Olika inkomst

Ett sambopar där han stämt henne. De flyttar ihop och hon menar att de bestämde att hon inte skulle jobba utan vara hemma och ta hand om deras hästar och han skulle försörja dem.

Där sa han som håller i förhandlingen att problemet är att folk inte tänker när de är nykära.
Det går bra så länge det går bra och allt sånt.

Gillade rättegången om diskriminering också. Härligt att se hur hon direkt ringde polisen där och då
 
Det går bra så länge det går bra och allt sånt.

Gillade rättegången om diskriminering också. Härligt att se hur hon direkt ringde polisen där och då
Ja det sa ju juristerna också.
Att detta har uppkommit sim en konsekvens av att förhållandet tog slut.
Och för de inblandade verkade det inte vara pengarna det handlade om utan känslor. Som det ofta är efter en relation.
 
Vi har nyligen blivit sambo, och då sa jag upp mig från mitt jobb och lämnade allt, och nu ska vi snart få vår första bebis och han har sagt att jag inte behöver tänka på det här med jobb och pengar under tiden för pengar finns att försörja en familj. Dock efter mammaledigheten så vill jag börja studera på nytt och skaffa mig ett bättre jobb då jag ser det som en investering i både mig själv och vårt förhållande, alltid skönt med mer pengar på sparkontona :p Sen vet man ju aldrig vad som händer i framtiden, blir han sjukskriven eller något så behöver ju jag ha något vettigt. Han kommer betala allt under min studietid om jag inte får för mig att jag vill jobba ändå, vilket är hans egna förslag så jag inte ska behöva stressa med jobb+studier eller ta ytterligare studielån.
Jag vill inte låta otrevlig eller dömande.
Men tänker du på vad konsekvenserna kan bli?
 
Jag vill inte låta otrevlig på något sätt men jag uppfattar din text som otroligt naiv, som ett utdrag ur mitt livs novell eller någon tantsnusk bok.
"O så levde dom lyckliga i alla sina dar..."

Ny sambo, bebis på gång, du lämnar allt (även inkomst från FK för föräldraledighet). Han säger... han har pengar... hans eget förslag... Vi får hoppas att du slipper vakna upp ur Törnrosadrömmen.
Jämstäldheten förpassad till anno dezumal. :(

Nja jag tycker inte jag är naiv, jag har sett till att min ekonomi inte går åt helvete om vi skulle bryta. Och jag kan alltid studera vidare eller gå tillbaka till mitt gamla jobb om jag skulle vilja. Och vi har känt varandra i många år så jag tror inte att det skulle finnas någon sida han döljer för mig. Men man kan ju aldrig vara säker, precis som ett tidigare förhållande där det tog ett år innan han visade sitt rätta jag och då var det i princip omöjligt att ta sig där ifrån. Med den erfarenheten i ryggen så ser jag till att även om jag tror att vi kommer leva lyckliga tills vi blir gamla, så har jag något att gå tillbaka till, samt besparingar så jag inte står tomhänt.

Varför sa du upp dig och vad lämnade du? Hur fördelar ni ansvaret?

Går inte pendla runt hundra mil varje dag :p Lämnade ju jobb, familj m.m. Och det var ett skitjobb ändå som inte går att jobba upp sig i så jag förlorade inget på det.
 
@stjarnhimmel Och så det här med att saker ska vara "överenskommet" och "givet" och "bestämt"... men inget på pränt.

Jag har själv gjort det misstaget som ung och dum, att göra muntliga överenskommelser. Vi pratade ihop oss och det lät så enkelt. Det fungerade så länge det var jag som betalade - när det var min tur att ta emot, så gällde dealen plötsligt inte längre.
 
Nu kommer jag att tänka på kollegor från andra länder jag träffat genom jobbet. De har tyckt att Sverige är ojämställt. Då de kom från länder där efter en skilsmässa har tex mannen skyldighet att betala underhåll till exfrun. Inte bara för barn som i Sverige,
De förstod inte hur kvinnor "kunde acceptera att sköta stora delar av barn och hem utan att få ersättning från mannen för det. " citerat från deras ord.
 
@stjarnhimmel Fast anledningen till att kvinnor får underhåll efter skilsmässa i andra länder är väl mest för att traditionen där är att kvinnan är hemmafru? Det är knappast en utveckling jag vill se i Sverige.

Givetvis är Sverige ojämställt. Hela världen är ju det. Men vi är långt framför de flesta, det går bara inte att argumentera emot.
 
Alla gör väl en avvägning innan man bestämmer sig för en skilsmässa
Jo men det är ju sorgligt om avvägningen är "kan jag klara mig ekonomiskt om jag är ensam?" snarare än "vill jag leva med den här personen?". Ser man till att vara så pass självständig att ekonomin inte är ett bekymmer kan man ju välja friare. Det är ju det som är hela poängen.
 
@stjarnhimmel Fast anledningen till att kvinnor får underhåll efter skilsmässa i andra länder är väl mest för att traditionen där är att kvinnan är hemmafru? Det är knappast en utveckling jag vill se i Sverige.

Givetvis är Sverige ojämställt. Hela världen är ju det. Men vi är långt framför de flesta, det går bara inte att argumentera emot.
Ja visst är det för den traditionen är så. Men jag säger inte att det är rätt. Bara att det var deras perspektiv.
Men - i Sverige är det ju ofta så att kvinnor tar största delen med barn och hem plus arbete. Och jag tycker inte situationen i Sverige är helt okej heller. Att gå ner i arbetstid, ta hela föräldraledighet etc för familjens skull, pch sedan förlora på det ekonomiskt om man jämför men männen. Jag tycker inte det är okej heller.
 
Senast ändrad:
@stjarnhimmel Ja, som sagt, Sverige är inte jämställt. Jag tycker inte heller att det du räknar upp är bra saker, tvärtom. Men jämför det med situationen i många andra länder. Här där jag bor får man vara hemma i 16 veckor med sin bebis. 16. Sen är man hemmafru alternativt dumpar ungen hos mormor/farmor eller på ett bebisdagis och går till jobbet. Och det är inte ens ovanligt. Tvärtom, 16 veckor är bättre än i vissa länder där man får noll och inga alls dagar betalda för att vara hemma med barnet. Att pappan skulle ta så mycket som en dag existerar liksom inte. Hur detta påverkar jämställdheten är ju helt uppenbart.

Så ja, jag vet att Sverige har enorma problem men jag tycker inte att man för den sakens skull ska glömma bort hur det ser ut på andra håll i Europa och världen.
 
@stjarnhimmel Ja, som sagt, Sverige är inte jämställt. Jag tycker inte heller att det du räknar upp är bra saker, tvärtom. Men jämför det med situationen i många andra länder. Här där jag bor får man vara hemma i 16 veckor med sin bebis. 16. Sen är man hemmafru alternativt dumpar ungen hos mormor/farmor eller på ett bebisdagis och går till jobbet. Och det är inte ens ovanligt. Tvärtom, 16 veckor är bättre än i vissa länder där man får noll och inga alls dagar betalda för att vara hemma med barnet. Att pappan skulle ta så mycket som en dag existerar liksom inte. Hur detta påverkar jämställdheten är ju helt uppenbart.

Så ja, jag vet att Sverige har enorma problem men jag tycker inte att man för den sakens skull ska glömma bort hur det ser ut på andra håll i Europa och världen.
Jag säger inte att det var rätt. Bara att det var deras perspektiv.
Ett annat perspektiv än mitt. :)
 
Fast du måste väl ha menat NÅGOT med att ta upp det? Från mitt perspektiv är systemet med hemmafru, sambeskattning och underhåll efter skilsmässa som gjort för att cementera ojämställdheten och att minska kvinnors självbestämmande och individualitet.
Att de finns olika perspektiv på jämställdhet
 
Nu kommer jag att tänka på kollegor från andra länder jag träffat genom jobbet. De har tyckt att Sverige är ojämställt. Då de kom från länder där efter en skilsmässa har tex mannen skyldighet att betala underhåll till exfrun. Inte bara för barn som i Sverige,
De förstod inte hur kvinnor "kunde acceptera att sköta stora delar av barn och hem utan att få ersättning från mannen för det. " citerat från deras ord.

Fast om det verkligen är så att det står att mannen har den skyldigheten så är lagstiftningen bokstavligen ojämställd.

Sånt skit tror jag vi kommit ifrån i Sverige. Det är en förutsättning, att åtminstone lagstiftningen är könsneutral.
 
Fast om det verkligen är så att det står att mannen har den skyldigheten så är lagstiftningen bokstavligen ojämställd.

Sånt skit tror jag vi kommit ifrån i Sverige. Det är en förutsättning, att åtminstone lagstiftningen är könsneutral.
Nej-jag skrev tex mannen.
Jag skrev inte heller att jag tycker det är rätt. Bara att jag mött människor som har andra perspektiv på jämställdhet.
 
Jo men det är ju sorgligt om avvägningen är "kan jag klara mig ekonomiskt om jag är ensam?" snarare än "vill jag leva med den här personen?". Ser man till att vara så pass självständig att ekonomin inte är ett bekymmer kan man ju välja friare. Det är ju det som är hela poängen.
Javisst är det sorgligt att/om människor är beroende av andra ,oavsett vad beroendet gäller

Denna tråden handlar inte om en person som inte klarar sig själv (TS) på sin inkomst utan om ett par där inkomsterna är olika höga. Där är en viss skillnad... Tycker jag :)
 

Liknande trådar

Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 130
Senast: gullviva
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 118
Senast: monster1
·
Kropp & Själ Egentligen har jag ett fantastiskt bra liv. Jag älskar mitt lilla hus, jag älskar mitt yrkesval, jag har bra kollegor och en bra chef...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 344
Senast: Thaliaste
·
Relationer Det har börjat störa mig hur svårt jag har för att be andra människor om saker och ting. Det kan handla om allt från att jag säger...
Svar
12
· Visningar
948
Senast: Tuvstarr
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp