"Omtänksamma" hundar

[JeayL]

Min är en smula reserverad mot främlingar, eller smula är väl en underdrift vissa dagar men de blir bättre, men då han var som värst plingade en (får man skriva efterbliven?) tjej på och var upprörd för hon rymt från sitt boende och grät och min fjant som i vanliga fall skäller och backar om nya kommer på besök fick jag sitta å dra bort från tjejen för han försökte klättra upp i knät på henne hela tiden.

Han är även noga med att slicka bort mattes tårar om matte är ledsen.

 

[Monstermom]

Jag kan nu tydligt konstatera att min är då inte omtänksam! Vi var ute i skogen till sent igår kväll, gick en tre-fyra timmar i svår terräng och sista timmen var det kolsvart (felbedömde tiden... ), och idag är jag helt slut. Inte från kvällens strapatser, utan från nattens. Monster anser nämligen att han jobbat hårt igår, och sannerligen förtjänar att få ligga i den varma, mjuka sängen - finns det inte plats får mattes lata arsle flytta på sig då!
Att jag också var trött var definitivt inte värt hänsyn.

 

[Jenka]

Jag är rätt skeptisk och tänker att djuret reagerar på att människan inte beter sig som vanligt, vilket skapar viss osäkerhet. Då brukar de vilja vara nära. Min är fan lika flamsig som alltid om jag är ledsen, men lägger jag mig på golvet lägger hon sig alltid bredvid, oavsett mitt humör.

Mina är ganska lugna och försiktiga när jag är ledsen, särskilt dvärgschnauzern vill gärna vara nära då. Om jag mår dåligt fysiskt har de dock ingen förståelse för
När han var yngre var reaktionen precis tvärtom. Hunden blev skitjobbig (oro antar jag) när jag var ledsen.