För ett tag sedan var det någon i närheten av morsan som hade ett gäng svarta småvalpar ute i någon valphage-liknande konstruktion på innergården (hyreslägenheter med stor innergård). Där satt hon med valparna, omringad av en miljard småungar som verkade ha lekstuga med de små valparna. Jag vet att det finns någon där i området som har många småhundar, en f.d. granne hade nämligen lånat hem en tik därifrån ett tag för att deras barn skulle få se hur det är att ha hund.
I alla fall. Nu myllrar det av små, svarta hundar i området. Samtliga ses ute ofta (det är ju bra det åtminstone), alltid med småbarn i kopplet och aldrig att jag ser någon vuxen i närheten. Häromdagen flög en av dem ihop med någon annan (troligen äldre) småhund. Ett gäng barn runtomkring. "Nu var du dum! Nu ska vi gå in och sedan får du inte gå ut!" utbrast ett barn till hunden som blivit sur på valpen.
Jag undrar vad som händer med de där valparna den dag som småungarna börjar skolan igen efter sommarlovet... vad som händer när ungarna tröttnat och hur lång tid det tar innan någon unge råkat släppa fram sin lilla hund till en otrevlig stor hund.
Hur sjutton tänker man som uppfödare när man säljer ett gäng valpar till familjer där det tydligen blir ungarna som får försöka ta ansvaret? Visst, nu ser det bara ut att vara något "ofarligt", papillonkorsningar eller något sådant. Men ja... Jag saknar verkligen några ansvarstagande vuxna här.
