Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Såg ni Nyhetsmorgon på TV4 i morse?

Det verkar ju som om det är "vi" tjejer som först och främst får ändra vår inställning och "lämna ifrån" oss vårt revir!

Ville bara säga det för jag kan tycka att killarna allt för oftast målas upp som "okänsliga skurkar".

Jag vet mammor som vid skilsmässor har dragit in barnen i det hela och förvägrat pappan sin rätt att vara pappa om det inte har skett helt och hållet på hennes villkor!

Jag tycker det verkar jobbigt att vara kille i dagens samhälle...
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Det verkar ju som om det är "vi" tjejer som först och främst får ändra vår inställning och "lämna ifrån" oss vårt revir!

Det där är intressant!

På arbetsmarknaden ska kvinnor ta för sig. I hemmet ska kvinnor lämna ifrån sig.

Varför är det upp till kvinnor att ändra allting hela tiden?
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Ja, öht så känns det som att strömningarna i föräldraomgivningarna går mot att barnen skall självständighetstränas från födseln, så många går nog miste om en hel del närhet, inte bara med pappan.

Sant. Individualismens fröjder skall avnjutas från tidig ålder. Är det därför småbarn får egen TV eller dator på sitt rum?

Hur som helst så är jag övertygad om att någon timmes lek efter jobbet på vardagskvällar, och i bästa fall lite mer på helger, inte på långa vägar räcker för att väga upp det som man får gratis när man tillbringar mycket tid med barnen. Som jag skrev till Silverkedjan förut: Det är väl inte så konstigt att män har högre lön i arbetslivet, de är ju rysansvärt effektiva om man får tro alla mammor och pappor som har en mycket traditionell uppdelning av föräldraansvaret - papporna kan ju utan undantag klara av samma arbete som den hemmavarande föräldern på max 1/4 av tiden...

haha. Den var rolig. Det säger lite om hur oerhört måna vi är att förneka sanningen och acceptera lögnen. Självklart är pappa bäst, trots att han inte är hemma. Han har ett ultimat distansförhållande som ingen annan hade klarat.

I övrigt instämmer jag med Kat. Det är kvantitet som gäller. Utan den är kvalitén omöjlig att få till.

Jag kan ta mig själv som exempel. Det har krävt medvetna ansträngningar från min sida för att få en nära relation till barnen. Är man uppvuxen i en känslomässigt död familj så är det inte enkelt. Enklast vore att köra på i samma hjulspår och förneka att en nära relation är viktig. Ungefär som när barmisshandlare slår sina barn och säger: "jag fick stryk och tog minsann ingen skada av det. Det hör till."

Tyvärr verkar många välja den enkla vägen snarare än att reflektera och själv styra över sin tillvaro. Reflektionen och analysen har ju tyvärr den obehagligheten med sig att man kanske ser/känner bitar som är olustiga och gör ont inuti.

Handen på hjärtat - en fråga till alla som tycker att det är ok med mycket liten kontakt med sina barn - vad uppskattade du mest med dina egna föräldrar när du var liten?
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

en fråga till alla som tycker att det är ok med mycket liten kontakt med sina barn - vad uppskattade du mest med dina egna föräldrar när du var liten?

Varifrån har du fått uppfattningen att någon i den här tråden tycker det är ok med "mycket liten kontakt" med sina barn :confused:

Jag har då inte uppfattat något inlägg på det viset...

För att svara på frågan:

Jag uppskattade min mamma för att hon alltid fanns där när jag gick till skolan och när jag kom från skolan , den tryggheten unnar jag alla barn! och jag uppskattade min pappa för all tid han tog sig med oss barn och för att vi fick vara med honom i stallet, följa med och körträna hästar etc. etc.

Jag uppskattade båda mina föräldrar för att de nästan alltid var med på skidträningar & tävlingar, simträning & simtävlingar, fotbollsträningar & matcher och att de följde med till bhkl och tränade sin hund tillsammans med mig och min hund.

Frågar du mina syskon, får du liknande svar, fast det gäller andra aktiviteter :cool:

Jag har jättebra kontakt med båda mina föräldrar och har aldrig någonsin känt mig oälskad!!

Hade det varit tvärtom att pappa jobbat inom hemmet och mamma utanför hade det varit samma uppväxt. Vare sig bättre eller sämre!
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Varifrån har du fått uppfattningen att någon i den här tråden tycker det är ok med "mycket liten kontakt" med sina barn :confused:

Jag har då inte uppfattat något inlägg på det viset...

Tja, anser man att kvinnan skall ha nästan hela föräldraledigheten så antar jag att det är ok med mycket liten kontakt mellan mannen och barnen?

I övrigt ser jag i ditt svar att du uppskattade tiden med dina föräldrar. Din mamma kompenserade säkert din pappas bortavaro en hel del i och med att hon alltid fanns hemma.
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

När jag spånar vidare så tänker jag i ett större perspektiv. Om nu föräldrarna väljer att gå ner på deltid båda två under barnens uppväxt..då måste det finnas ett större utbud av deltidstjänster och fler människor som arbetar för att "täcka upp".

Har inte heltidsföräldrar rätt att gå ned till 75% till yngsta barnet blir 12år?

Människor att täcka upp med finns än så länge.
Vi har en rätt omfattande arbetslöshet i Sverige.
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Handen på hjärtat - en fråga till alla som tycker att det är ok med mycket liten kontakt med sina barn - vad uppskattade du mest med dina egna föräldrar när du var liten?
[/QUOTE]


Är uppväxt i en välbärgad familj.
Mamma var hemmafru.
Det var underbart, en enorm trygghet och vi har idag en fin kontakt.
Pappa var pappa på helgerna, vi har en rätt ytlig kontakt.

Jag hade definitivt valt bort vår höga levnadsstandard och haft två närvarande kärleksfulla föräldrar istället.
Utan att blinka.
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Min pappa var inte en frånvarande förälder och jag satt - till skillnad från många andra vad det verkar- inte i mammas knä under hela uppväxten :smirk:
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Jag respekterar människors olika val, men de är ofta baserade på vad som är bäst "just nu" och inte ur ett längre samhälleligt perspektiv (som I_U så klokt skriver).

Var och en är sig själv närmast och utnyttjar de möjligheter de har att påverka sin livssituation. Det är naturligt och konstigt vore det om människor plötsligt, bara sådär en dag, bestämmer sig för att fatta kloka beslut för kommande generationers skull. I synnerhet när man som man tjänar på att systemet är som det är. Vem vill ge upp sin godbit?

Enligt min åsikt så krävs det en regering som bestämmer "över huvudet" på medborgarna. Strukturella förändringar sker på just struktur- och organisationsnivå - och inte på individnivå. (Som Mandalaki var inne på också).

Så, med all respekt för din familjs val, så gynnar det inte kvinnor som jag själv när jag söker jobb. Det gynnar inte dina döttrar och det gynnar inga andras barn heller. Men det gynnar dig/er, just nu.

OM premisserna hade sett annorlunda ut där 50/50 fp-uttag var regeln, så hade du (och alla vi andra, såklart) fått fatta beslut utifrån det. Jag tror att det efter en tid skulle kännas lika naturligt som att man tar sin föräldrarledighet idag.

För kom ihåg att det inte finns några som helst tvång i denna föräldrarförsäkring. Den är ett generöst erbjudande, om du frågar mig.

Jag har inte sagt att jag är emot en annan fördelning av föräldraledigheten. Om det funnits en kvotering så skulle vi anpassat oss efter de reglerna.

Jag tycker ett första steg vore kompromissen som förts fram några gånger som bygger på 1/3 till mamman 1/3 till pappan och 1/3 som föräldrarna kan fördela som de vill.

Det jag blir förbannad på är detta J-A moraliserande och fördömmande. Enligt vissa är jag ingen pappa utan en spermadonator. Jag har tydligen dålig kontakt med min son för det har man ju om man varit för lite föräldraledig.

Det är enligt mig ett fult sätt att tala illa om de som inte lever enligt rätt mall. Politikens roll är givetvis att förändra samhället det är jeg med på till 100%. Politikens roll är däremot inte att fördömma människor som väljer "fel".

Och ni som klagar på alliansen. Varför infördes inte kvoterad föräldraförsäkring under de tidigare 12 åren? Och vad hade vi för styre när den sk pappamånaden infördes?
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Men..

Ni pratar ju som om den förälder som jobbar är borta alla andra timmar!!

Om man kommer hem vid 16-tiden. Har hela kvällen, natten och helgerna..LÅTSATS man att man är en bra förälder då?

Ja t o m rent KONKRET så är man inte det..:rofl:

Och dom som delar upp det så att den ena föräldern är på jobbet dagtid och sedan kommer hem och då åker den andra föräldern till sitt kvällsjobb/kurs...är dessa båda föräldrar låtsatsföräldrar och rent konkret dåliga föräldrar då?:angel:

Menar inget mot dig nu mino men jag tycker att det är precis som om det, i debatten, nonchaleras att den arbetade föräldern har fler timmar på sig att vara förälder än dom 8 timmar som jobbet kräver.

Dom barn som är på dagis när båda föräldrarna jobbar då?

Är det bättre?

Och från vilken ålder är det "okej" att båda börjar arbeta i så fall för att inte vara en frånvarande förälder?

*spånar nu*
Mino är inne på precis rätt spår. Man är inte förälder om man inte kan ta hela ansvaret. Det finns massor med (övervägande) pappor som är jättebra på att passa sina barn. Men de blir rådlösa när det går utanför det normala i deras lilla sfär. Och då får den andra föräldern stå där och tala om för sitt vuxna barn hur det lilla barnet ska hanteras :crazy:
 
Senast ändrad:
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Det där är intressant!

På arbetsmarknaden ska kvinnor ta för sig. I hemmet ska kvinnor lämna ifrån sig.

Varför är det upp till kvinnor att ändra allting hela tiden?


Just därför är det upp till männen att ta upp kampen om rätten till sitt eget föräldraskap eller ge fasen i att gnälla om utebliven vårdnad när de förlorar en eventuell vårdnadstvist.

Om kvinnorna delar med sig av föräldraledigheten och uppmuntrar männen att ta sin del av tiden/glädjen/ansvaret så ska de göra det för barnens och sin egen skull. Inte för männens skull. Lite får de fasenemej göra själva.
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Jag har tydligen dålig kontakt med min son för det har man ju om man varit för lite föräldraledig.

Jag vet ju inget om dig, men jag tror alldeles säkert att du är en alldeles utomordentlig pappa som engagerar dig i dina barn, oavsett antalet uttagna FP-dagar (att du engagerar dig här på forumet är ju en ledtråd i sig). Däremot, om också du lyfter blicken från dig och ditt, kan du då inte se att det finns en stor risk att just pappor, och därmed även en massa barn, blir förfördelade på det här området? Om du bortser från det provocerande ordvalet, ser du då något mönster bakom dagens uttag av FP, och tycker du det är ett problem?
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Jag vet ju inget om dig, men jag tror alldeles säkert att du är en alldeles utomordentlig pappa som engagerar dig i dina barn, oavsett antalet uttagna FP-dagar (att du engagerar dig här på forumet är ju en ledtråd i sig). Däremot, om också du lyfter blicken från dig och ditt, kan du då inte se att det finns en stor risk att just pappor, och därmed även en massa barn, blir förfördelade på det här området? Om du bortser från det provocerande ordvalet, ser du då något mönster bakom dagens uttag av FP, och tycker du det är ett problem?

Jo jag skulle kunna diskutera det och har diskuterat det innan. Men så länge trådar är fördömmande och moraliserande som denna så skiter jag kanske i det. Jag är öppen för en annan lagstiftning än idag tex.
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Några som avviker från det "normala" får stå i skottgluggen när det kastas paj på den stora massan :smirk:
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Jag har inte sagt att jag är emot en annan fördelning av föräldraledigheten. Om det funnits en kvotering så skulle vi anpassat oss efter de reglerna.

Självklart är det så.

Jag tycker ett första steg vore kompromissen som förts fram några gånger som bygger på 1/3 till mamman 1/3 till pappan och 1/3 som föräldrarna kan fördela som de vill.

Var det inte på Island man testade en sådan idé?

Det jag blir förbannad på är detta J-A moraliserande och fördömmande. Enligt vissa är jag ingen pappa utan en spermadonator. Jag har tydligen dålig kontakt med min son för det har man ju om man varit för lite föräldraledig.

Jag ser inte dig som en spermadonator. Vem har skrivit det? Att moralisera är väl iofs inget brott? Vad vore ett samhälle utan moral? Vore det inte moraliskt riktigt att ha ett samhälle som gynnar båda könen i arbetsliv och familjeliv? Som jag ser det så är ordet moral ett annat ord för ansvar. Vad är det för fel med att ta ansvar?

Det är enligt mig ett fult sätt att tala illa om de som inte lever enligt rätt mall. Politikens roll är givetvis att förändra samhället det är jeg med på till 100%. Politikens roll är däremot inte att fördömma människor som väljer "fel".

Jag ser att du skriver om två olika saker. Först och främst, som medmänniska kan man väl få ifrågasätta någons val? Varför kan man inte krävas ansvar för sitt leverne? Är det att tala illa om en persons val?

Hur var det nu - om man inte vill vara föräldraledig, så skall man aldrig behöva lastas för det beslutet? Om jag väljer att jobba, varför kan jag i så fall inte stå för det?

Varför kan ingen stå upp för sitt beslut och säga; "visst, jag prioriterar jobbet. Det är roligare, mer givande än mina barn." Men man får aldrig klandra en förälder för de val han/hon fattar, för då kan han/hon drabbas av dåligt samvete. Är det alltid så fruktansvärt?

För det andra, dina tankar om politikerna. på vilket sätt fördömer de dig när du följer gällande normer? Det förstår jag inte. Eller vilka politiker syftar du på?


Och ni som klagar på alliansen. Varför infördes inte kvoterad föräldraförsäkring under de tidigare 12 åren? Och vad hade vi för styre när den sk pappamånaden infördes?


Jag klagar inte på alliansen.
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Jo jag skulle kunna diskutera det och har diskuterat det innan. Men så länge trådar är fördömmande och moraliserande som denna så skiter jag kanske i det. Jag är öppen för en annan lagstiftning än idag tex.

Men ta det lite lugnt nu. Bara det att du säger att du är öppen för en annan lagstiftning ger väl utrymme för en fortsatt diskussion?

Jag förstår inte vad som är så fördömande och moraliserande? Kan du ge exempel? Jag kräver inte att föräldrar av sig själva skall fatta kloka beslut för hela samhällets räkning. Just därför tycker jag att en lagstiftning vore att föredra.

Genom en lagstiftning slipper vi ha dessa diskussioner; "jag är bättre än dig". En 50/50-lösning hade fungerat ypperligt för många män också, då det skulle göra det enklare för dem att hävda sin rätt till barnet gentemot arbetsgivaren. Inte alla arbetsgivare ser med blida ögon på en man som begär föräldrarledighet när det krockar med verksamheten. Sommaren brukar vara ok...
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Allt jag skrev var inte till dig. jag har sett en del fördömmanden i den här tråden. Jag tolkar att tråden strtades så även om syftet kanske mest var att skapa uppmärksamhet.

Det kan finnas 100 olika orsaker till hur olika famlijer valt att dela upp föräldraledigheten. Det kan vara ovilja från pappans sida som inte vill vara hemma men det kan vara andra orsaker också. Därför vill i varje fall inte jag fördömma de par där pappan är hemma mindre än mamman.

Och det där om klagande på allianse har varit upp men det var som sagt inte från dig.

Ursäkta mitt lite röriga inlägg nu men min son tycker jag är en dålig pappa nu när jag skriver på Bukefalos så jag är splittrad och måste nog leka lite istället. ;)
 
Sv: Ord och inga visor om delad föräldraledighet:

Jag vet inte riktigt om man får göra så här, men jag tänkte länka till ett typexempel på ett annat forum för att illustrera. Det forumet fullkomligt dräller över av trådar av den här typen, så det är ju inget litet isolerat problem: http://familjeliv.se/Forum-5-172/m19322469.html

min son är 3mån och jag känner att de är jätte jobbigt att lämna han till pappan.. för pappan jobbar hela tiden och när han är hemma så är han inte direkt så att han är med oss utan mer att han sitter vid datorn elelr kollar på tv eller gör annat...

är alla pappor på detta vis???
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp