Oseriös avel nr 2

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag är liksom sån som förväntar mig att en hund ska klara olika miljöer och människor utan npgon större träning (eller ingen alls) för det.

Får mig att tänka på alla de som tycker att det är "självklart" att hunden är rädd för stadsmiljö första gången den är i sådan, rädd för skog(!) första gången den är bland höga träd osv. Första gången jag hörde talas om sistnämnda blev jag uppriktigt förvånad, för hur kan en hund vara rädd för träd som ju är det naturligaste i världen?

Jag själv miljötränar absolut, framförallt i stadsmiljö, men den träningen är mer "Valp, förstå att varje människa här inte är din nya bästa kompis och nej, du ska inte jaga varje duva du ser!". Det är så jag tänker när jag hör ordet "miljöträning", inget "Kom valpen, våga gå framåt" :p
 
Får mig att tänka på alla de som tycker att det är "självklart" att hunden är rädd för stadsmiljö första gången den är i sådan, rädd för skog(!) första gången den är bland höga träd osv. Första gången jag hörde talas om sistnämnda blev jag uppriktigt förvånad, för hur kan en hund vara rädd för träd som ju är det naturligaste i världen?

Jag själv miljötränar absolut, framförallt i stadsmiljö, men den träningen är mer "Valp, förstå att varje människa här inte är din nya bästa kompis och nej, du ska inte jaga varje duva du ser!". Det är så jag tänker när jag hör ordet "miljöträning", inget "Kom valpen, våga gå framåt" :p

Jag var lite orolig när ungtiken åkte. Vi bor i skogen och hon har levt i den här "bubblan" jämt. Samma flock. Samma folk. Bortsett från träningarna på klubben och när vi hälsar på hemma hos någon så har hon i princip levt under en sten i sina 3 år.
Nu skulle hon åka i väg med en främmande människa till en lägenhet i stan. Där skulle hon bo med tre andra hundar. Passas av hundvakt, träna på nytt ställe med sin nya förare och det dessutom intensivt för de har bara 2 veckor på sig att utvärdera och bestämma sig. Nyår, fyrverkerier....visst, hon är skottfast. Men hon har aldrig hört en raket.
Men hittills har det gått bara bra. Hon har tom varit på nått större event på sin nya klubb bland massa folk och hundar. Phu!

Om en hund är miljöstark så har den det med sig. Det sitter i mentaliteten. Ängsligare hundar kan tränas att bli bättre. Men det handlar mer om att vänja sig eller kontrollera reaktioner. Men det genetiska arvet är oändligt mer avgörande.
Men även jag miljötränar. Det är därför skägget ska med till My dog i morgon. Han behöver se andra hundar. Han har gått från tysta hundmöten till att tycka det är sensation att möta en hund (han lever ju också under en sten nu mera :meh:) så jag tänkte chocka honom i morgon:D
 
Får mig att tänka på alla de som tycker att det är "självklart" att hunden är rädd för stadsmiljö första gången den är i sådan, rädd för skog(!) första gången den är bland höga träd osv. Första gången jag hörde talas om sistnämnda blev jag uppriktigt förvånad, för hur kan en hund vara rädd för träd som ju är det naturligaste i världen?

Jag själv miljötränar absolut, framförallt i stadsmiljö, men den träningen är mer "Valp, förstå att varje människa här inte är din nya bästa kompis och nej, du ska inte jaga varje duva du ser!". Det är så jag tänker när jag hör ordet "miljöträning", inget "Kom valpen, våga gå framåt" :p

Precis som för dig och @Voff tänker jag att miljöträning är för att hunden ska lära sig hur den ska bete sig i miljön. Att man inte hälsar på folk, ignorerar andra hundar, inte jagar ditten och datten osv. Och inte för att hunden ska vänja sig vid själva miljön som sån. Jag vill ha en självsäker, trygg, nyfiken och social/obrydd hund. Och jag tycker helt enkelt inte man ska avla på djur som tycker miljön är jobbig (alltså jobbig att hantera, inte att de blir trötta av att gå stadspromenad, det är ju inte så konstigt med alla intryck).

Stöter ibland på folk som successivt vill vänja valpen vid stadsmiljö/samhälle och likaså att de inte kan åka till bruks för de vill vänja successivt. Jag vet inte jag. Men jag tycker en hyffsat stabil hund ska klara olika miljöer utan att påverkas mer än av trötthet av alla nya intryck. Är väl bara till att ta med sig tänker jag :p
 
Precis som för dig och @Voff tänker jag att miljöträning är för att hunden ska lära sig hur den ska bete sig i miljön. Att man inte hälsar på folk, ignorerar andra hundar, inte jagar ditten och datten osv. Och inte för att hunden ska vänja sig vid själva miljön som sån. Jag vill ha en självsäker, trygg, nyfiken och social/obrydd hund. Och jag tycker helt enkelt inte man ska avla på djur som tycker miljön är jobbig (alltså jobbig att hantera, inte att de blir trötta av att gå stadspromenad, det är ju inte så konstigt med alla intryck).

Stöter ibland på folk som successivt vill vänja valpen vid stadsmiljö/samhälle och likaså att de inte kan åka till bruks för de vill vänja successivt. Jag vet inte jag. Men jag tycker en hyffsat stabil hund ska klara olika miljöer utan att påverkas mer än av trötthet av alla nya intryck. Är väl bara till att ta med sig tänker jag :p

Kan resonemanget bero lite på vilken ras man har?
Med schäfrarna förväntar jag mig bara att de ska funka i alla nya situationer. De ska gå på alla underlag. De ska fixa alla ljud. De ska skita i det som rör sig omkring oss när de går vid min sida.
De ska vara nyfikna, titta, ta in intryck men inte bli påverkade. De ska hålla fokus och mod.

Vet inte om jag hade förväntat det samma om skägget.
 
Jag var lite orolig när ungtiken åkte. Vi bor i skogen och hon har levt i den här "bubblan" jämt. Samma flock. Samma folk. Bortsett från träningarna på klubben och när vi hälsar på hemma hos någon så har hon i princip levt under en sten i sina 3 år.
Nu skulle hon åka i väg med en främmande människa till en lägenhet i stan. Där skulle hon bo med tre andra hundar. Passas av hundvakt, träna på nytt ställe med sin nya förare och det dessutom intensivt för de har bara 2 veckor på sig att utvärdera och bestämma sig. Nyår, fyrverkerier....visst, hon är skottfast. Men hon har aldrig hört en raket.
Men hittills har det gått bara bra. Hon har tom varit på nått större event på sin nya klubb bland massa folk och hundar. Phu!

Om en hund är miljöstark så har den det med sig. Det sitter i mentaliteten. Ängsligare hundar kan tränas att bli bättre. Men det handlar mer om att vänja sig eller kontrollera reaktioner. Men det genetiska arvet är oändligt mer avgörande.
Men även jag miljötränar. Det är därför skägget ska med till My dog i morgon. Han behöver se andra hundar. Han har gått från tysta hundmöten till att tycka det är sensation att möta en hund (han lever ju också under en sten nu mera :meh:) så jag tänkte chocka honom i morgon:D

Och jag miljötränar inte alls för vardagsbruk. Jag bara tar för givet att det funkar ändå. Större tävlingsmiljöer kan jag dock låta hunden se ett par gånger innan skarpt läge just för att vi ska få bästa förutsättningar för prestation.

Apropå lantishundar, min äldsta är import. Uppväxt i hundgård. Körd i hundkärra och inte befunnit sig på andra ställen än hundklubb och hemma. Aldrig varit i stadsmiljö. Flyttade till mig vid 2,5 års ålder och blev då stadshund med boende i en etta, med på jobbet varje dag och fått följa med lite överallt. Noll reaktion annat än att han var trött i ett par månader av alla intryck. Unghunden är också en lantis, då vi numera bor på vischan. Har dock hänt att jag haft något ärende med henne inne i stan och det var väl mest spännande enligt henne.
 
Kan resonemanget bero lite på vilken ras man har?
Med schäfrarna förväntar jag mig bara att de ska funka i alla nya situationer. De ska gå på alla underlag. De ska fixa alla ljud. De ska skita i det som rör sig omkring oss när de går vid min sida.
De ska vara nyfikna, titta, ta in intryck men inte bli påverkade. De ska hålla fokus och mod.

Vet inte om jag hade förväntat det samma om skägget.

Jag vet inte.. Jag har ju just nu sällskapshundar.
Löwchentiken hade fötts hos en uppfödare, köptes av en annan där hon stannade några dagar och sen kom jag och hämtade henne hos andra uppfödaren. Hon åkte sen 1,5 timme i bilen med okänd hund i samma bur och sista biten åkte vi buss och pendeltåg in till södermalm. Hon sov i en väska under buss och tågturen. Där bodde vi hos en kompis drygt en vecka innan vi åkte bil 4 timmar hem till småland. Hon var även med på high chaparrall någon månad senare. Inga problem med något av det.

Det enda som skrämde henne var när vi satt intill showen och explosioner kom. Inte vanliga skotten alltså. Hon avreagerade dock snabbt och fick ju inte panik men blev påverkad just när det small ordentligt. Hon har dock inte "tagit åt sig" utan är fortfarande orädd för skott och fyrverkerier.

Jag tror absolut det beror på ras. Många raser slarvas det med. Men jag tror inte att en liten sällskapshund behöver träna mer på miljö än en brukshund. Inte vanlig stadsmiljö. Att de kanske inte klarat av att arbeta i krigsmiljö och räddningssök är en sak. Riktigt lika höga (likadana) krav behöver man ju inte ha i avelsmålet eftersom de ska utsättas och användas till olika saker.

Jag var ju lite orolig för just det mentala eftersom att väldigt få gör MH/BPH med sina löwchens. Men jag är positivt överraskad.
 
Sen kan tilläggas att jag hört resonemanget med miljöträning och vänja vid bruks från folk med brukshundar. Det låter lite fel i mina öron.
 
Pååååååsk! Jamen perfekt! 1,5 vecka ledigt om man har ett bra jobb. Räcker ju ypperligt. Och 8000. Det är ett rejält pris för wachtel-Golden-aussie-vovvar som i och för sig passar till allt.

När folk korsar små sällskapshundar tycker jag att det är illa men hanterbart. En nakenyorkapoo ställer inte till så jäkla mycket (för det mesta) och bjäbbar mest irriterande. När man buskavlar jakt-brukshundar blir det så mycket mer att styra upp, och folk som har viljan att lägga massa tid på sin hund siktar oftast på renras.
Precis min tanke. Påsken löser ju passningen hela valptiden perfekt??? Eller inte.

Jag gillar kommentaren i fb-gruppen om att renrasiga aussies är skarpa hundar. När även det visade sig vara en blandras var negativa egenskaper plötsligt en ren slump...
Slänga in hög jakt i min aussie (och lite golden iof) känns som en ren mardröm. Glad över att sambon iaf konstaterar "Varför skulle de vara friskare? Fast friskare än en fralla kanske". När jag läste annonsen för honom. Han börjar visst lära sig lite om avel :p
 
Jag tänker också att med sunda hundar handlar den allra mesta typer av miljöträning om hur man ska bete sig.

Vi utsätter ofta våra hundar för extrema miljör och förväntar oss då att hundarna visst kan reagera första gången men vi förväntar oss ju också att den där reaktionen vilken den än må vara ska släppa så pass fort att hunden är redo att lära sig hur den ska arbeta i den nya miljön så fort vi ber dem om det.

Exempel på sådana miljö kan vara våra vattenkraftverk. Inne i kraftverken skakar golven, turbinerna snurrar och vattnet dånar. I ett gytter av labyrinter är golven fulla av luckor som ser ut som svarte hål rakt ner till vattnet.
Hundarnas uppgift är att hitta folk även i dessa extrem förhållanden, när det en dag bli verklighet måste hundarna ha förmågan att snabbt anpassa sig. Jag är verkligt glad över att trygga hund prioriteras i många arbetande raser men det borde vara lika sjävklart för all avel
 
Ja. Men det är också otroligt svårt att träna bort genetiska rädslor, om inte omöjligt. Det kommer alltid finnas där även om man kan få viss kontroll och lydnad och tillvänjning..

Jag är liksom sån som förväntar mig att en hund ska klara olika miljöer och människor utan npgon större träning (eller ingen alls) för det. Det ska liksom finnad där, genetiskt. Vissa svagheter går givetvis att träna bort. Men är hunden på riktigt rädd så njaaa. Då är det svårt. Bättre kan det givetvis bli, men helt vra är jag högst tveksam till.
Jag kan skriva under på det, har haft en sån hund. Det gick såklart, med extremt mycket träning, att få bort vissa beteenden som kom av osäkerheten/rädslan, men rädslan fanns ju kvar, han uttryckte den bara på andra sätt. Och den rädslan var genetisk, så det är ju aveln som måste prioritera trygga och orädda hundar, vilket jag inbillade mig var en självklarhet för alla uppfödare, en gång i tiden.
 
"Hej! Jag säljer mina hundvalpar de är blandras mellan bichon havanes och bulldog och tax , de är inte vaccinerade och är 2 månader gammla , det är en liten hundras det är en bra present till jul tycker jag . Dem kostar 4000kr det är 5 hanar och 1 tik."

Man blir så ledsen och det slår mig verkligen varje gång jag klickar in på Blocket, alla dessa hundar som är till salu (främst blandrasvalpar). Finns det verkligen bra seriösa hem till alla. Tyvärr vet jag väl också svaret.
 
Alltså, jag har suttit och kollat en del på kennlar och förvånas så över hur vissa använder sina hundar i avel.

Varför väljer en att avla på hundar med C-höfter i en numerärt stor ras (med många individer i avel) där höfter är ett problem? Framförallt om en väljer den andra hunden med halvtaskig statistik?

Sen vet jag att vi har pratar om upprepningar av kombinationer, men jag blir genuint ledsen när en uppfödare väljer att ta två kullar på ett år med samma tik och samma hane på. Båda dessutom oprövade i avelssammanhang så ingen möjlighet att utvärdera resultatet heller?! :eek::arghh: Varför?!
 
"Hej! Jag säljer mina hundvalpar de är blandras mellan bichon havanes och bulldog och tax , de är inte vaccinerade och är 2 månader gammla , det är en liten hundras det är en bra present till jul tycker jag . Dem kostar 4000kr det är 5 hanar och 1 tik."

Man blir så ledsen och det slår mig verkligen varje gång jag klickar in på Blocket, alla dessa hundar som är till salu (främst blandrasvalpar). Finns det verkligen bra seriösa hem till alla. Tyvärr vet jag väl också svaret.
Jag såg en cane corsofamilj nyligen. Tik, hane, 11-veckorsvalp. De skulle säljas tillsammans för 15 papp till någon med "tålamod och pondus" eller något i den vägen.

Det såg inte roligt ut.
 
Nu såg jag också en sexmånaders golden som på samtliga bilder hade kopplet på - inomhus :(

Hoppas att någon förbarmar sig över den. Men det ska man väl inte tro, de ville trots allt ha 10 000 för den.
 
Nu såg jag också en sexmånaders golden som på samtliga bilder hade kopplet på - inomhus :(

Hoppas att någon förbarmar sig över den. Men det ska man väl inte tro, de ville trots allt ha 10 000 för den.
Fast det är ju lite svårt att få en goldenvalp att sitta still för fotografering :D
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hundavel & Ras Jag har fött upp en hund som jag först sålde som valp men som jag köpte tillbaka för en månad sedan då äg var sjuk. Han är 20 månader...
10 11 12
Svar
237
· Visningar
16 462
Senast: Migo
·
Övr. Hund Hej! I år är året då det äntligen kanske blir en hund! 33 år av väntan för min del... Har haft corgi och golden innan men det har varit...
2
Svar
34
· Visningar
3 222
Senast: Roheryn
·
Hundavel & Ras Hoppas det är okej med en till sådan här tråd. Jag visste inte om jag skulle posta eller ej, känns som om jag mest skrivit, tagit bort...
2
Svar
34
· Visningar
3 563
Senast: Sasse
·
Övr. Hund Vi har bestämt oss för att utöka familjen med en hund. Nästa år kommer jag påbörja en utbildning på distans och kommer då vara hemma...
3 4 5
Svar
83
· Visningar
7 517
Senast: Farao
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Kemnevall sadel
  • Ny sits
  • Spånpellets

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp