Olika inkomst

[sjoberga]

Håller med till 100%
Det är ungefär som de par som inte vill gå och skriva papper i ett samboförhållande för de minsann inte ska separera nånsin....det blir garanterat en kalldusch den dagen separationen kommer

Precis. En maktobalans som inte använts utan betraktats som ofarlig och "icke-existerande", blir lätt en kalldusch när någon annan i förhållandet inte längre betraktar den andre som viktig i dennes liv, eller rent av ser den andre parten som någon man ska tillföra så stor skada som möjligt. Därför tycker jag att man ska befästa sina betygelser på papper, annars riskerar de att inte vara vatten värda den dagen konflikten blir för stor.

Separationer är inte alltid vackra, hur vackert än förhållandet varit tidigare. Jag har sett fullt resonabla människor bli som förbytta den dagen skilsmässan/separationen är ett faktum.

 

[Sleepy]

Jag har sett fullt resonabla människor bli som förbytta den dagen skilsmässan/separationen är ett faktum.

Jag med. Det krävs en viss mognad för att avsluta snyggt; något som alltför ofta fattas.

 

[vallhund]

Jag med. Det krävs en viss mognad för att avsluta snyggt; något som alltför ofta fattas.

Enligt min erfarenhet är det mer vanligt än undantag.

 

[Petruska]

Framförallt tror jag man är utsatt för större risk. Det kan "funka" alldeles utmärkt att inte ägna en tanke åt maktförhållanden, men då förlitar man sig helt på att det ska sköta sig själv helt automatiskt oavsett vilka hinder och förändringar som dyker upp längs vägen. Med större medvetenhet har man bättre kontroll över utvecklingen.

Och att helt utesluta varje tanke på att maktobalans existerar i ens kärleksrelation, är ju också att beröva sig själv möjligheten att förstå vad som händer när/om det blir jobbigt på något sätt som faktiskt har med maktobalans att göra.

 

[Lampan]

Fast all form av obalans som de facto finns kan man välja att göra någon av eller inte. Det gäller pengar såväl som fysisk styrka. Om ena parten har mer pengar så är det ju så - även om den inte väljer att göra något av det faktumet.

Det är sant
Visst är jag medveten om att han är starkare än mig både fysiskt och ekonomiskt
Av någon anledning har jag aldrig sett att han har makt över mig. Om han skulle använda sin stryka mot mig. Då lämnar jag. Jag är fri att göra vad jag vill. ( tillägger att min karl är den finaste och snällaste man kan hitta, så det inte blir missförstånd)
Om vi skulle dela på oss, så skulle jag få sämre ekonomi. Det känslomässiga uppbrottet skulle vara värre än den försämrade ekonomin
(Vi har skrivit papper hos jurist så att båda känner trygghet, vi är inte blåögda)

Om jag inte känner att någon har makt över mig. Har den det då?
Dvs om jag har friheten att lämna?

 

[sjoberga]

Om jag inte känner att någon har makt över mig. Har den det då?
Dvs om jag har friheten att lämna?

Jag tror inte att det är svart eller vitt. Du (detta är allmänt, inte personligt riktat) har (såklart) friheten att lämna men är då tvungen att sälja de två kära hästarna, flytta till en etta i förorten och får börja drömma om att nånsin ha råd att besöka dina vänner i Thailand igen.

Så visst kan det hända att denne person tänker på sina hästar och tröskeln för att lämna är plötsligt lite högre. Och sedan den fina bostaden på landet där hästarna kan bo, tröskeln stiger. Åsså utsikten att bli en av samhällets fattiga istället som får kämpa varje månad för att få ens någon mat alls på bordet och får helt glömma ekologiska alternativ istället för en av de privilegierade som kan välja att gå på restaurang och resa ibland - tröskeln är helt plötsligt väsentlig. En tröskel som skapats av maktobalansen i de skilda inkomsterna.

Fortfarande finns friheten att lämna - och givetvis kommer det finnas saker som gör att tröskeln inte är tillräckligt hög. Men den är definitivt annorlunda än om inkomstskillnaden inte fanns, så visst är det maktobalans.

 

[Petruska]

Det är sant
Visst är jag medveten om att han är starkare än mig både fysiskt och ekonomiskt
Av någon anledning har jag aldrig sett att han har makt över mig. Om han skulle använda sin stryka mot mig. Då lämnar jag. Jag är fri att göra vad jag vill. ( tillägger att min karl är den finaste och snällaste man kan hitta, så det inte blir missförstånd)
Om vi skulle dela på oss, så skulle jag få sämre ekonomi. Det känslomässiga uppbrottet skulle vara värre än den försämrade ekonomin
(Vi har skrivit papper hos jurist så att båda känner trygghet, vi är inte blåögda)

Om jag inte känner att någon har makt över mig. Har den det då?
Dvs om jag har friheten att lämna?

Frågan om makt kan inte uttömmande besvaras genom hur det känns. Makt handlar inte enbart om känslan, helt enkelt.

Fria att lämna är vi ju ändå alla. Men det betyder ju inte att vi inte sväljer lite maktobalans från och till, eftersom det är rätt jobbigt och smärtsamt att lämna - och man får tex mer ont om pengar efteråt.

 

[vallhund]

Eller så kan man hårdra det till feminismens födelse, där äktenskap ansågs vara liktydligt med prostitution. Precis som anarkosyndikalismen ansåg att lönearbete var prostitution.

 

[Lampan]

Jag tror inte att det är svart eller vitt. Du (detta är allmänt, inte personligt riktat) har (såklart) friheten att lämna men är då tvungen att sälja de två kära hästarna, flytta till en etta i förorten och får börja drömma om att nånsin ha råd att besöka dina vänner i Thailand igen.

Så visst kan det hända att denne person tänker på sina hästar och tröskeln för att lämna är plötsligt lite högre. Och sedan den fina bostaden på landet där hästarna kan bo, tröskeln stiger. Åsså utsikten att bli en av samhällets fattiga istället som får kämpa varje månad för att få ens någon mat alls på bordet och får helt glömma ekologiska alternativ istället för en av de privilegierade som kan välja att gå på restaurang och resa ibland - tröskeln är helt plötsligt väsentlig. En tröskel som skapats av maktobalansen i de skilda inkomsterna.

Fortfarande finns friheten att lämna - och givetvis kommer det finnas saker som gör att tröskeln inte är tillräckligt hög. Men den är definitivt annorlunda än om inkomstskillnaden inte fanns, så visst är det maktobalans.

Javisst stämmer det

Jag tror att för många par blir ekonomin sämre om man separera. Som par bygger man upp sitt liv hus bilar sommarboende etc Många skulle säkert inte klar utgifterna på egen hand

Jag brukar inte ha katastroftänk när det gäller annat, så jag har inte det när det gäller vår relation heller
Jag lever här och nu, njuter av livet och har gjort vad jag kan för att trygga framtiden

 

[mino]

Det är sant
Visst är jag medveten om att han är starkare än mig både fysiskt och ekonomiskt
Av någon anledning har jag aldrig sett att han har makt över mig. Om han skulle använda sin stryka mot mig. Då lämnar jag. Jag är fri att göra vad jag vill. ( tillägger att min karl är den finaste och snällaste man kan hitta, så det inte blir missförstånd)
Om vi skulle dela på oss, så skulle jag få sämre ekonomi. Det känslomässiga uppbrottet skulle vara värre än den försämrade ekonomin
(Vi har skrivit papper hos jurist så att båda känner trygghet, vi är inte blåögda)

Om jag inte känner att någon har makt över mig. Har den det då?
Dvs om jag har friheten att lämna?

Ett annat sätt att prata om det är att se det som sårbarhet. Vem skulle vara mest sårbar om det i relationen som bygger på den enas välvilja plötsligt förändrades? Jag tycker däremot inte att liknelsen med fysisk styrka funkar helt eftersom anledningen till att den starkare personen inte slår den svagare inte bygger på ren välvilja, det bygger på starkare rotade normer. Att slå sin partner gör de allra flesta aldrig, att man däremot slutar att vara välvillig och bjussig ekonomiskt och plötsligt börjar påminna om vem som betalt vad om man tex gör slut är väl däremot ganska förväntat.

 

[Lampan]

Ett annat sätt att prata om det är att se det som sårbarhet. Vem skulle vara mest sårbar om det i relationen som bygger på den enas välvilja plötsligt förändrades? Jag tycker däremot inte att liknelsen med fysisk styrka funkar helt eftersom anledningen till att den starkare personen inte slår den svagare inte bygger på ren välvilja, det bygger på starkare rotade normer. Att slå sin partner gör de allra flesta aldrig, att man däremot slutar att vara välvillig och bjussig ekonomiskt och plötsligt börjar påminna om vem som betalt vad om man tex gör slut är väl däremot ganska förväntat.

Ja vem är mest sårbar?
Kärlek och känslor brukar vara starkare än alla pengar i världen

Om man gör slut är det säkert bäst för alla oavsett ekonomisk obalans eller inte. Att man har nerskrivet vad som gäller vid en skilsmässa

 

[Raderad medlem 6459]

Kärlek och känslor brukar vara starkare än alla pengar i världen

Nja, med tanke på hur många som verkar stanna för att de inte skulle klara sig ekonomiskt själva så är jag tveksam till det där.

Med det sagt, KL och allt det där, så håller jag med @Petruska mfl. Det enda jag funderar över är; om den ena tjänar mer men den andra tjänar OK och - framförallt - inte är intresserad av pengarna är det verkligen en maktobalans då? Min sambo kommer absolut tjäna mer än mig men jag kommer inte vara beroende av hans pengar. Inte för att jag är rik men för att jag alltid klarar mig själv och faktiskt inte skulle bry mig om jag inte kunde bo i en lika "fin" lägenhet, inte skulle ha hästar som var beroende av hans inkomst etc etc. Jag värderar liksom annat. Skulle han trots detta ha mer makt än mig?

 

[Riru]

Får du typ veckopeng?

Trevligt, hade du bemödat dig vara mer seriös och inte bara vara löjlig så hade jag kunnat svara på dina övriga frågor.

Nu blev jag nyfiken..
Han betalar alltså allt? Under flera år då du studerar eller liknande?

Vi har nyligen blivit sambo, och då sa jag upp mig från mitt jobb och lämnade allt, och nu ska vi snart få vår första bebis och han har sagt att jag inte behöver tänka på det här med jobb och pengar under tiden för pengar finns att försörja en familj. Dock efter mammaledigheten så vill jag börja studera på nytt och skaffa mig ett bättre jobb då jag ser det som en investering i både mig själv och vårt förhållande, alltid skönt med mer pengar på sparkontona Sen vet man ju aldrig vad som händer i framtiden, blir han sjukskriven eller något så behöver ju jag ha något vettigt. Han kommer betala allt under min studietid om jag inte får för mig att jag vill jobba ändå, vilket är hans egna förslag så jag inte ska behöva stressa med jobb+studier eller ta ytterligare studielån.

 

[Riru]

Makt kan man utöva på många olika sätt i förhållanden (om man vill)
Man kan använda sig av kärlek, sex, pengar, fysisk styrka, om man vill utöva makt på en annan människa
Olika inkomst ger inte automatiskt maktobalans i ett förhållande, lika lite som sex, fysisk styrka eller kärlek gör.
Det beror på hur parterna förhåller sig till pengar sex etc..

Precis, det här med att minsta lilla krona mer än sin partner skulle ge en makt i förhållandet är nog bara något som dessa personer själva anser, då de själva lägger störst värderingar i pengar framför allt annat.

Själv har jag varit i ett förhållande där jag var den som drog in alla pengar och min sambo satt hemma arbetslös och sket i att ens söka jobb. Kan inte säga att det var jag som hade makten där med all psykisk och fysisk misshandel jag fick stå ut med. Stannade jag pga att jag var ekonomiskt beroende av honom? Knappast. Jag var manipulerad, svag och nedtryckt i skosulorna och visste inte hur jag skulle ta mig ur förhållandet så jag försökte stå ut och hoppades på att det skulle bli bättre.
Personer har makt när de väljer att de vill ha den och utföra den, inte pengar. Förutom i de fall där det är klart att dessa personer vill utöva sin makt genom pengar, men ja som du sagt så finns det så många sätt man kan utöva makt på.

 

[stjarnhimmel]

Lite OT:
På tal om ekonomi är det ett intressant program på svt 1.
Domstolen heter det.
Ett sambopar där han stämt henne. De flyttar ihop och hon menar att de bestämde att hon inte skulle jobba utan vara hemma och ta hand om deras hästar och han skulle försörja dem. Han menar att hon skulle säga hästarna och då bidra med pengar.

Där sa han som håller i förhandlingen att problemet är att folk inte tänker när de är nykära.

 

[monster1]

Precis, det här med att minsta lilla krona mer än sin partner skulle ge en makt i förhållandet är nog bara något som dessa personer själva anser, då de själva lägger störst värderingar i pengar framför allt annat.

Själv har jag varit i ett förhållande där jag var den som drog in alla pengar och min sambo satt hemma arbetslös och sket i att ens söka jobb. Kan inte säga att det var jag som hade makten där med all psykisk och fysisk misshandel jag fick stå ut med. Stannade jag pga att jag var ekonomiskt beroende av honom? Knappast. Jag var manipulerad, svag och nedtryckt i skosulorna och visste inte hur jag skulle ta mig ur förhållandet så jag försökte stå ut och hoppades på att det skulle bli bättre.
Personer har makt när de väljer att de vill ha den och utföra den, inte pengar. Förutom i de fall där det är klart att dessa personer vill utöva sin makt genom pengar, men ja som du sagt så finns det så många sätt man kan utöva makt på.

Nej att ha makt är en sak att utöva den är en annan.

 

[Lampan]

Precis, det här med att minsta lilla krona mer än sin partner skulle ge en makt i förhållandet är nog bara något som dessa personer själva anser, då de själva lägger störst värderingar i pengar framför allt annat.

Själv har jag varit i ett förhållande där jag var den som drog in alla pengar och min sambo satt hemma arbetslös och sket i att ens söka jobb. Kan inte säga att det var jag som hade makten där med all psykisk och fysisk misshandel jag fick stå ut med. Stannade jag pga att jag var ekonomiskt beroende av honom? Knappast. Jag var manipulerad, svag och nedtryckt i skosulorna och visste inte hur jag skulle ta mig ur förhållandet så jag försökte stå ut och hoppades på att det skulle bli bättre.
Personer har makt när de väljer att de vill ha den och utföra den, inte pengar. Förutom i de fall där det är klart att dessa personer vill utöva sin makt genom pengar, men ja som du sagt så finns det så många sätt man kan utöva makt på.

Ja, ditt inlägg säger allt tycker jag!

Det handlar om hur människor förhåller sig till varandra och om man har behov av att utöva makt på andra.
Pengar är bara ETT av sätten man kan använda sig av.

 

[Lampan]

Nja, med tanke på hur många som verkar stanna för att de inte skulle klara sig ekonomiskt själva så är jag tveksam till det där.

Med det sagt, KL och allt det där, så håller jag med @Petruska mfl. Det enda jag funderar över är; om den ena tjänar mer men den andra tjänar OK och - framförallt - inte är intresserad av pengarna är det verkligen en maktobalans då? Min sambo kommer absolut tjäna mer än mig men jag kommer inte vara beroende av hans pengar. Inte för att jag är rik men för att jag alltid klarar mig själv och faktiskt inte skulle bry mig om jag inte kunde bo i en lika "fin" lägenhet, inte skulle ha hästar som var beroende av hans inkomst etc etc. Jag värderar liksom annat. Skulle han trots detta ha mer makt än mig?

Alla gör väl en avvägning innan man bestämmer sig för en skilsmässa
En del lever efter -Better the devil you know

 

[vallhund]

Vi har nyligen blivit sambo, och då sa jag upp mig från mitt jobb och lämnade allt, och nu ska vi snart få vår första bebis och han har sagt att jag inte behöver tänka på det här med jobb och pengar under tiden för pengar finns att försörja en familj. Dock efter mammaledigheten så vill jag börja studera på nytt och skaffa mig ett bättre jobb då jag ser det som en investering i både mig själv och vårt förhållande, alltid skönt med mer pengar på sparkontona Sen vet man ju aldrig vad som händer i framtiden, blir han sjukskriven eller något så behöver ju jag ha något vettigt. Han kommer betala allt under min studietid om jag inte får för mig att jag vill jobba ändå, vilket är hans egna förslag så jag inte ska behöva stressa med jobb+studier eller ta ytterligare studielån.

Jag vill inte låta otrevlig på något sätt men jag uppfattar din text som otroligt naiv, som ett utdrag ur mitt livs novell eller någon tantsnusk bok.
"O så levde dom lyckliga i alla sina dar..."

Ny sambo, bebis på gång, du lämnar allt (även inkomst från FK för föräldraledighet). Han säger... han har pengar... hans eget förslag... Vi får hoppas att du slipper vakna upp ur Törnrosadrömmen.
Jämstäldheten förpassad till anno dezumal.

 

[Sleepy]

Vi har nyligen blivit sambo, och då sa jag upp mig från mitt jobb och lämnade allt

Varför sa du upp dig och vad lämnade du? Hur fördelar ni ansvaret?