patetisk tråd

[Lipperta]

Fast om man inte vill ändra sig? Om man faktiskt tycker att det är en för stor uppoffring att ändra sig? Även om du må tycka att det är en liten grej att inte skicka smileys, skriva på ett visst sätt eller inte ha så frekvent kontakt med någon, så känner inte alla likadant. Jag har varit lite grann i TS partners kläder, och även om det är små saker jag skulle ändra som kändes ok i stunden kände jag mig väldigt låst för jag fick fundera jämt om min partner skulle ta illa upp om jag gjorde si eller så. Och även i situationer jag trodde mig gå fri, så hade han hittat på egna scenarion som inte hade någon förankring i verkligheten. Det blir sällan frid och fröjd för att personen slutar skicka vissa smileys, då blir det något annat som ligger i fokus för svartsjukan istället. Skulle jag hamna i en sån situation igen skulle jag inte ge vika utan min partner måste acceptera att jag är som jag är.

Han behöver självklart inte ändra sig, det är upp till honom. Det enda man kan göra är att fråga om han kanske kan låta bli då det får mig att må lite dåligt. Hans val i slutändan, men som du säger säkert kommer svartsjukan finna något annat som är fel även om han ger sig, först en emoji, sen ett medelande, sen en kompis, sen familjen som blir fel.

Men väljer han att fortsätta får man fråga sig själv om man vill vara kvar i den relationen.

Jag menar absolut inte att han ska ändra sig till varje pris han har lika mycket rätt att vara den han är som Ts har att vara sig själv.
Men som i exemplet att inte skicka emoji är ju inget hot mot hans identitiet.

 

[Lampan]

Jag tar nog dagen som den kommer tillsammans med min partner och jag har levt monogamt med vederbörande i över 20 år men jag han är inte den enda, utan jag har många människor som går och kommer i mitt liv. Det betyder inte att jag tar mina relationer med en klackspark, utan snarare att jag försöker ta livet som en klackspark eftersom det är nog jävligt ändå och sen dör man, förstår du skillnaden?

Att livet är "nog jävligt ändå" förstår jag inte alls.
Jag tycker jag har ett fantastiskt liv som jag är glad och tacksam för.
Jag tar varken livet eller relationer med en klackspark. För mig är dessa alltför värdefulla för att tas med en klackspark.

Så, nej, jag förstår inte alls.

 

[Bison]

Men igen, det är ju du, inte Ts och inte mig. Jag och min gör likadant med tex mat och musik oftast, fast jag kan stå ut med hans musik om jag vet att han verkligen vill lyssna på den just då, helt ok.
Jag kan gå på en resturang jag inte gillar så mycket bara för att jag vet att han tycker det är så gott och roligt när vi går dit.

Men det blir inte samma sak för mig som att flirta med någon, hände det oss skulle jag ta otroligt illa vid mig. Vad ger hon som inte jag gör osv.
Jag skulle be honom sluta då det får mig att må dåligt, han bestämmer ju själv, det enda jag kan göra är att fråga honom. Vill han fortsätta får jag fråga mig själv om jag vill vara i den relationen då flirta är en stor sak för mig eller om jag vill lämna. Helt ok, hans liv är hans.

Jag kan inte se en puss emoji som flirt faktiskt, jag tycker själv den är jättesöt och skickar den hejvilt till mina vänner, manliga som kvinnliga.
Ts sambo är kanske likadan?
Bara att sitta och läsa sms över axeln och sen ifrågasätta tycker jag är

Som någon skrev tidigare, ibland får man bara bestämma sig för att lita på andra.
Kan man inte det är det sitt problem, inte ens partners. Han har dessutom upprepade gånger sagt att han inte är intresserad av andra på det sättet.
Han är kanske en flirtig person? Vad som är flirtigt och inte beror också väldigt mycket på vem man frågar.
Jag ler mycket är glad och kan vara väldigt charmig. Upplevs säkert som flirtigt av vissa och för mig är det bara mitt sätt att vara.

 

[Lipperta]

Jag kan inte se en puss emoji som flirt faktiskt, jag tycker själv den är jättesöt och skickar den hejvilt till mina vänner, manliga som kvinnliga.
Ts sambo är kanske likadan?
Bara att sitta och läsa sms över axeln och sen ifrågasätta tycker jag är

Som någon skrev tidigare, ibland får man bara bestämma sig för att lita på andra.
Kan man inte det är det sitt problem, inte ens partners. Han har dessutom upprepade gånger sagt att han inte är intresserad av andra på det sättet.
Han är kanske en flirtig person? Vad som är flirtigt och inte beror också väldigt mycket på vem man frågar.
Jag ler mycket är glad och kan vara väldigt charmig. Upplevs säkert som flirtigt av vissa och för mig är det bara mitt sätt att vara.

Jag har blivit tillsagd av andra, inte min pojvän, att jag ses som flirtig också. Men jag försöker att begränsa mig lite, jag kan vara mycket touchy feely utan att mena något bara vänskaplig mänsklig kontakt.
Det har jag och pkv gått igenom och det är inga problem eftersom jag inte menar något mer med det.

Jag håller med att smygläsa är väl inte riktigt ok.

Vad jag förstod så has Ts pkv messat fler flirtiga grejer alltså inte bara en emoji. Men jag kanske missförstod.

Ts bör absolut jobba med svartsjukan och tillit till människor, liksom jag. Men det går inte fort.

Förhoppningsvis finner Ts antingen ro i den här relationen, finner en annan eller blir nöjd med sitt egna sällskap innan hon ger sig in i en ny.

 

[Bison]

Läste precis något som jag tyckte var jäkligt vettigt.

Kärlek är att skapa ett vi utan att förlora sitt jag.

 

[Lipperta]

Det var en fin quote

 

[Bison]

Jag har blivit tillsagd av andra, inte min pojvän, att jag ses som flirtig också. Men jag försöker att begränsa mig lite, jag kan vara mycket touchy feely utan att mena något bara vänskaplig mänsklig kontakt.
Det har jag och pkv gått igenom och det är inga problem eftersom jag inte menar något mer med det.

Jag håller med att smygläsa är väl inte riktigt ok.

Vad jag förstod så has Ts pkv messat fler flirtiga grejer alltså inte bara en emoji. Men jag kanske missförstod.

Ts bör absolut jobba med svartsjukan och tillit till människor, liksom jag. Men det går inte fort.

Förhoppningsvis finner Ts antingen ro i den här relationen, finner en annan eller blir nöjd med sitt egna sällskap innan hon ger sig in i en ny.

Det jag såg var att hon var orolig att han skriver sakar som hon upplever som fel.
Men men, jag hoppas det löser sig för Ts för det kan verkligen inte vara kul att må sådär.

 

[Lipperta]

Hon vet ju iallafall om att det är ett problem hon har, det är ju halva lösningen

Intressant disskution i övrigt

 

[Vallmo]

Tack för att du säger att jag inte är ensam. Jag sa det faktiskt till honom, att jag blir ledsen och tycker det är onödigt att skriva hjärtemojis. Det känns fel i magen. Han säger att han inte menar det så utan mer som en "bry sig om-grej". Men det känns ändå inte kul. Han sa att han kan ha förståelse för det och att han ska försöka tänka på att inte skriva så det kan tolkas fel. Men jag vet att han tänker annorlunda än jag och säkert inte kommer skriva som jag tycker är okej, för han skriver ju som HAN tycker är okej. Och det är på en annan nivå än jag tycker. Han tycker inte att det är fel/sårande grejer han gör. Och det känns fel att jag sa något alls. Men det hade känts fel att inte säga något också.

Det kanske är hans stil att vara sån? Är han sån mot alla?
Skickar han såna hjärtan till dig också?
Om han skickar till sina tjejkompisar men inte till dig så tycker jag det är begripligt att du blir ledsen. Då får du ju prata med honom om det.

Annars tycker jag det låter som ni är väldigt olika och att du är den som mår dåligt av det. Om du mår dåligt kanske han inte är rätt för dig.
I sådana fall är ju det något du måste ta ställning till och det måste du ju fråga dig själv hur mycket det är värt.

 

[Viva]

Fast om man inte vill ändra sig? Om man faktiskt tycker att det är en för stor uppoffring att ändra sig? Även om du må tycka att det är en liten grej att inte skicka smileys, skriva på ett visst sätt eller inte ha så frekvent kontakt med någon, så känner inte alla likadant. Jag har varit lite grann i TS partners kläder, och även om det är små saker jag skulle ändra som kändes ok i stunden kände jag mig väldigt låst för jag fick fundera jämt om min partner skulle ta illa upp om jag gjorde si eller så.

Ibland är det inte ens saken i sig. En av mina numera ex. fixade bland annat inte att jag svarade på SMS från ett redan då ex. och en av hans argument var att han borde vara viktigare. I sak hade han rätt, han var viktigare men det som var ännu viktigare var min rätt att själv få bestämma över huruvida jag vill svara på ett SMS eller inte.