Overshoot Day

Ja jag svarade bara på att du då i det inlägget skrev att du inte tyckte att klimatet var en så viktig valfråga (jag uppfattade det som att du tyckte att det alls inte var en valfråga) utan att man valde politiker på sjukvård och andra frågor som var mer viktiga för Sverige.

Jag har till skillnad från dig inte stött på så många som pratar om klimatet utan att agera utan snarare bara personer som definitivt anpassat semester, jobbresor, ätande, klädinköp, gräsmatta osv efter klimatet. Inklusive tex tjatar hål i huvudet på parkförvaltningen för näraliggande grönområden och arbetsplatsens grönområden. Men det hjälper ju typ ingenting, med allt det kommer man ändå inte ned på en rimlig nivå, bara genom att existera i Sverige och bo under något slags tak, skyla sig med ngt slags tyg, ev jobba, och äta ngn slags mat är man en av de mest utsläppande personerna på jordklotet. (men självklart är även en medelsvensson som helt struntar i miljön oändligt mycket bättre än en rik resande världsmedborgare.)


https://www.tv4.se/artikel/75lzzPom...laepper-ut-10-ganger-mer-koldioxid-aen-resten

Så vad jag än gör, om jag tjänar under 70 000 kr i månaden så kan jag göra nästan ingenting alls om inte politiken involveras. Om jag hade tjänat 70 000 kr i månaden hade jag kunnat rädda mycket miljö genom att bara inte resa.

Men ändå är det bara individer, företagen måste tvingas släppa ut mindre koldioxid.

Men grunden för att politiker ska kunna göra något är att individerna accepterar att de kommer att bli påverkade, och det är där jag tycker problemet i argumentationen "individer kan inte lösa problemet, det måste politikerna göra", för det leder tanken till att något ansvar inte ligger hos mig som individ. Men det gör det ju, politiker kan inte trolla fram lösningar som inte gör att vi medborgare inte påverkas, och vill vi medborgare inte påverkas i våra liv så kommer inte heller problemet att lösas. Det är helt enkelt inte "någon annan" som ska göra något, det är jag, du och vi.
 
Men grunden för att politiker ska kunna göra något är att individerna accepterar att de kommer att bli påverkade, och det är där jag tycker problemet i argumentationen "individer kan inte lösa problemet, det måste politikerna göra", för det leder tanken till att något ansvar inte ligger hos mig som individ. Men det gör det ju, politiker kan inte trolla fram lösningar som inte gör att vi medborgare inte påverkas, och vill vi medborgare inte påverkas i våra liv så kommer inte heller problemet att lösas. Det är helt enkelt inte "någon annan" som ska göra något, det är jag, du och vi.

Det finns ingen konfliktlinje, det är den som måste bort. Politiker är individer som är medmänniskor som har extra mycket inflytande i den här frågan. Finns fler grupper som har extra mycket inflytande som också måste ta mer ansvar.

Analysen från Ulf Kristersson är lika klockren som den är total återvändsgränd. ”Folk vill inte ställa om sina liv”. Det visar lite på demokratins problem i frågan. Folk måste ställa om sina liv och vi måste hitta nya lösningar, oavsett om vi är politiker och väljare eller bara väljare. Vi behöver människor som visar vägen och vi behöver människor som inte gräver huvudet djupt ned i sanden bara för att det blir lite jobbigt.
 
Det finns ingen konfliktlinje, det är den som måste bort. Politiker är individer som är medmänniskor som har extra mycket inflytande i den här frågan. Finns fler grupper som har extra mycket inflytande som också måste ta mer ansvar.

Analysen från Ulf Kristersson är lika klockren som den är total återvändsgränd. ”Folk vill inte ställa om sina liv”. Det visar lite på demokratins problem i frågan. Folk måste ställa om sina liv och vi måste hitta nya lösningar, oavsett om vi är politiker och väljare eller bara väljare. Vi behöver människor som visar vägen och vi behöver människor som inte gräver huvudet djupt ned i sanden bara för att det blir lite jobbigt.

