Om inga utställningar fanns?

[Jadzia]

Usel tycker jag inte man kan kalla en hund som faktiskt klättrar i bruksklasserna, men visst betyder en duktig förare mycket. Det är inte lätt att hitta duktiga förare som vill lägga ner jobb på hundar som inte är helt hundra, så det är ju anmärkningsvärt om det finns flera sådana ekipage i rasen.

Du kan ju inte läsa innantill, vem har argumenterat för att showlinjer är lika bra till arbete som jaktlinjer? Vill du vara vänlig att citera det textavsnittet, men en hederlig citering den här gången, inte en textrad ryckt ur sitt sammanhang som sist?

Det enda jag har påstått är att alla showlinjer inte så totalt värdelösa som du framställer dem, eftersom jag träffat showlabbar som presterar bra på tävlingsbanan, och lever friska till hög ålder.

Till sist vill jag påpeka att en hunds grad av hull inte är en statisk egenskap, som du tycks tro. En fet hund blir smal om den fodras rätt.

En labradors arbetsförmåga mäts inte på bruksprov. Den mäts på de rasspecifika jaktproven eller i praktiskt arbete. Du kan plocka upp en labbe till elit utan att veta om det egentligen är en bra respresentant för sin ras. Det är först på jaktproven/arbetet det visar sig.

För övrigt kan även en riktigt dålig hund ta sig till godkänd högre med tillräckligt envis och duktig förare. Det sker ingen egentlig selektering förrän i elit.

 

[Aroma]

Usel tycker jag inte man kan kalla en hund som faktiskt klättrar i bruksklasserna, men visst betyder en duktig förare mycket. Det är inte lätt att hitta duktiga förare som vill lägga ner jobb på hundar som inte är helt hundra, så det är ju anmärkningsvärt om det finns flera sådana ekipage i rasen.

Du kan ju inte läsa innantill, vem har argumenterat för att showlinjer är lika bra till arbete som jaktlinjer? Vill du vara vänlig att citera det textavsnittet, men en hederlig citering den här gången, inte en textrad ryckt ur sitt sammanhang som sist?

Det enda jag har påstått är att alla showlinjer inte så totalt värdelösa som du framställer dem, eftersom jag träffat showlabbar som presterar bra på tävlingsbanan, och lever friska till hög ålder.

Till sist vill jag påpeka att en hunds grad av hull inte är en statisk egenskap, som du tycks tro. En fet hund blir smal om den fodras rätt.

Jag diskuterar inte hurvida du eller någon annan sett något enstaka exemplar av en showavlad hund som visst gått bra på arbetsprov. Det handlar om att generellt sett har utställningsaveln förstört arbetsraserna, eller snarare den showavlade varianten då.

Att feta och omusklade hundar premieras i utställningsringen är bara ett exempel på att utställning är allt annat en sunt. Tyvärr kan inte en diet-kur rädda showhundarnas fysik ändå. Det är inte fläsk som gör showlabben tung, klumpig och osmidig jämfört med den atletiske jaktlabben. Och då är det ändå i huvudet den stora skillnaderna sitter...

 

[Jadzia]

@MiniLi
Vi är inte riktigt överens om vad som är en bra brukshund. I mina ögon är den bästa brukshunden den som okomplicerad och enkel att träna. Ferrarivarianterna är showiga och roliga att titta på, men den bästa brukshunden är ju den som klarar jobbet även med en mindre begåvad och erfaren förare.

Nej, den bästa brukshunden är inte den som lallar runt ett bruksprov med en glad amatör i snöret. Den bästa brukshunden är den som år efter år går i tjänst hos polis/vaktbolag/militär. Den bästa brukshunden är den som presterar på tävlingsbanan och kan ses i resultatlistorna från SM, NM och VM. Det är därför vi har dessa mästerskap. Den bästa brukshunden är inte en mellanmjölksvariant utan den som klarar av hårt arbete och stora krav år efter år. Det är vad de är avlade för.

En riktig brukshund är inte för alla.

 

[Liran]

Det kanske stämmer i vissa raser (vet inte vilken?) men iaf inte bland de jag känner till. För att hunden ska kunna bli riktigt bra måste den också ha vissa egenskaper som helst enkelt gör den lite svår. Det är ju bara att titta på de bästa bruksraserna och deras bästa representanter, de är inte helt lättstyrda varken i arbete eller vardag.

Nej, den bästa brukshunden är inte den som lallar runt ett bruksprov med en glad amatör i snöret. Den bästa brukshunden är den som år efter år går i tjänst hos polis/vaktbolag/militär. Den bästa brukshunden är den som presterar på tävlingsbanan och kan ses i resultatlistorna från SM, NM och VM. Det är därför vi har dessa mästerskap. Den bästa brukshunden är inte en mellanmjölksvariant utan den som klarar av hårt arbete och stora krav år efter år. Det är vad de är avlade för.

En riktig brukshund är inte för alla.

Jag tycker att den bästa brukshunden är polishunden som funkar dag efter dag tills den pensioneras i 11-årsåldern. Konstigt nog visar polishundarnas mh-diagram att de är bra, "vanliga" brukshundar. Inga extremer där inte! För att en hund ska funka i tjänst behöver arbetslusten och kamplusten modereras med sans och balans. Sansen och balansen gör att hundarna inte är svåra att dressera. Det finns både gas och broms.

 

[Och_Aye]

. Det tycker inte jag är att föredra, tvärtom är det ganska onödigt att avla fram fula hundar när de bästa i rasen också är ganska snygga.

Där kanske jag är lite flummig men jag tänker dels att vad är en ful hund, & dels vad gör det om de råkar vara lite fula?

Jag har en som verkligen ser ut som en bc och en som mer liknar någon slags blandras med häst/stövare/amstaff och jo den senare är ju rätt ful men det gör mig liksom ingenting.

 

[Milosari]

Där kanske jag är lite flummig men jag tänker dels att vad är en ful hund, & dels vad gör det om de råkar vara lite fula?

Jag har en som verkligen ser ut som en bc och en som mer liknar någon slags blandras med häst/stövare/amstaff och jo den senare är ju rätt ful men det gör mig liksom ingenting.

När man har en rasstandard som beskriver en sunt byggd hund så är den i mina ögon ful om den avviker kraftigt från denna. Dvs om den ser ut som en blandras eller har exteriöra överdrifter åt något håll. En kelpie ska inte se ut som en liten spinkmalle, den ska vara betydligt kraftigare och den ska absolut inte vara lika stor. Vidare så ska ryggen inte vara böjd som en ostkrok, det ska finnas lite plats mellan frambenen och den ska inte vara överdrivet vinklad.

Min ena hunds mormor har vunnit SM i spår och är INTUCH samt är innehavare av minst ett bruksavelspris, hennes dotter (och min hunds mamma) har kvalat till SM i spår är också INTUCH (och kommer sannolikt få bruksavelspris på en kull) och min hunds syster har hunnit tävla SM i lydnad samt blev SEUCH på 3 eller om det var 4 försök. Det är alltså fullt möjligt att avla fram hundar som både är dugliga till arbete OCH är snygga, så då förstår jag inte alls vitsen med att inte göra det. Ju mer enhetlig rasen är, desto lättare blir det att hitta lämpliga avelsdjur. Delar man däremot upp rasen helt i onödan, så minskar ju avelsbasen. Det får man passa sig för i en ras som är så liten till antalet som kelpien.

 

[linnsan]

Jag tycker att den bästa brukshunden är polishunden som funkar dag efter dag tills den pensioneras i 11-årsåldern. Konstigt nog visar polishundarnas mh-diagram att de är bra, "vanliga" brukshundar. Inga extremer där inte! För att en hund ska funka i tjänst behöver arbetslusten och kamplusten modereras med sans och balans. Sansen och balansen gör att hundarna inte är svåra att dressera. Det finns både gas och broms.

Alltså.. Brukshundar (antar att du syftar på schäfern här?) är sällan svåra i själva dresseringen/inlärningen. Däremot är de ofta explosiva, har snabba reaktioner, skärpa, dådkraft och hög arbetslust, tillsammans med lite andra egenskaper som gör att vem som helst helt enkelt inte är lämpliga som förare och ägare till dessa hundar. Inget konstigt egentligen. Dessa egenskaper behövs för att kunna utföra det arbete de är gjorda för.

 

[Snurrfian]

@MiniLi
Vi är inte riktigt överens om vad som är en bra brukshund. I mina ögon är den bästa brukshunden den som okomplicerad och enkel att träna. Ferrarivarianterna är showiga och roliga att titta på, men den bästa brukshunden är ju den som klarar jobbet även med en mindre begåvad och erfaren förare.

Vad lägger du i ordet brukshund?
Om jag tittar på tex jakthundsraserna så finns det olika grader mellan raserna, man väljer alltså en ras som passar en bäst, vi vill ha en jakthund som jagar allt, är orädd och tar sig fram smidigt i skogen, vi valde en wachtel.
Kompisen vill ha en mer långsam hund som helst ska välja rådjur och hare och jobba i lugnt tempo, han valde en tax.

Båda är utmärkta jakthundar inom sin gren men extremt olika hundar till sättet. Wachtel är mer Ferrari i hastigheterna men har större vilja att vara sin förare till lags, Taxen arbetar lite långsammare och hinner inte riktigt göra riktigt lika mycket jäkelskap på samma tid som wachtel men har väldigt lite vilja att göra sin förare till lags och svår att hitta rätt motivation till.
Borde man avla då avlar på wachtlar som är mer lika tax eller taxar som är mer lika wachtlar? Eller ska varje människa tänka över vilken slags hund man faktiskt vill ha och kan sysselsätta och välja ras därefter?
Jag ser inget värde av att avla schäfrar som "lagom" för svenssons, när det finns många andra raser som faktiskt just är lagom för genomsnitts svensson och låt schäfern få vara Ferrarin i bruksklasserna och få visa sin fulla kapacitet. Ja de blir lite svårare att träna men ger i gengäld så mycket mer.

 

[Liran]

Alltså.. Brukshundar (antar att du syftar på schäfern här?) är sällan svåra i själva dresseringen/inlärningen. Däremot är de ofta explosiva, har snabba reaktioner, skärpa, dådkraft och hög arbetslust, tillsammans med lite andra egenskaper som gör att vem som helst helt enkelt inte är lämpliga som förare och ägare till dessa hundar. Inget konstigt egentligen. Dessa egenskaper behövs för att kunna utföra det arbete de är gjorda för.

Ja, inte är det jag som har sagt att vem som helst passar som tjänstehundsförare. Däremot håller jag fast vid att en bra tjänstehund/brukshund är en okomplicerad hund, om än med mycket drifter. Gör föraren rätt, gör hunden rätt. Polisen har inte tid och råd med att testa sig fram ett halvt hundliv för att se vad som fungerar i dressyren för just den här hunden. Det kan ju vissa tävlingsförare göra.

Dessutom undrar jag vilken hundras som INTE har snabba reaktioner om den är motiverad. Här hemma är sällskapshunden snabbare än den fint korade brukshunden, som ändå anses som väldigt reaktionssnabb och livlig på klubben. Beträffande explosivitet, undrar jag om det är en eftersträvansvärd egenskap bland tjänstehundar som ska fungera ute i vardagen.

 

[Dentaku]

Det är alltså fullt möjligt att avla fram hundar som både är dugliga till arbete OCH är snygga, så då förstår jag inte alls vitsen med att inte göra det. .

Just vad gäller australian kelpie håller jag med, där har de hundar jag känner fungerat lika bra i bruks och lydnad som på utställningsplanen. Utställningschampionatet är liksom bara en bonus utöver övriga championat.

 

[linnsan]

Ja, inte är det jag som har sagt att vem som helst passar som tjänstehundsförare. Däremot håller jag fast vid att en bra tjänstehund/brukshund är en okomplicerad hund, om än med mycket drifter. Gör föraren rätt, gör hunden rätt. Polisen har inte tid och råd med att testa sig fram ett halvt hundliv för att se vad som fungerar i dressyren för just den här hunden. Det kan ju vissa tävlingsförare göra.

Dessutom undrar jag vilken hundras som INTE har snabba reaktioner om den är motiverad. Här hemma är sällskapshunden snabbare än den fint korade brukshunden, som ändå anses som väldigt reaktionssnabb och livlig på klubben. Beträffande explosivitet, undrar jag om det är en eftersträvansvärd egenskap bland tjänstehundar som ska fungera ute i vardagen.

Jag får inte riktigt ihop vad du menar? En hund med mycket drifter är inte okomplicerad i vardagen. Den kommer förmodligen försöka jaga diverse olämpliga saker, har mer vakt/skärpa som kanske syns även ute/i hemmet.

En polishund tränas ofta av kompetenta förare/tränare, så jag vet inte riktigt vad du menar?

Kan ta schäfern jag hade som exempel. Enda gången min pappa rastade honom försökte han jaga bilar. Han hade aldrig försökt varken före eller efter och jag vet inte vad pappa gjorde "fel". Men något var det ju. Jag tycker inte han var komplicerad att hålla på med. Men jag var noggrann med vem som fick hålla i snöret.

 

[Liran]

E

Jag får inte riktigt ihop vad du menar? En hund med mycket drifter är inte okomplicerad i vardagen. Den kommer förmodligen försöka jaga diverse olämpliga saker, har mer vakt/skärpa som kanske syns även ute/i hemmet.

En polishund tränas ofta av kompetenta förare/tränare, så jag vet inte riktigt vad du menar?

Kan ta schäfern jag hade som exempel. Enda gången min pappa rastade honom försökte han jaga bilar. Han hade aldrig försökt varken före eller efter och jag vet inte vad pappa gjorde "fel". Men något var det ju. Jag tycker inte han var komplicerad att hålla på med. Men jag var noggrann med vem som fick hålla i snöret.

En hund med mycket drifter, bra nerver och bra förmåga att diskriminera är en hund som är enkel att dressera till de uppgifter en tjänstehund har. Gör föraren någotsånär rätt så gör hunden rätt. Den fungerar enligt boken. Det är en okomplicerad hund.

Du verkar tycka att en loj hund med dålig vilja som grannbarnen kan gå ut med, är en okomplicerad hund. Tvärtom är fruktansvärt svårt att utbilda en sådan hund till att göra nytta. Alltså är det en komplicerad hund att dressera.

Explosivitet är som redan sagts, en egenskap som kanske inte är helt önskvärd hos en tjänstehund.

 

[Red_Chili]

Ok, om nu "många jaktraser inte är delade" som någon påstod och räknade upp någon stövare osv...

Jag kollar nu på BIR-vinnare på stora sthlm-utställningen, Hund 2014 som den också kallades senast.

Här har vi några raser som är i någon rasgrupp med jakthundar. Tänker jag jakthund så tänker jag på en stark och tålig hund utan exteriöra överdrifter. En hund som har lätt att hålla ihop kroppen i stillastående och som lätt kan använda kraften för att ta sig framåt i jakten. Jag vet inte om jag direkt kan säga att det passar in på följande hundar:

 

[Red_Chili]

Kan tillägga att det inte fanns speciellt mycket bilder på SKKs hemsida, tyvärr. Kändes som om jag plockade med de bilder som fanns ungefär...

 

[linnsan]

E

En hund med mycket drifter, bra nerver och bra förmåga att diskriminera är en hund som är enkel att dressera till de uppgifter en tjänstehund har. Gör föraren någotsånär rätt så gör hunden rätt. Den fungerar enligt boken. Det är en okomplicerad hund.

Du verkar tycka att en loj hund med dålig vilja som grannbarnen kan gå ut med, är en okomplicerad hund. Tvärtom är fruktansvärt svårt att utbilda en sådan hund till att göra nytta. Alltså är det en komplicerad hund att dressera.

Explosivitet är som redan sagts, en egenskap som kanske inte är helt önskvärd hos en tjänstehund.

Fast jag skrev inte att brukshundar är svåra att lära in/dressera. Däremot håller jag inte med om att de är enkla i vardagen många gånger.

Schäfern var hundra gånger enklare att träna med än min löwchen. Men hon är samtidugt 100 gånger enklare i vardagen och skulle kunna lämnas hos ungefäe vem som helst utan problem.

 

[linnsan]

Ok, om nu "många jaktraser inte är delade" som någon påstod och räknade upp någon stövare osv...

Jag kollar nu på BIR-vinnare på stora sthlm-utställningen, Hund 2014 som den också kallades senast.

Här har vi några raser som är i någon rasgrupp med jakthundar. Tänker jag jakthund så tänker jag på en stark och tålig hund utan exteriöra överdrifter. En hund som har lätt att hålla ihop kroppen i stillastående och som lätt kan använda kraften för att ta sig framåt i jakten. Jag vet inte om jag direkt kan säga att det passar in på följande hundar:

Sorgligt att se

 

[Liran]

En

Fast jag skrev inte att brukshundar är svåra att lära in/dressera. Däremot håller jag inte med om att de är enkla i vardagen många gånger.

Schäfern var hundra gånger enklare att träna med än min löwchen. Men hon är samtidugt 100 gånger enklare i vardagen och skulle kunna lämnas hos ungefäe vem som helst utan problem.

En sansad och balanserad brukshund som får jobba, är ganska enkel i vardagen också är min erfarenhet. Annars tror jag att vi är överens!

 

[fryckan]

Som några varit inne på tycker jag att antingen är vovvens exteriör rasstandard eller så är den inte det. Inte att det ska vara nån som måste vara bäst.

 

[Aroma]

Fast jag skrev inte att brukshundar är svåra att lära in/dressera. Däremot håller jag inte med om att de är enkla i vardagen många gånger.

Schäfern var hundra gånger enklare att träna med än min löwchen. Men hon är samtidugt 100 gånger enklare i vardagen och skulle kunna lämnas hos ungefäe vem som helst utan problem.

Precis, ganska självklart egentligen.

Jämför med hästvärlden, topphästar i hoppning och dressyr. Fantastiska hästar med skickliga ryttare, men de flesta hade nog inte passat som ridskolehästar, eller ens glada amatörtävlingsryttare.

 

[MiniLi]

@Liran , jag förstår inte riktigt hur du menar. Först säger du att en bra brukshund är mer som tuff-tuff-tåget än en ferrari och sen drar du in polishundarna i det hela? Sen när kan polishundarna liknas vid tuff-tuff-tåget?