Konstig fråga, de kelpies som ställs ut förstås. Är det australian kelpie den kallas?Vilka kelpies är det du åsyftar?
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Konstig fråga, de kelpies som ställs ut förstås. Är det australian kelpie den kallas?Vilka kelpies är det du åsyftar?
Din observation håller inte om du tittar i genom standarderna, rasgrupp för rasgrupp, och ser vilka hundar som vinner, ras för ras. För varje fläskbergs- eller pälsmonsterras går det flera normalbyggda och normalpälsade raser.
Visst finns osunda ideal, orden "tung" och "kraftig" beträffande kroppsbyggnaden i standarden är nästan alltid katastrofalt för rasen. Det behövs aĺltså information så att valpköpare kan göra bra val. I dagsläget förstår jag inte hur någon vågar köpa en mastiff, berner sennen eller cavalier till exempel, trevliga raser men med hälsolägen och försäkringsstatistik som förskräcker.
Tvivlar på att det finns utställningslinjer inom rasen AKKonstig fråga, de kelpies som ställs ut förstås. Är det australian kelpie den kallas?
Jag ser inga problem med att ställa ut våra wachtlar, jag gör det en del och tycker att det är kul.
Jag ser inte att det är några problem eftersom:
- För att kunna få cert måste de gå i jaktklass, dvs de måste ha startat jaktprov.
- För att få utställningschampionatet behöver de en hel del, närmare bestämt: 3 CK - varav minst ett ska ha delats ut på den årliga rasspecialen (ca 160-200 startande hundar), GK unghundsprov (krav: maxpoäng på skott), GK anlagsprov viltspår, 1:a pris öppen klass (som är vårt elitprov - det delas ut 2-4 ettor/år...).
Jag tror att vi har de relativt tuffa kraven för SE UCh att tacka för att rasen inte är uppdelad i jakt vs utställning.
I dagsläget har vi en hund som är utställningschampion, och han är den första sedan 2006
Fler raser kanske borde ta efter dock.
Så du spenderar mycket tid på utställningar trots att du föraktar hela ruljansen?Det räcker med de utställningar jag har varit på. Det finns enstaka fina, sunda hundar, sen dräller det av osunda. Ta av dig ögonbindeln så kommer du se själv.
Så du spenderar mycket tid på utställningar trots att du föraktar hela ruljansen?
Själv har jag varit på fyra stycken i hela mitt liv, tycker det är urtrist fastän jag har en hund som faktiskt gick bra i de sammanhangen. Däremot träffar jag många hundar, både på brukshundklubbar, tävlingar och på promenader som är högt meriterade i utställningssammanhang, och samtidigt friska och glada.
Problemet är att du inte läser (alternativt inte förstår) vad jag skriver. Vi är överens om att det finns raser med osunda ideal, plattnosarna, tung-och-kraftig-raserna, för-mycket-skinn-raserna, etc. Men det är inte en majoritet av raserna.
Jag är inte säker på att du förstår, extremavel syftar till att få fram extrema utseenden, och i det sammanhanget är det svårt att prata om "normala" hundar. Annars är vi överens om att det finns raser med stora hälsoproblem som inte är relaterade till rasens utseende utan till dåliga immunförsvar och liten genvariation. Men det är en annan diskussion.Jag är uppväxt på hundutställningar och har spenderat en hel del tid även som vuxen.
Jag håller inte med dig om att det är bara bland de extrema raserna utan bland väldigt många "normala" hundar. Så visst både läser och förstår jag men jag håller inte med.
Tänkte på tråden om kortnosarna, & folk som inte vill det eller det pga att hundarna ska ställas ut.
Vad gör egentligen utställningar för gott? Vad hade hänt om man helt enkelt slutade arrangera utställningar? Måste man ha såpass fasta rasstandarder?
Hade det gjort något om hundarna kanske blev lite mer olika varandra till utseendet trots att de är samma ras, om man istället lade fokus på insidan?
Jag har ju border collies, så för mig känns utställningar verkligen både främmande och onödigt. vad är det som gör att utställningar prioriteras så högt? Är det bara en hobby eller finns det en riktigt bra poäng med utställningar?
Så du spenderar mycket tid på utställningar trots att du föraktar hela ruljansen?
Själv har jag varit på fyra stycken i hela mitt liv, tycker det är urtrist fastän jag har en hund som faktiskt gick bra i de sammanhangen. Däremot träffar jag många hundar, både på brukshundklubbar, tävlingar och på promenader som är högt meriterade i utställningssammanhang, och samtidigt friska och glada.
Problemet är att du inte läser (alternativt inte förstår) vad jag skriver. Vi är överens om att det finns raser med osunda ideal, plattnosarna, tung-och-kraftig-raserna, för-mycket-skinn-raserna, etc. Men det är inte en majoritet av raserna.
Jag är inte säker på att du förstår, extremavel syftar till att få fram extrema utseenden, och i det sammanhanget är det svårt att prata om "normala" hundar. Annars är vi överens om att det finns raser med stora hälsoproblem som inte är relaterade till rasens utseende utan till dåliga immunförsvar och liten genvariation. Men det är en annan diskussion.
Det låter fantastiskt att det inte räcker med pälsfluffet, utan att det måste till hullfluff för att samojeder ska premieras i utställningsringen. Men jag tror dig absolut.En vän ställer Samojed för att nämna ett exempel. Det är ingen extrem ras men du skulle bli rädd om du såg vad som premieras. Feta hundar med osunt mycket päls. Det fönas och fluffas något enormt, ju mer fluff desto bättre.
Det är en i grunden arbetande ras men om man kollar utställning så handlar det om att få fram den största sockervadden.
Det låter fantastiskt att det inte räcker med pälsfluffet, utan att det måste till hullfluff för att samojeder ska premieras i utställningsringen. Men jag tror dig absolut.
Många hundmänniskor har väl vart typ på Älvsjömässan , Svenska Mässan eller liknande utan att själv vara hängiven utställare...
Hursomhelst, jo problemet att de sunda utställningshundarna är minoritet. Förutom alla "plattnosarna, tung-och-kraftig-raserna, för-mycket-skinn-raserna" som i många fall är rent djurplågeri, så titta på alla arbetande raser! I princip alla (vet att vissa jaktraser är undantag) utställningsvarianter är som sorgliga skuggor av den arbetande varianten.
Titta på de här labradorerna:
Utställning: http://aquador.vovve.net/images/Lisa100814-2l.jpg
Jakt: http://migrated.ifokus.se/uploads/e95/e95438454e96e7ad8af7e6781cdb682b/lipton.jpg
Hur sjutton kan någon inbilla sig att tro att utställningslabben "har en exteriör som som ger maximala förutsättningar för att klara sitt jobb" ???
Åter igen; tack för alla tankar!
Hinner inte skriva så mycket nu, men en sak dyker upp i mitt huvud: några skriver om fördelar med "kroppsbedömning" för att utvärdera hundarna och några skriver att ens egen ras ännu inte fått problem (vilket är deppigt i sig: att man behöver skriva det. Det tyder ju kanske på att 1) utställningar inte är så harmlöst och 2) att det är på väg åt fanders i så många fall att man får vara glad för de raser där det inte är så (?)
I allafall, tänk om man vänder på det? Istället för att göra en yttre bedömning av diverse kvaliteter så börjar man inifrån sas? Med mentalitet och fysisk hälsa (& sätt att "mäta" dessa); borde inte en god kropp byggd för det den ska göra komma på köpet då? Hoppas någon hänger med på vad jag menar.
Din observation håller inte om du tittar i genom standarderna, rasgrupp för rasgrupp, och ser vilka hundar som vinner, ras för ras. För varje fläskbergs- eller pälsmonsterras går det flera normalbyggda och normalpälsade raser.
Tyvarr har jag sett fler overviktiga hundar vinna, innom alla raser jag tittat pa, an atletiska och normal viktiga hundar. Det ar precis som med manniskor ... vi forandrar idealen, jag var tidigare storlek 34-36 ... men numera, sedan jag lagt pa mig 5-6 kilo, ar det oftast for stort.
Visst finns osunda ideal, orden "tung" och "kraftig" beträffande kroppsbyggnaden i standarden är nästan alltid katastrofalt för rasen. Det behövs aĺltså information så att valpköpare kan göra bra val. I dagsläget förstår jag inte hur någon vågar köpa en mastiff, berner sennen eller cavalier till exempel, trevliga raser men med hälsolägen och försäkringsstatistik som förskräcker.
.Om du hade läst inlägget som du citerar, som handlar gynnsamma exteriörer för arbete, hade du märkt att de behandlar hundar som redan klarat de första proven i sin arbetskarriär. Labradorerna du hänvisar till skall alltså ha gått till pris på jaktprov. Vilka av bilderna visar sådana hundar?
Sedan är det fortfarande så att majoriteten av arbetande raser inte är delade i show och bruksvarianter. Har du hört talas om showstövare och jaktstövare, showdrever och jaktdrever, showvorsteh och jaktvorsteh, showjämte och jaktjämte eller showkelpie och brukskelpie?
Till sist skulle en hel del av labbarna på dina bilder se helt ok ut, nedbantade.
.
Lite lustigt att du tar upp kelpien som exempel också, den är ju extremt uppdeld egentligen, t.om. så att de blev då olika raser. Just skowkelpie vs workingkelpie är en rätt vanlig benämning för dessa...