Om inga utställningar fanns?

Jag ser inga bekymmer med kvalitetsbedömningen men konkurrensen är nog förödande för de flesta raser. Det är där extremerna premieras.

Det är dock inte så att utställning med konkurrens automatiskt leder till försämrad hälsa, många sällskapsraserna är ju väldigt sunda och min egen ras är ofta både smart och snygg dvs inte ovanligt med både SEUCH och SEBCH på samma hund.
 
Jag tycker iof inte att sjalva fenomenet utstallningar ar problemet. Kanske inte ens rasstandarden i manga fall (fast i en del ar de ju helt knappa ocksa som definitivt maste andras). Men nar det star att en bulldogg skall vara "bred, kraftull och kompakt" och domarna valjer den mest overviktiga hunden (http://specialeditionbulldogs.com/resources/dodge new4.jpg) istallet for den valtranade som i mitt tycke da borde vara den som verkar mest kraftfull (http://i307.photobucket.com/albums/nn300/Annah35/ButchFit4.jpg) sa borde ju domarna aka ut med huvudet fore.
Sedan beror sjalvklart allt pa hundens dagsform, men kommer man med en fet bulldog som inte kan andas sa borde den val aka ut ur ringen forst for att man inte ens kan bedoma hundens exterior under allt javla fett. Det borde ju vara sjalvklar diskning att komma sa med en hund.
Och det ar inte bara trubbnosiga smahundar och fetknoppar jag ser det pa. Labbarna har samma problem. Feta labradorer som vinner over valtrande jaktdito for att de skall vara rundare i hur de ar byggda. EN FET HUND AR INTE RUND BYGGD.


Sa da undrar jag vem fan haller reda pa domarna, hur fan kan de doma sa javla korkat? Hur kan man slappa igenom hundar med knipta nasborrar och for korta nosar och hofter som slapar i backen? Hur fan kan det vara ok att ha sadana domare? Vad ar det for utbildning och asikter de har egentligen? Uppenbarligen ar de inte lampade for uppdraget och skall bytas ut pronto.
Det maste ske mer fortlopande kontroll pa hur domarna bedomer pa utstallningar. Domer du upp en knipt bulle sa ska du bli portad fran att doma.

Om fetlabbarna hade tvingats klara ett fystest på 1 mil under 45 (?) min hade nog fetlabbarna försvunnit ganska snabbt :angel:
 
Jag gillar inte hur utställningar har haft en negativ påverkan för aveln osv, och av självklara anledningar vill jag att den hetsen ska upphöra existera. Men någon slags bedömning borde ändå finnas för att man ska avla på bra avelsdjur och att hundarna är lämpliga för avel (självklart finns det hundfolk som kan avgöra vad en lämplig individ är, men sen vet vi alla att det finns folk som inte gör det...). Men då kanske det räcker med någon veterinärs ord i det hela? Eller en bedömning med hälsan i fokus så att det går åt rätt håll?
 
Jag gillar inte hur utställningar har haft en negativ påverkan för aveln osv, och av självklara anledningar vill jag att den hetsen ska upphöra existera. Men någon slags bedömning borde ändå finnas för att man ska avla på bra avelsdjur och att hundarna är lämpliga för avel (självklart finns det hundfolk som kan avgöra vad en lämplig individ är, men sen vet vi alla att det finns folk som inte gör det...). Men då kanske det räcker med någon veterinärs ord i det hela? Eller en bedömning med hälsan i fokus så att det går åt rätt håll?

Bruksrasernas (mfl) extreriörbeskrivning är väl ett utmärkt sätt att se till att avelsdjur mfl håller sig till rasstandarden. Mycket mer ingående än 4 min i utställningsringen och behöver (får) bara göras en gång.
 
Tack för alla tankar!

Någon skrev att hen inte hade något emot fenomenet utställning och efter att jag funderat några varv är det nog just det jag själv har svårt för: hela grejen med att tävla i utseende (kanske det som någon annan skrev inte hade varit något problem om inte konkurrensen fanns) känns motigt och konstigt för mig.

För mycket fokus på utsidan känns inte bra för människor och inte heller för hundar, tänker jag.

Funktionsbeskrivningar på olika sätt torde vara mycket mer gynnsamt för våra hundar, även om ägarna nu tycker att det är skoj med utställning. Finns det inte (längre) någon vettig poäng med utställningarna ser jag det nog helt ärligt som ganska fult mot våra hundar att fortsätta för att det är ens hobby.
 
Fast huruvida hundarna kan utföra det de är framavlade till kan knappast vara enklare att bedömma på en utställning än via faktiska arbetsprov.
Ett arbetsprov visar bara att hunden håller för att utföra sitt arbete vid det tillfället. Förslitningsskadorna brukar inte visa sig i den ålder de flesta hundar gör sina gesällprov. Det är intressant att veta om hunden har en exteriör som som ger maximala förutsättningar för att klara sitt jobb uppemot tio år. Där kan utställning för en bra domare ge vägledning.
 
Jag själv gillar inte utställningar så som de är utformade nu, men trots det ställer jag ut ibland, har gått ringsekreterarutbildning och varit domare på en inofficiell utställning.

Det jag ser som det stora problemet är konkurrensbedömningen. Om du nu har 5 rastypiska hundar av en ras, varför i hela fridens namn börja pilla i vem som är mest rastypisk? Det är nog snudd på omöjligt att göra det utan att börja pilla i detaljer och det är nog där som rasstandarden börjar feltolkas rejält. Fem hundar med tex bred skalle när rasstandarden säger bred skalle, ja, vilken plockar du ut som mest rastypisk? Det är nog lätt att falla i fällan och plocka ut den med bredast skalle då.

Ett annat problem är nog att domarna sällan ser hundarna vara aktiva. Det finns tex inte många vinthundsdomare som även är riktigt aktiva inom lure coursing eller hundkapplöpning. Några finns, och de dömer oftast fram helt andra hundar på utställningarna än vad allrounddomarna gör. Om domarna i sin utbildning tvingades vara delaktiga på någon typ av bruksprov/jaktprov för raserna de dömer, då hade det nog blivit mycket bättre, för jag tror ärligt talat inte att de flesta domare har någon som helst förståelse för hur exteriör påverkar funktion, även om det är sådant de ska lära sig.

Så ja, jag tror att om utställningarna ändrades, så att bedömningen bestod av "rastypisk/inte rastypisk" och domarna var tvungna att ha lite kunskap om hur hundarna arbetar, då hade det varit bättre. Om det sedan skulle vara kvar något med utställningschampionat osv så tycker jag såklart att det inte ska finnas möjlighet till championat utan arbetsmerit. I de fall då det inte finns någon bruksgren för rasen att vara med på (tex sällskapshundarna) så kan de väl åtminstone få genomgå ett MH/BPH med ok resultat på (inte för stora rädslor framförallt) innan de tilldelas championat.

Jag har som sagt var en viss förståelse för att folk ställer ut. Det är kul att tävla med hund och utställningar är enkelt. Det kan vara ett bra sätt att få lite mer kontakter inom hundvärlden osv. Själv ställer jag ut i princip enbart för att visa folk att "min" typ av saluki också finns. De är nämligen inte så välrepresenterade på de flesta utställningar. Ställer även i bruksklass när jag har hund som kan ställas där, just för att försöka betona på något vis att det är en ras som ska göra något också, inte bara springa runt och vara fina.
 
Tack för alla tankar!

Någon skrev att hen inte hade något emot fenomenet utställning och efter att jag funderat några varv är det nog just det jag själv har svårt för: hela grejen med att tävla i utseende (kanske det som någon annan skrev inte hade varit något problem om inte konkurrensen fanns) känns motigt och konstigt för mig.

För mycket fokus på utsidan känns inte bra för människor och inte heller för hundar, tänker jag.

Funktionsbeskrivningar på olika sätt torde vara mycket mer gynnsamt för våra hundar, även om ägarna nu tycker att det är skoj med utställning. Finns det inte (längre) någon vettig poäng med utställningarna ser jag det nog helt ärligt som ganska fult mot våra hundar att fortsätta för att det är ens hobby.
Utställningar i sig är väl ändå en ganska harmlös aktivitet, och ingenting som de deltagande hundarna Iider av? De allra flesta raser har hyfsat sunda ideal, och hunden som ska visas måste vara i god kondition och välvårdad. Att förbjuda utställningar löser inte den extremavelsproblematik som finns, däremot kan utbildade domare och försäkringsbolagen förbättra situationen genom att premiera sunda hundar.

Själv är jag helt ointresserad, men jag har aldrig sett några missförhållanden hos bekanta som är utställningsintresserade, eller att deras hundar på något sätt skulle fara illa av ägarnas utställningsintresse.
 
Det är intressant att veta om hunden har en exteriör som som ger maximala förutsättningar för att klara sitt jobb uppemot tio år. Där kan utställning för en bra domare ge vägledning.

Jag håller verkligen inte med. Se bara hur de fabulerar efterhandskonstruktioner för att berättiga avarterna de premierar. Om nu utställning tog fram funktionell form, varför avviker utställningslinjer så kraftigt från de arbetande vad gäller typ?
 
Jag har ställt ut och kommer säkert att göra det igen men tycker att det inte finns någon mening med att tävla/konkurrera i utseende då jag inte kan se några som helst fördelar med det. Att avgöra om hunden är rastypisk eller ej är ju bra men det räcker där. Egentligen tycker jag att en exteriörbeskrivning säger betydligt mer (och den är billigare att genomföra!).

Det har ju visat sig att många inte bryr sig om kritikerna vid val av avelsdjur vilket jag tycker är lustigt, varför ställa ut annars? Jag skulle önska offentliga kritiker, det skulle jag som valpköpare uppskatta iaf.
 
Fördelen med en rasstandard är att den i grunden ska gynna en korrekt byggd hund som ska fungera för det arbete som det är tänkt. Om man tex tittar på jaktraser så ska de vara korrekt byggda för att orka och hålla för jakt, ha en päls som det helst inte fastnar så mycket i osv. Men där tittar de flesta i första hand på jaktprovsresultat och därefter utställning. Jag kan tänka mig att samma sak gäller inom Border Collie också, vallprov slår högre än utställning.

Men när man kommer till sällskapsraser så är utställning i princip det enda som visar att hunden är som den ska vara och där är väl problemet till största del att domare och rasstandarden har blivit så snedvriden att missbildade hundar premieras.
Människor verkar ha ett behov av att få visa upp sina hundar på ett eller annat sätt, det finns ju utställningar för blandraser, hur nu det går till, där kan det ju inte finnas någon rasstandard att hålla sig till.
BCs kan inte ställas ut på Nationella utställningar, bara på Internationella. WK kan inte ställas ut öht, så för dessa raser i Sverige är utställningars vara/inte vara en ickefråga.

Tittar man på BCs internationellt så är det 2 olika raser, mycket tack vare utställningar. Arbetande BCs registreras i ISDS, pälsmostren registreras i respektive lands FCI anslutna kennelklubbar.
 
Utställningar i sig är väl ändå en ganska harmlös aktivitet, och ingenting som de deltagande hundarna Iider av? De allra flesta raser har hyfsat sunda ideal, och hunden som ska visas måste vara i god kondition och välvårdad. Att förbjuda utställningar löser inte den extremavelsproblematik som finns, däremot kan utbildade domare och försäkringsbolagen förbättra situationen genom att premiera sunda hundar.

Själv är jag helt ointresserad, men jag har aldrig sett några missförhållanden hos bekanta som är utställningsintresserade, eller att deras hundar på något sätt skulle fara illa av ägarnas utställningsintresse.

Say what?
Trots detta är det fläskberg och pälsmonster som vinner i många raser, skulle vilja vända på det att de flesta raser har osunda ideal och några raser står utanför och premierar vettiga huindar.
 
Say what?
Trots detta är det fläskberg och pälsmonster som vinner i många raser, skulle vilja vända på det att de flesta raser har osunda ideal och några raser står utanför och premierar vettiga huindar.

Och som i min ras, där finns en rasstandard som faktiskt är skriven för att passa olika rastyper osv för att salukin kan och ska variera beroende på ursprungsområde. Hetsjakthund ja. Där domarna då och då kommer med kommentarer om att hundarna har för mycket muskler. Hur sjutton har de tänkt sig att en jakthund ska kunna jaga riktigt bra om den är omusklad? Vet även flera, även uppfödare med flertalet hundar, som göder sina salukis lite inför utställningssäsongen just för att domarna annars anmärker på att musklerna är för synliga.
 
Det verkar helt snedvridet i vinthundsringarna. Pratade med en som har två Whippet, mycket fina hundar i bra form där den ena tävlar kapplöpning på bana och den andra agility. Tydligen var det svårt för dessa att konkurrera med det mer otränade hundarna av samma ras eftersom deras stora muskler tydligen gjorde att de inte TRAVADE med lika vägvinnande steg som de sämre musklade hundarna. Men är det verkligen relevant att bedöma en vinthunds rörelser i trav? De är väl ändå avlade för att springa så fort som möjligt i galopp, eller har jag missat något? Att bedöma huruvida hunden är halt eller inte förstår jag men att konkurrera med någon som hunden inte ens är avlad att göra känns fel.

För övrigt så var det tydligen vanligt med överviktiga hundar i whippetringen också, trist. De lär man väl inte eftersträva "massa" på ens.
 
Det verkar helt snedvridet i vinthundsringarna. Pratade med en som har två Whippet, mycket fina hundar i bra form där den ena tävlar kapplöpning på bana och den andra agility. Tydligen var det svårt för dessa att konkurrera med det mer otränade hundarna av samma ras eftersom deras stora muskler tydligen gjorde att de inte TRAVADE med lika vägvinnande steg som de sämre musklade hundarna. Men är det verkligen relevant att bedöma en vinthunds rörelser i trav? De är väl ändå avlade för att springa så fort som möjligt i galopp, eller har jag missat något? Att bedöma huruvida hunden är halt eller inte förstår jag men att konkurrera med någon som hunden inte ens är avlad att göra känns fel.

För övrigt så var det tydligen vanligt med överviktiga hundar i whippetringen också, trist. De lär man väl inte eftersträva "massa" på ens.

Ja på whippet är det helt knäppt... De gånger jag hunnit titta på whipparna i ringarna eller ställt whippet själv så har jag mest suckat åt läget där. Ser även bilder på många tjocka(!) whippets som går finfint på utställningarna och för något år sedan (tror jag det var) så var det t.o.m. en whippetägare som startade en tråd här på buke där hon frågade om matråd till sin whippet. Den var i bra hull, men hon ville göda den för att den skulle gå bra på utställning. Hunden orkade dock inte äta mer, vilket tydligen blev ett problem.

Att döma traven på dem är dock inte helt orelevant. De ska fortfarande kunna röra sig på ett bra sätt i traven, med energisnåla och marktäckande rörelser. På något vis måste de ju ta sig till och från jakten och då är trav mer lämpligt än galopp samtidigt som de såklart inte får trötta ut sig redan då. Tyvärr letar många domare efter något som de kallar "reach and drive", vilket gör att hundarna vars trav de gillar ofta rör sig ungefär som travhästar. Inte speciellt energisnålt, men visst rör sig hundarna med stora rörelser och täcker mycket mark...

Om någon är nyfiken på hur salukis varierar exteriört så kan ni ta en snabb titt här på sidan som är tänkt att visa olika färger. http://saluki.se/index.php/sv/omsaluki/salukins-faerger
Där går det att se stora exteriöra skillnader också. Kolla framförallt på rygglinjen och bakpartiet på hundarna, för det är där de brukar variera som mest.
 
Jag ser inga problem med att ställa ut våra wachtlar, jag gör det en del och tycker att det är kul.
Jag ser inte att det är några problem eftersom:

- För att kunna få cert måste de gå i jaktklass, dvs de måste ha startat jaktprov.
- För att få utställningschampionatet behöver de en hel del, närmare bestämt: 3 CK - varav minst ett ska ha delats ut på den årliga rasspecialen (ca 160-200 startande hundar), GK unghundsprov (krav: maxpoäng på skott), GK anlagsprov viltspår, 1:a pris öppen klass (som är vårt elitprov - det delas ut 2-4 ettor/år...).

Jag tror att vi har de relativt tuffa kraven för SE UCh att tacka för att rasen inte är uppdelad i jakt vs utställning.
I dagsläget har vi en hund som är utställningschampion, och han är den första sedan 2006 ;)

Fler raser kanske borde ta efter dock.
 
Jag håller verkligen inte med. Se bara hur de fabulerar efterhandskonstruktioner för att berättiga avarterna de premierar. Om nu utställning tog fram funktionell form, varför avviker utställningslinjer så kraftigt från de arbetande vad gäller typ?
Tänkte nog mest på samma detaljnivå som den normalinsatte hästköparen tittar på, dvs korrekta vinklar, inga stupande bogar, starka ryggar, och att hunden står och rör sig i balans etc. Alla utställningslinjer avviker inte kraftigt från brukslinjerna, kelpie, beauceron, riesen, de allra flesta drivande och ställande raserna, borderterrier och vissa foxterrierlinjer är några men inte alla exempel.
 
Jag ser inga problem med att ställa ut våra wachtlar, jag gör det en del och tycker att det är kul.
Jag ser inte att det är några problem eftersom:

- För att kunna få cert måste de gå i jaktklass, dvs de måste ha startat jaktprov.
- För att få utställningschampionatet behöver de en hel del, närmare bestämt: 3 CK - varav minst ett ska ha delats ut på den årliga rasspecialen (ca 160-200 startande hundar), GK unghundsprov (krav: maxpoäng på skott), GK anlagsprov viltspår, 1:a pris öppen klass (som är vårt elitprov - det delas ut 2-4 ettor/år...).

Jag tror att vi har de relativt tuffa kraven för SE UCh att tacka för att rasen inte är uppdelad i jakt vs utställning.
I dagsläget har vi en hund som är utställningschampion, och han är den första sedan 2006 ;)

Fler raser kanske borde ta efter dock.

Det låter underbart bra! På vinthundar behöver du inget alls för utställningschampionat (förutom 3 cert då). Däremot behöver utställningsmerit för lure coursing-championat... Visserligen bara "good" för svenskt lc-championat och "very good" på internationell utställning för internationellt championat, men ändå. Jag hade uppskattat om de åtminstone behövt lc-licens för att få bli champions (jag har nämligen träffat salukis som inte kunnat ta ens tävlingslicens för att de inte kunnat svänga ordentligt.. men ck på utställning har de fått ändå).
 
Say what?
Trots detta är det fläskberg och pälsmonster som vinner i många raser, skulle vilja vända på det att de flesta raser har osunda ideal och några raser står utanför och premierar vettiga huindar.
Din observation håller inte om du tittar i genom standarderna, rasgrupp för rasgrupp, och ser vilka hundar som vinner, ras för ras. För varje fläskbergs- eller pälsmonsterras går det flera normalbyggda och normalpälsade raser.

Visst finns osunda ideal, orden "tung" och "kraftig" beträffande kroppsbyggnaden i standarden är nästan alltid katastrofalt för rasen. Det behövs aĺltså information så att valpköpare kan göra bra val. I dagsläget förstår jag inte hur någon vågar köpa en mastiff, berner sennen eller cavalier till exempel, trevliga raser men med hälsolägen och försäkringsstatistik som förskräcker.
 
Tänkte nog mest på samma detaljnivå som den normalinsatte hästköparen tittar på, dvs korrekta vinklar, inga stupande bogar, starka ryggar, och att hunden står och rör sig i balans etc. Alla utställningslinjer avviker inte kraftigt från brukslinjerna, kelpie, beauceron, riesen, de allra flesta drivande och ställande raserna, borderterrier och vissa foxterrierlinjer är några men inte alla exempel.
Vilka kelpies är det du åsyftar?
 

Liknande trådar

V
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
10 906
Senast: valpköpare
·
  • Låst
Hundavel & Ras Chansar och skriver in detta här och ser vilken respons jag får (misstänker dock att tråden inte ens får vara kvar men tänkte prova)...
2
Svar
29
· Visningar
5 819
Senast: Fetaost
·
Övr. Hund Ja, nu har jag tagit ett av de svåraste besluten i mitt liv. Jag skulle bli så otroligt glad om någon orkade läsa/skumma igenom allt...
2
Svar
22
· Visningar
3 999
Senast: Lotus
·
Avel Då den förra tråden blev stängd så startar jag en ny. Kopierade brevet från ASRP styrelse. " Öppet brev till alla ridponnyentusiaster...
2
Svar
25
· Visningar
3 615
Senast: kicket
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp