Fast det skrevs ju om i hens första inlägg om varför.Nu är ju detta ett diskussionsforum. Jag har inte skrivit att personen är en idiot, jag har frågat hur hen tänker.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Fast det skrevs ju om i hens första inlägg om varför.Nu är ju detta ett diskussionsforum. Jag har inte skrivit att personen är en idiot, jag har frågat hur hen tänker.
Eftersom detta är diskussionsforum tycker jag att det är ett bra ställe att just diskutera, och ifrågasätta hur andra tänker. Just för att jag inte fattar. Tydligen fungerade det inte alls här och jag ber om ursäkt.Och? Du har fattat ett beslut gällande din kropp, utifrån dina känslor. Låt andra fatta dina beslut utifrån sina känslor. Tror du att fler kommer donera på grund av din taskiga attityd? Jag skulle tro att resultatet blir det omvända.
Jag må vara trög, för jag fattade inte varför.Fast det skrevs ju om i hens första inlägg om varför.
Sen när är fobi/ångest/skräck något som logiskt kan förklaras på ett förståeligt och begripligt sätt så att människor som har noll egen erfarenhet av sånt accepterar den "förklaringen"?Jag må vara trög, för jag fattade inte varför.
Jag har aldrig påstått att du kallar någon en idiot.Nu är ju detta ett diskussionsforum. Jag har inte skrivit att personen är en idiot, jag har frågat hur hen tänker.
Att diskutera behöver inte innebära att man ifrågasätter en annan persons fobier. Du kan diskutera betydligt snyggare än så.Eftersom detta är diskussionsforum tycker jag att det är ett bra ställe att just diskutera, och ifrågasätta hur andra tänker. Just för att jag inte fattar. Tydligen fungerade det inte alls här och jag ber om ursäkt.
Tycker det genomsyrar hela inlägget om vad som ger ångest av bara tanken på det.Jag må vara trög, för jag fattade inte varför.
Allmän reflektion.
I en annan diskussion är det oerhört viktigt att man får bestämma över sin egen kropp. (Abort).
Hur kan det vara så annorlunda när det kommer till donation av organ/blod/benmärg? Det viktigaste är väl att man äger sin egen kropp och har full rätt att bestämma vad som ska hända med den, både när man lever och när man dör?
Hylla absolut de som donerar i både livet och döden, men sluta för guds skull att ifrågasätta dom som väljer att inte göra det!
Håller helt med dig!Det är faktiskt viktigt att man också donerar sin kropp även utan organdonationer eftersom för att få fram fler läkare så krävs att dessa lär sig att obducera, skära, och operera på människokroppar. Om det inte fanns några lik så sayonara vitala delar av läkarutbildningen. Jag själv vill ha en läkare som vet hur man skär, syr och opererar på en riktig kropp inte virtuellt.
Men alla vägrar väl ändå inte donation? Cirka 20 % har aktivt anmält sig till registret. Jag är absolut för att siffran ökar kraftigt, men jag tror fortfarande att friheten att själv välja är viktigastSkillnaden är väl att personen som vägrar donera själv kommer att ta emot organ vid eventuell sjukdom. Om alla vägrar att donera kommer det inte finnas några organ så den som behöver det kommer att dö. Vid abort handlar det enbart om kvinnan och hennes beslut om hennes kropp. Det inverkar inte på någon annan. Ja, om man inte är abortmotståndare och hävdar att man mördar ett barn.
Uppenbarligen inte.Jag har aldrig påstått att du kallar någon en idiot.
Att diskutera behöver inte innebära att man ifrågasätter en annan persons fobier. Du kan diskutera betydligt snyggare än så.
Jag förstod inte hur en fobi kan sträcka sig till efter döden. Fobi i levande tillstånd förstår jag.Sen när är fobi/ångest/skräck något som logiskt kan förklaras på ett förståeligt och begripligt sätt så att människor som har noll egen erfarenhet av sånt accepterar den "förklaringen"?
Det förstod inte jag heller så du är inte ensam!Uppenbarligen inte.
Jag förstod inte det med att en fobi sträcker sig efter döden.
Detta inlägg skrämmer mig med tanke på att du tidigare skrivit att du jobbar med att ta hand om patienter som kan vara blivande donator.Uppenbarligen inte.
Jag förstod inte det med att en fobi sträcker sig efter döden.
På vilket sätt skrämmer det dig?Detta inlägg skrämmer mig med tanke på att du tidigare skrivit att du jobbar med att ta hand om patienter som kan vara blivande donator.
Bor i Österrike och här doneras organ automatiskt om man inte avanmäler sig.
Jag ser drt som självklart för mig att man får ta vad man kan efter min död. Om det skulle hända min barn ngt skulle jag inte heller tveka att donera deras organ.
Tyvärr får jag inte ge blod annars hade jag gjort det.
Kan gå till min mamma där dom visste att det inte var långt kvar när cancersömnen kom tätare och tätare så hon fick frågan om hur hon ställde sig till att donera (inte organdonation i hennes fall men väl donation).På vilket sätt skrämmer det dig?