huvudet. Kontrollbehovet gör mig livrädd och ängslig. Jag vill ta ut allt dåligt i förskott så att det inte tar mig på sängen när jag tror att allt är frid och fröjd. Så mycket att jag kanske skapar helt felaktiga fantasier om vad som kan komma att pågå... utan att jag vet. Sjukt.

 

[Lipperta]

Jag är väldigt svartsjuk men jobbar för att bli bättre, mycket av det har att göra med att jag har riktigt dålig självklänsla och jag har inte läst hela tråden.
Och men behöver faktiskt inte be om ursäkt för sin svartsjuka.

Men är jag i en relation så förväntar jag mig att man kanske inte behöver sända kissemojis till andra tjejer, eller sitta och texta när vi har en mysig stund typ se på film tillsammans.

Jag tycker att om något inte känns bra borde du tala om det för honom, berätta hur det känns. Du ska väl inte behöva gå runt och må dåligt även om du kanske överreagerar. Kanske vända på steken och fråga hur han hade kännt om du sänt samma medelanden till en kille?
Jag förstår helt att kissemojis inte känns bra, det skulle inte kännas bra för mig heller.

Det enda jag har att jämföra med är min nuvarande relation och han vet att jag är nästan sjukligt svartsjuk, men han säger alltid att om han ville ha någon annan skulle han väl inte sitta här med mig nu.
Han är också lite svartsjuk så han förstår väl känslan men någon som inte alls är det kan det bli svårt att sätta sig in i hur det känns.
I min svartsjuka tror jag inte att min kille vill vara otrogen eller lämna mig för en annan kvinna etc jag blir bara lite ledsen då det känns som att jag inte räcker till eller duger inte. Kanske samma för dig, liksom vad ger hon som inte jag kan ge.

Det kanske inte hjälper mycket men du är iallafall inte ensam. Be inte om ursäkt för att du är svartsjuk försök att bättra dig istället.
Hoppas det kan kännas en liten bit lättre iallafall, kram

 

[osaker83]

Jag är väldigt svartsjuk men jobbar för att bli bättre, mycket av det har att göra med att jag har riktigt dålig självklänsla och jag har inte läst hela tråden.
Och men behöver faktiskt inte be om ursäkt för sin svartsjuka.

Men är jag i en relation så förväntar jag mig att man kanske inte behöver sända kissemojis till andra tjejer, eller sitta och texta när vi har en mysig stund typ se på film tillsammans.

Jag tycker att om något inte känns bra borde du tala om det för honom, berätta hur det känns. Du ska väl inte behöva gå runt och må dåligt även om du kanske överreagerar. Kanske vända på steken och fråga hur han hade kännt om du sänt samma medelanden till en kille?
Jag förstår helt att kissemojis inte känns bra, det skulle inte kännas bra för mig heller.

Det enda jag har att jämföra med är min nuvarande relation och han vet att jag är nästan sjukligt svartsjuk, men han säger alltid att om han ville ha någon annan skulle han väl inte sitta här med mig nu.
Han är också lite svartsjuk så han förstår väl känslan men någon som inte alls är det kan det bli svårt att sätta sig in i hur det känns.
I min svartsjuka tror jag inte att min kille vill vara otrogen eller lämna mig för en annan kvinna etc jag blir bara lite ledsen då det känns som att jag inte räcker till eller duger inte. Kanske samma för dig, liksom vad ger hon som inte jag kan ge.

Det kanske inte hjälper mycket men du är iallafall inte ensam. Be inte om ursäkt för att du är svartsjuk försök att bättra dig istället.
Hoppas det kan kännas en liten bit lättre iallafall, kram

Tack för att du säger att jag inte är ensam. Jag sa det faktiskt till honom, att jag blir ledsen och tycker det är onödigt att skriva hjärtemojis. Det känns fel i magen. Han säger att han inte menar det så utan mer som en "bry sig om-grej". Men det känns ändå inte kul. Han sa att han kan ha förståelse för det och att han ska försöka tänka på att inte skriva så det kan tolkas fel. Men jag vet att han tänker annorlunda än jag och säkert inte kommer skriva som jag tycker är okej, för han skriver ju som HAN tycker är okej. Och det är på en annan nivå än jag tycker. Han tycker inte att det är fel/sårande grejer han gör. Och det känns fel att jag sa något alls. Men det hade känts fel att inte säga något också.

 

[osaker83]

Jag är väldigt svartsjuk men jobbar för att bli bättre, mycket av det har att göra med att jag har riktigt dålig självklänsla och jag har inte läst hela tråden.
Och men behöver faktiskt inte be om ursäkt för sin svartsjuka.

Men är jag i en relation så förväntar jag mig att man kanske inte behöver sända kissemojis till andra tjejer, eller sitta och texta när vi har en mysig stund typ se på film tillsammans.

Jag tycker att om något inte känns bra borde du tala om det för honom, berätta hur det känns. Du ska väl inte behöva gå runt och må dåligt även om du kanske överreagerar. Kanske vända på steken och fråga hur han hade kännt om du sänt samma medelanden till en kille?
Jag förstår helt att kissemojis inte känns bra, det skulle inte kännas bra för mig heller.

Det enda jag har att jämföra med är min nuvarande relation och han vet att jag är nästan sjukligt svartsjuk, men han säger alltid att om han ville ha någon annan skulle han väl inte sitta här med mig nu.
Han är också lite svartsjuk så han förstår väl känslan men någon som inte alls är det kan det bli svårt att sätta sig in i hur det känns.
I min svartsjuka tror jag inte att min kille vill vara otrogen eller lämna mig för en annan kvinna etc jag blir bara lite ledsen då det känns som att jag inte räcker till eller duger inte. Kanske samma för dig, liksom vad ger hon som inte jag kan ge.

Det kanske inte hjälper mycket men du är iallafall inte ensam. Be inte om ursäkt för att du är svartsjuk försök att bättra dig istället.
Hoppas det kan kännas en liten bit lättre iallafall, kram

Känslan jag känner är typ... bortgjord. Alltså det känns pinsamt att jag går runt och är 100% ärlig och lojal och alltid tänker på hur han ska sa saker och att inte göra/säga saker som jag inte hade kunnat stå för inför honom. Och det är inte ens svårt för mig. Det känns som att jan har övertaget på något sätt och jag känner mig inte trygg och respekterad.

Han säger att han inte alls är svartsjuk och att han gärna skulle se att jag hade killkompisar. Men jag har ju liksom inte det behovet. Och hade jag haft det hade jag ändå inte skickat hjärtan och hållt på...

 

[Red_Chili]

Alltså jag är kanske sjukt barnslig. Eller bara väldigt rädd. Eller helt sjuk i huvudet. Kontrollbehovet gör mig livrädd och ängslig. Jag vill ta ut allt dåligt i förskott så att det inte tar mig på sängen när jag tror att allt är frid och fröjd. Så mycket att jag kanske skapar helt felaktiga fantasier om vad som kan komma att pågå... utan att jag vet. Sjukt.

Där har du ju något att jobba med, om du vill ha det lite lättare.
Jag har själv varit sådan (det har dock aldrig riktigt uttryckt sig i svartsjuka, däremot har jag mått dåligt av mitt "katastroftänk"). Nu har jag lyckas få bort väldigt mycket av det och det är, för mig, så galet skönt att som mest riskera att råka "vara glad i onödan" istället för att gå runt och tro att allt ska gå åt helvete hela tiden. Dessutom gör det att jag får lättare att upptäcka positiva saker, ta till vara på det, peppa mig själv att bli bättre osv.

 

[cirkus]

Känslan jag känner är typ... bortgjord. Alltså det känns pinsamt att jag går runt och är 100% ärlig och lojal och alltid tänker på hur han ska sa saker och att inte göra/säga saker som jag inte hade kunnat stå för inför honom. Och det är inte ens svårt för mig. Det känns som att jan har övertaget på något sätt och jag känner mig inte trygg och respekterad.

Han säger att han inte alls är svartsjuk och att han gärna skulle se att jag hade killkompisar. Men jag har ju liksom inte det behovet. Och hade jag haft det hade jag ändå inte skickat hjärtan och hållt på...

Varför är det pinsamt att du går runt och är ärlig och lojal?
Han är ju också ärlig och lojal? Han är ju öppen med sina vänskapsrelationer och hur de kommunicerar. Han står ju för vad han gör.

Bara för att du inte hade hade skickat hjärtan så har det ingen bäring på vad han gör.

 

[Lipperta]

Man kan bry sig på andra sätt än att skicka flirtiga emojis, för mig är det flirt. Inget fel med det bara att partnern är ok med det, vilket du inte är.
Är man i en relation tycker jag man får både ge och ta i alla situationer, för mig är det här en sån situation. Kanske behöver han inte skriva så nät det uppenbarligen får dig att må dåligt.

Jag tyckler inte heller du ska behöva må dåligt. Kan du försöka prata med honom och verkligen uttrycka hur sårad du känner dig. Och kanske att emojisarna är illa och man kan uttrycka sig utan dem, och tjejen tar det säkerligen som flirt, det skulle jag gjort om jag mottagit de meddelenadena.

 

[vallhund]

Jag hade sprungit lång väg om jag fått sådana krav på mig, ingen äger mig.

 

[Lipperta]

Sen verkar buke vara väldigt annorlunda mot hur du och jag känner. Det fanns en likande tråd där flera inte ens ville veta om deras partner var otrogen.

Men din relation är din, den ska vara som du tycker och frmaförallt inte mår dåligt av.

Det handlar fär mig inte om att äga eller bestämma över någon, bara ha en relation som båda mår bra av. Det gör ju inte du, tyvärr.

I ens egna relation får man ha vissa krav på sin partner, likaså han får ha krav på dig. Man kan fktiskt inte bara köra på sitt race för man delar livet med någon. Det är min filosofi

 

[Vinur]

Sen verkar buke vara väldigt annorlunda mot hur du och jag känner. Det fanns en likande tråd där flera inte ens ville veta om deras partner var otrogen.

Men din relation är din, den ska vara som du tycker och frmaförallt inte mår dåligt av.

Det handlar fär mig inte om att äga eller bestämma över någon, bara ha en relation som båda mår bra av. Det gör ju inte du, tyvärr.

I ens egna relation får man ha vissa krav på sin partner, likaså han får ha krav på dig. Man kan fktiskt inte bara köra på sitt race för man delar livet med någon. Det är min filosofi

Men han kommer ju troligen inte må bra i längden om TS ska bestämma vilka vänner han får ha och hur han ska skriva sina sms?

 

[Lampan]

Jag ser ingen motsättning i att ha nära vänner fast man går in helhjärtat i sin kärleksrelation, självklart inte. Jag tror bara att jag är rädd att min pojkväns sätt att prata med sina kvinnliga vänner ska kännas olämpligt eller "fel" för mig. Som idag när jag råkade se att han skrivit en pussande hjärt-emoji i ett sms till henne. Det handlade om vardagssaker och han skrev typ "skäm bort dig ordentligt nu *hjärtpuss*" och det kändes inte bra. En jävla smiley. Men Jag skulle inte skrivit så. (Han hade uppe konversationen och jag satt snett bakom)

Alltså jag är kanske sjukt barnslig. Eller bara väldigt rädd. Eller helt sjuk i huvudet. Kontrollbehovet gör mig livrädd och ängslig. Jag vill ta ut allt dåligt i förskott så att det inte tar mig på sängen när jag tror att allt är frid och fröjd. Så mycket att jag kanske skapar helt felaktiga fantasier om vad som kan komma att pågå... utan att jag vet. Sjukt.

Svaren du (och andra) får här på buke när det gäller frågor om relationer,trohet och "svartsjuka" skiljer sig mycket från hur människor "normalt" uppfattar vd som är okey i en relation och vad som inte anses okey.
Ta svaren du får här med en nypa salt
Jag tror inte du är sjuk i huvudet av svartsjuka för att du inte gillar att din kille skickar puss smiley till en vän.

Ett ex till mig hade behov att bli bekräftad ständigt av yngre söta tjejer.
Det blir nästan lite patetiskt, när jag såg att han va "igång igen" på någon firmafest.
Jag är inte alls sån och och därför är det lite svårt att förstå behovet hos en partner.

Du har två val, antingen accepterar du din killes beteende eller så gör du slut.

 

[Squie]

Jag ser ingen motsättning i att ha nära vänner fast man går in helhjärtat i sin kärleksrelation, självklart inte. Jag tror bara att jag är rädd att min pojkväns sätt att prata med sina kvinnliga vänner ska kännas olämpligt eller "fel" för mig. Som idag när jag råkade se att han skrivit en pussande hjärt-emoji i ett sms till henne. Det handlade om vardagssaker och han skrev typ "skäm bort dig ordentligt nu *hjärtpuss*" och det kändes inte bra. En jävla smiley. Men Jag skulle inte skrivit så. (Han hade uppe konversationen och jag satt snett bakom)

Alltså jag är kanske sjukt barnslig. Eller bara väldigt rädd. Eller helt sjuk i huvudet. Kontrollbehovet gör mig livrädd och ängslig. Jag vill ta ut allt dåligt i förskott så att det inte tar mig på sängen när jag tror att allt är frid och fröjd. Så mycket att jag kanske skapar helt felaktiga fantasier om vad som kan komma att pågå... utan att jag vet. Sjukt.

Om jag förstår dig rätt så triggar du på en smiley? Du triggar på att han visar empati för någon annan? O sedan går in o berättar (kontrollerar förhållandet) för din partner att han inte får visa sådana känslor för någon annan?

Hur tänker du nu?

 

[tott]

Men han kommer ju troligen inte må bra i längden om TS ska bestämma vilka vänner han får ha och hur han ska skriva sina sms?

...och TS mår inte bra som det är nu. Idén är väl att båda ska må bra i ett förhållande.

 

[tott]

Om jag förstår dig rätt så triggar du på en smiley? Du triggar på att han visar empati för någon annan? O sedan går in o berättar (kontrollerar förhållandet) för din partner att han inte får visa sådana känslor för någon annan?

Hur tänker du nu?

Har du läst hela tråden? Det handlar inte om en specifik smiley...

 

[Vinur]

...och TS mår inte bra som det är nu. Idén är väl att båda ska må bra i ett förhållande.

Men som det är nu verkar ju alternativen vara att ha det som det är nu och TS jobbar på sin svartsjuka, pojkvännen gör som TS vill och ändrar sitt sätt att vara, de gör en kompromiss som sannolikt gör båda olyckliga eller så gör de slut. Sen är det väl upp till TS att välja ett alternativ och sedan få med pojkvännen på tåget.

 

[Lipperta]

Men han kommer ju troligen inte må bra i längden om TS ska bestämma vilka vänner han får ha och hur han ska skriva sina sms?

Nej absolut menar jag inte att Ts ska diktatera hur han ska skriva eller välja vad han får och inte får.
Jag menar bara att är man i en relation och gör något som gör sin partner såhär ledsen kan man faktiskt sluta. Han vet att emojisarna får henna att må dåligt, då tycker jag att man som en god partner kan sluta med dom när det är en sån simpel grej.
Man lever med varandra inte mot varandra, gör jag min pojkvän såhär upprörd som ts är nu skulle jag helt enkelt sluta eftersom den grejen jag gör inte är värd mer än min pojkväns känslor.

Självklart ska Ts jobba på sin svarksjuka, man mår inte bra av det. Men det går inte på en natt, det tar år.

Aldig har jag menat att Ts ska betsämma vänner heller, du misstolkade mig. Hade han skrivit ett sånt sms till mig som han skickade till sin vän så 100% hade jag tagit det som små flört, det kanske hon också gör det vet vi inte.
Men om hans svar var att det var omtänkssamt att skriva så tänker jag att han vet att det sårar ts känslor och att han kan uttrycka sina känslor på ett mindre flirtigt vis, men det väljer ju han.

Jag tycker heller inte det är ok att skuldbelägga Ts för att hon är avis, man får vara avis. Vad man inte får är att vara manipulativ. Man får säga ''Det här sårar mig kan du låta bli/inte göra det framför mig''.

Till Ts
Det viktigaste är bara att ha öppen dialog med pojkvännen så han vet hur det känns och kan tänka över hur han uttrycker sig till tjej kompisar. Även om han inte är svartsjuk av sig så förstår han nog om du försklarar Men det är ändå upp till honom om han vill köra sitt egna race eller kompromissa lite. Relationer och hela livet är fullt av kompromisser.
Det funkar inte att bara braka fram och köra sitt race i längden.

 

[Korven]

Men han kommer ju troligen inte må bra i längden om TS ska bestämma vilka vänner han får ha och hur han ska skriva sina sms?

Och hur mår TS nu då?

 

[Lipperta]

Om jag förstår dig rätt så triggar du på en smiley? Du triggar på att han visar empati för någon annan? O sedan går in o berättar (kontrollerar förhållandet) för din partner att han inte får visa sådana känslor för någon annan?

Hur tänker du nu?

Hjälp vilket elakt inlägg. Helt onödigt?

 

[monster1]

Nej absolut menar jag inte att Ts ska diktatera hur han ska skriva eller välja vad han får och inte får.
Jag menar bara att är man i en relation och gör något som gör sin partner såhär ledsen kan man faktiskt sluta. Han vet att emojisarna får henna att må dåligt, då tycker jag att man som en god partner kan sluta med dom när det är en sån simpel grej.
Man lever med varandra inte mot varandra, gör jag min pojkvän såhär upprörd som ts är nu skulle jag helt enkelt sluta eftersom den grejen jag gör inte är värd mer än min pojkväns känslor.

Självklart ska Ts jobba på sin svarksjuka, man mår inte bra av det. Men det går inte på en natt, det tar år.

Aldig har jag menat att Ts ska betsämma vänner heller, du misstolkade mig. Hade han skrivit ett sånt sms till mig som han skickade till sin vän så 100% hade jag tagit det som små flört, det kanske hon också gör det vet vi inte.
Men om hans svar var att det var omtänkssamt att skriva så tänker jag att han vet att det sårar ts känslor och att han kan uttrycka sina känslor på ett mindre flirtigt vis, men det väljer ju han.

Jag tycker heller inte det är ok att skuldbelägga Ts för att hon är avis, man får vara avis. Vad man inte får är att vara manipulativ. Man får säga ''Det här sårar mig kan du låta bli/inte göra det framför mig''.

Till Ts
Det viktigaste är bara att ha öppen dialog med pojkvännen så han vet hur det känns och kan tänka över hur han uttrycker sig till tjej kompisar. Även om han inte är svartsjuk av sig så förstår han nog om du försklarar Men det är ändå upp till honom om han vill köra sitt egna race eller kompromissa lite. Relationer och hela livet är fullt av kompromisser.
Det funkar inte att bara braka fram och köra sitt race i längden.

Man ska inte kompromissa med sig själv. Om han är en person som skickar kram och puss till sina vänner så ska han givetvis fortsätta med det oavsett vad TS tycker eller känner. Det är ju den personen hon träffade och förälskade sig i. Vem blir han om hon börjar begränsa honom. Det är inte alls ok att lägga över sina egna svartsjukeproblem på sin partner. Antingen litar man på sin partner (eller arbetar med sig själv för att göra det) eller så avslutar man relationen. Man kan inte förändra sin partner så den ska agera efter ett specifikt mönster för att kontrollera sin egen svartsjuka. Det är inte ok!

Acceptera din partner som den är eller låt partnern finna någon annan som accepterar hen som hen är.