Jag förstod inte om du argumenterar mot mig eller med mig 😁

Men det ligger nära min poäng tycker jag i alla fall, att det går inte att säga att det inte är individens ansvar med hänvisning till att det är politikernas ansvar, eftersom politikerna i en demokrati endast kan göra vad summan av individer accepterar.
 
Det spelar väldigt stor roll vad vi i delar av världen som belastar klimatet hårt per capita gör och vad vi visar i form av att välstånd kan fås utan ökad belastning. 90% av världens befolkning vill ha ökat välstånd från väldigt låga utsläppsnivåer. Vi har den tekniska innovationskraften och marginalerna att dra ned, för att visa hur det ska kunna gå till.

Jag tänker att det spelar väldigt stor roll vad ett så utvecklat land som Sverige gör ihop med andra länder i samma sits, helt oavsett hur stor andel av de totala utsläppen vi står för idag.

Vilken innovationskraft är det, och hur ska vi visa det? Allt jag läser pekar tvärtemot att vi måste dra ner på vår levnadsstandard i västvärlden, bl. a. konsumtion, renoveringar, bekväma transporter och resor.
 
Problemet är att det inte riktigt är en lösning, glesbygden med låga inkomster slås ut långt innan de inkomststarkare storstadsborna väljer bort bilen.

Därför måste andra medel till, där man med mer kirurgisk precision riktar sig mot storstadsborna (dvs de som har alternativen) och samtidigt ser till att devisen ”Hela Sverige ska leva.” (som i princip alla politiker säger), kan bli mer en realitet än något som bara gäller muntligen strax innan riksdagsval.

Först och främst tror jag att man ofta överskattar hur bra lokaltrafiken i storstadsområden faktiskt fungerar - jag använder Stockholm eftersom jag bor här och därför har bäst koll. Ta ett område som Saltsjöbaden (genomsnittsinkomst 42 500 kronor). Det är en av Sveriges mer välbärgade områden och en av de som ligger längst från stadskärnan. Saltsjöbanan som är den huvudsakliga lokaltrafiken tar en bit över en timme. Med bil är du inom tullarna på halva tiden. Eftersom Saltsjöbanan tar så lång tid (och inte körs så ofta) kör den övervägande delen bil. Saltsjöbaden ligger ca 2 mil från Stockholm och har bristfällig lokaltrafik. Precis som många på landsbygden. Det ska även noteras att för att nå Saltsjöbaden kan man ibland behöva gå en km eller två. För att handla behöver man alltså åka kommunalt till affärer, bära med sig maten på Saltsjöbadsbanan och sedan gå 1-2 km hem. Hur många glesbygdsbor är beredda att göra det? Liknande situation har Lidingö, återigen välbärgade men du måste ta buss (som inte går ofta på kvällarna/nätterna) och sedan tunnelbana från Mörby vilket i sin tur tar tid för att komma inom tullarna. Återigen handla mat, ta med på tunnelbanan, buss och sedan gå någon kilometer hem. Hur många som bor på landet skulle acceptera den situationen?

Nu kommer jag att få det mesta av Bukafalos i uppror, men medan de flesta framhåller produktionsbönder som vi behöver för att inte vara beroende av importer hur många har valt att köpa en hästgård för att kunna ha sina hästar hemma och bo på landet och arbetar inte med jordbruk (förutom att odla grönsaker, ha några höns och liknande för eget bruk) och försörjer sig med andra jobb som kräver bil eftersom jobben ofta finns inom mer tätbebyggda områden och sedan säger att de inte kan använda lokaltrafik eftersom den är så undermålig.

Den här gruppen är för det mesta i VVV medelklass stratan. De producerar inte de jordbruksprodukter som Sverige är i behov av. Under kristider som 2018 tog de upp resurser av foder som jordbrukarna var i behov av.

Nej, jag argumenterar inte för att alla ska flytta närmare tätorter så de kan använda lokaltrafiken och stalla upp sina hästar på en stor anläggning, även om det, kan man argumentera, är mer effektivt rent resursmässigt. Däremot är det frustrerande när allt går ut på att storstadsmänniskor inte förstår landsbygdens människor. Jag säger inte emot att storstadsmänniskor inte förstår jordbrukare, men de som jobbar på samma ställe med samma arbetsuppgifter tror jag inte står varandra så långt ifrån, oaktat om man bor i lägenhet eller på en hästgård.

(Det här blir en hel essä) Men som @Jeffery konstaterade, så krasst är det inte, de i princip bara storstadsmänniskor, som bor i socioekonomiskt utsatta områden - Rinkeby, Tensta, Skärholmen - som förbrukar minst resurser. Hur ska man kirurgiskt separera dem från områden som Saltsjöbaden, Lidingö, Djursholm etc? I storstäderna finns de absolut största socioekonomiskt största klyftorna. Ja, många som konsumerar mest i Sverige bor i storstäderna men också de som konsumerar minst och har minst resurser.

Jag skulle hävda, även om jag inte har statistiken just nu, att de absolut fattigaste och mest utsatta svenskar inte är landsbygdsbor utan bor i storstadsområdena.
 
Om jag inte minns fel, så var det största problemet med snörning i Stockholm att företagen som skulle röja fuskade, snarare än att staden prioriterar cykelbanor. Sedan brukar det sällan vara samma fordon som röjer cykelbanor som bilbanor, och slutligen var det nog mer troligt att det var mängden snö som skapade problem, och inte prioriteringen.
Nej du, jag såg att det röjdes snö, tyvärr inte på ett rationellt sätt. Den feministiska snöröjningen måste ha fått dödsstöten där och då, för jag har inte hört talas om den sedan dess. En typiskt miljöpartistisk idé, med viss attraktivitet på pappret, totalfiasko i verkligheten.

Dessutom var snöovädret inte så extraordinärt som politikerna försökte få det till. På åttiotalet hade snöröjarna fixat undan en stor men inte anmärkningvärd volym snö utan större olägenheter för allmänheten.
 
Det stora problemet är att Sverige är en så liten nettobidragsgivare till den globala växthuseffekten att det inte skulle spela någon roll om alla förbränningmotorer, all flygtrafik in- och utrikes, och all kol- och vedeldning i landet totalförbjöds. Det skulle faktiskt inte ens spela någon roll om hela Sveriges befolkning förintades och svensk koldioxidskapande konsumtion helt upphörde.

Ja vi är ett litet land, men vi är också ett land som konsumerar i särklass mest. Där är vi stora. Och om Sverige inte existerade längre så skulle det bli en nettovinst för resten av världen (även om den inte är så stor). Så, likväl en global vinst.
 
Det finns ingen konfliktlinje, det är den som måste bort. Politiker är individer som är medmänniskor som har extra mycket inflytande i den här frågan. Finns fler grupper som har extra mycket inflytande som också måste ta mer ansvar.

Analysen från Ulf Kristersson är lika klockren som den är total återvändsgränd. ”Folk vill inte ställa om sina liv”. Det visar lite på demokratins problem i frågan. Folk måste ställa om sina liv och vi måste hitta nya lösningar, oavsett om vi är politiker och väljare eller bara väljare. Vi behöver människor som visar vägen och vi behöver människor som inte gräver huvudet djupt ned i sanden bara för att det blir lite jobbigt.

Mmm, inte för att det här är valtråden, men man ställer inte om livet, eg konsumerar mindre, genom att ge den rikaste gruppen konsumenter i Sverige ännu mer resurser.
 
Nej du, jag såg att det röjdes snö, tyvärr inte på ett rationellt sätt. Den feministiska snöröjningen måste ha fått dödsstöten där och då, för jag har inte hört talas om den sedan dess. En typiskt miljöpartistisk idé, med viss attraktivitet på pappret, totalfiasko i verkligheten.

Dessutom var snöovädret inte så extraordinärt som politikerna försökte få det till. På åttiotalet hade snöröjarna fixat undan en stor men inte anmärkningvärd volym snö utan större olägenheter för allmänheten.
Jag håller med om att namnet var dåligt, så de kom väl på att man inte ska kalla det så. Och troligen är det så att man dragit ned på budgeten för snöröjning sedan 80-talet, samt att trafiken ökat, vilket i sin tur leder till att det är svårt att röja på grund av att fordonen inte kommer fram, och så vidare. Tror garanterat att prioritering av cykelbanor var den faktiska orsaken, men det är lätt att skylla på sånt som låter kontroversiellt.
 
Jag tycker det är en himla bra illustration av problemet att tråden som vanligt handlar om gnabb om cykling och snöröjning och fingerpekande kring vem som är sämst, samtidigt som risken för utrotning av människan till följd av klimatkrisen kan ha underskattats svårt. Vetenskapare har främst räknat på 1,5-2 graders-scenariot eftersom det är vad politikerna lovat, medan vi nu är på snabb fart mot 3, 4, eller till och med 5 c. Och så bråkar vi om snöröjning.
 
Att ens ta upp vädret är lögn. Det som kan behöva ändras på är att se till att det snöröjs på cykelvägar, men som åretruntcyklist kan jag inte se att det är "för jobbigt" att cykla någonsin pga vädret (möjligtvis på sommaren när det är 30 grader eller varmare).
Då skulle du ta och cykla till mitt jobb i tättbefolkade Mälardalen, från där jag bodde för tio år se'n.
Fem kilometer. Utmärkt under åtta månader. Tråkigt under två. Omöjligt under två;

Kilometer 0.0-1.0 Cykelvägar i villamiljö.
Kilometer 1.0-2.5 Cykel längs den vältrafikerade landsvägen utan vägren.
Kilometer 2.5-3.5 Cykel efter gruscykelväg längs den vältrafikerade landsvägen.
Kilometer 3.5-5.0 Skogsbilväg genom naturreservat. Oupplyst. Har ingen motortrafik. Snöröjs ej. Börjar med tvärbrant nedförsbacke i lång kurva, där övre delen får solljus på dagen, och nedre delen inte får nåt direktljus på vintern alls. Detta får till följd att då snö ligger smälter den övertill, och rinner ned och bildar isgata nedertill. Omöjligt att cykla nedför backen. Knappt möjligt att ens gå utför, om man inte lämnar vägen och går på vägbanken. Isbanan ligger kvar långt efter att alla annan snö försvunnit på våren.

Det fanns naturligtvis alternativet att inte gena, utan att cykla bilvägen - 13km, med åtminstone 7km på oupplyst och vältrafikerad landsväg utan vägren - och med betydligt högre högstapunkt än genvägen. Men man får i varje fall en (inom 24h) snöröjd väg.

Det här exemplet är kanske extremt för att falla inom området Stockholm, men så är det.
 
Jag har fortfarande klimatångest över kyl/frys men just installation och bortforsling verkar vara utrett. En del av mig tänker fortfarande att tja kylen fungerar behjälpligt, men förr eller senare kommer den dö totalt - den är på hospice. Usch, jag är en sån hycklare.

Edit: Dessutom såg jag nu att det är relativt hög energianvändning.
 
Jag tycker det är en himla bra illustration av problemet att tråden som vanligt handlar om gnabb om cykling och snöröjning och fingerpekande kring vem som är sämst, samtidigt som risken för utrotning av människan till följd av klimatkrisen kan ha underskattats svårt. Vetenskapare har främst räknat på 1,5-2 graders-scenariot eftersom det är vad politikerna lovat, medan vi nu är på snabb fart mot 3, 4, eller till och med 5 c. Och så bråkar vi om snöröjning.
Så är det. Och är det inte snöröjning, så får vi höra om nån som varit klimatsmart och tagit tåget till kontinenten, medan nån annan sopsorterat sig fram till en Greklandsresa.

Egentligen handlar det om denna nivå:
Sluta res. Sluta konsumera. Sluta skaffa barn.
 
Så är det. Och är det inte snöröjning, så får vi höra om nån som varit klimatsmart och tagit tåget till kontinenten, medan nån annan sopsorterat sig fram till en Greklandsresa.

Egentligen handlar det om denna nivå:
Sluta res. Sluta konsumera. Sluta skaffa barn.
Nja. Det handlar om ännu en nivå: Radikalt förändra inte bara sitt eget liv utan att också kräva att samhällets kollektiva institutioner ändras radikalt. Att inte agera på impulsen att i kris försöka hålla i sitt vanliga liv med krampaktigt tag, utan att våga kräva nya sätt att leva. Att våga ta risken att det blir annorlunda för att vi ska vara säkra på att det blir någon framtid alls.
 
Nja. Det handlar om ännu en nivå: Radikalt förändra inte bara sitt eget liv utan att också kräva att samhällets kollektiva institutioner ändras radikalt. Att inte agera på impulsen att i kris försöka hålla i sitt vanliga liv med krampaktigt tag, utan att våga kräva nya sätt att leva. Att våga ta risken att det blir annorlunda för att vi ska vara säkra på att det blir någon framtid alls.
Nja. Det handlar om ännu en nivå:
Att se till att vårt samhälle ser till att alla de andra samhällen som lever med Overshoot Day på fel sida nyårsafton också radikalt förändrar sig.

Ty hela jordens befolkning sitter i samma båt, och det nån gör fel påverkar alla andra.
 
Låt mig utvidga min tanke lite:

Jag tror att en anledning till att så många vägrar förändring är just att företag mfl har lyckats vända diskursen till att handla om individuellt ansvar. Vilket gör att vi alla står inför val som till exempel en timme bil eller en mil cykel + två timmar kollektivtrafik. Alla dessa klimatsmarta val blir övermäktiga för vanliga människor som vill leva normala liv, men de blir också (och det här är min poäng) en bild av vad människor då tror krävs för att vi ska fixa problemet. Detta individuella ansvar och alla de extremt uttröttande jobbiga valen blir vad människor tror att de röstar för om de röstar för klimatet, när de egentligen bör rösta för det tredje alternativet: Att samhället skapar nya, bättre lösningar som faktiskt ger ett bra liv. Men nej företag + business as usual-politiker tutar i folket att sådana förändringar skulle vara omöjliga, trots att samhället under de senaste hundra åren tagit sig an jätteutmaningar och löst dem på bara några få år med rätt politik.

Det enda som skiljer nuvarande situation från tidigare är att vi behöver ta bort dyrkan av evig tillväxt. Det är därför företagen mfl säger nej, och lumpar över det på individerna, och säger att det är omöjligt. Ja, det är omöjligt att göra det utan att ta bort kortsiktiga vinster. Och därmed är det "omöjligt" punkt, i en värld där människor inte vågar kräva just det, eftersom de som inte vill ta bort kortsiktiga vinster viftar med cykling, hemmasemester, och "individuellt ansvar".

Den cirkeln måste brytas. Nu.
 
Nja. Det handlar om ännu en nivå:
Att se till att vårt samhälle ser till att alla de andra samhällen som lever med Overshoot Day på fel sida nyårsafton också radikalt förändrar sig.

Ty hela jordens befolkning sitter i samma båt, och det nån gör fel påverkar alla andra.
Du skriver som att det inte finns människor över precis hela världen som kämpar för just detta. Som att vårt samhälle (Sverige? EU? FN? vad är "vårt"? vilka är "vi"?) verkligen behöver trycka till hela resten av världen. Det är en global kamp. Underskatta inte människorna som kämpar utanför "vårt samhälle".
 
Först och främst tror jag att man ofta överskattar hur bra lokaltrafiken i storstadsområden faktiskt fungerar - jag använder Stockholm eftersom jag bor här och därför har bäst koll. Ta ett område som Saltsjöbaden (genomsnittsinkomst 42 500 kronor). Det är en av Sveriges mer välbärgade områden och en av de som ligger längst från stadskärnan. Saltsjöbanan som är den huvudsakliga lokaltrafiken tar en bit över en timme. Med bil är du inom tullarna på halva tiden. Eftersom Saltsjöbanan tar så lång tid (och inte körs så ofta) kör den övervägande delen bil. Saltsjöbaden ligger ca 2 mil från Stockholm och har bristfällig lokaltrafik. Precis som många på landsbygden. Det ska även noteras att för att nå Saltsjöbaden kan man ibland behöva gå en km eller två. För att handla behöver man alltså åka kommunalt till affärer, bära med sig maten på Saltsjöbadsbanan och sedan gå 1-2 km hem. Hur många glesbygdsbor är beredda att göra det? Liknande situation har Lidingö, återigen välbärgade men du måste ta buss (som inte går ofta på kvällarna/nätterna) och sedan tunnelbana från Mörby vilket i sin tur tar tid för att komma inom tullarna. Återigen handla mat, ta med på tunnelbanan, buss och sedan gå någon kilometer hem. Hur många som bor på landet skulle acceptera den situationen?

Nu kommer jag att få det mesta av Bukafalos i uppror, men medan de flesta framhåller produktionsbönder som vi behöver för att inte vara beroende av importer hur många har valt att köpa en hästgård för att kunna ha sina hästar hemma och bo på landet och arbetar inte med jordbruk (förutom att odla grönsaker, ha några höns och liknande för eget bruk) och försörjer sig med andra jobb som kräver bil eftersom jobben ofta finns inom mer tätbebyggda områden och sedan säger att de inte kan använda lokaltrafik eftersom den är så undermålig.

Den här gruppen är för det mesta i VVV medelklass stratan. De producerar inte de jordbruksprodukter som Sverige är i behov av. Under kristider som 2018 tog de upp resurser av foder som jordbrukarna var i behov av.

Nej, jag argumenterar inte för att alla ska flytta närmare tätorter så de kan använda lokaltrafiken och stalla upp sina hästar på en stor anläggning, även om det, kan man argumentera, är mer effektivt rent resursmässigt. Däremot är det frustrerande när allt går ut på att storstadsmänniskor inte förstår landsbygdens människor. Jag säger inte emot att storstadsmänniskor inte förstår jordbrukare, men de som jobbar på samma ställe med samma arbetsuppgifter tror jag inte står varandra så långt ifrån, oaktat om man bor i lägenhet eller på en hästgård.

(Det här blir en hel essä) Men som @Jeffery konstaterade, så krasst är det inte, de i princip bara storstadsmänniskor, som bor i socioekonomiskt utsatta områden - Rinkeby, Tensta, Skärholmen - som förbrukar minst resurser. Hur ska man kirurgiskt separera dem från områden som Saltsjöbaden, Lidingö, Djursholm etc? I storstäderna finns de absolut största socioekonomiskt största klyftorna. Ja, många som konsumerar mest i Sverige bor i storstäderna men också de som konsumerar minst och har minst resurser.

Jag skulle hävda, även om jag inte har statistiken just nu, att de absolut fattigaste och mest utsatta svenskar inte är landsbygdsbor utan bor i storstadsområdena.
Jag argumenterar för att många storstadsbor inte förstår hur avgörande bilen är för att komma nånstans alls, när man tycker att om bränslet blir dyrare så väljer man annan transport.

De mest utsatta har vare sig behov av bil eller möjlighet inom räckhåll att ha det, så de skulle drabbas väldigt lite av ett mer kirurgiskt genomfört bilminskningsprogram än andra storstadsbor. Om man då kombinerar med satsningar på kollektivtrafiken så får de bättre möjligheter.

Jag var inte ens nära att föreslå en straffskatt för människor som valt storstan, så jag har lite svårt för att förstå en del av inlägget.

Många av de jordbruksverksamheter som bedrivs, görs av människor som flyttat till landet för att de vill bo och verka där. Det är inte så att bönder är en egen ras som sköter jordbruket och håller sin släkt utanför stan. Att inte alltid hela familjen har hela sin utkomst från jordbruksföretaget känns ganska naturligt, alla typer av företag kan inte organiseras så att en familj som valt en boplats automatiskt passar bäst i varje ny roll i företaget och kan expanderas för att täcka lön för alla dessa.

Och jag är medveten om att både infrastruktur för kollektivtrafik och cykel ser väldigt olika ut. Och personliga situationer. Men själva definitionen av tät bebyggelse gör att en grundsten för att förbättra kollektivtrafik finns som saknas på andra ställen.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp