Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

[Calazirya]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Jag kan förstå men vill inte

Ehm näe nu förstår jag inte alls hur du menar, förklara gärna

Du kan förstå ( men gör det inte ? ) och samtidigt vill du inte förstå och tänker inte lägga ner tid på det heller ?

Varför diskuterar man då?

Jag är inte ett irriterad eller så, jag förstår helt enkelt inte vad du försöker få fram

 

[Aliide]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Kan inte vara lätt att vara så korrekt i sitt tänk och handlande?

Jag kan väl nästan garantera att du någon gång under ditt liv som mamma kommer glömma din son. Kanske inte i bilen, men kanske glömma att hämta ifrån dagis, glömma att köra till någon träning, glömma bort en tid hos läkaren osv.

Det som hände i det här fallet var en fruktansvärd olycka. Och alla mina tankar är hos familjen, då speciellt pappan!

Vi kan alla glömma saker. Man behöver inte ens känna sig stressad för att vara lite disträ. Jag har glömt min hund utanför affären, jag har glömt att tagit upp middagsmat ur frysen, jag har glömt födelsedagar, jag har glömt.. Väldigt mycket saker. Och DU kommer med göra det förr eller senare. Sen om det handlar om barnet i bilen eller att du missade fotbollsmatchen är egentligen sak samma. Principen är densamma!

 

[havreflinga]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

*knapplån

Jag funderar lite på hur många barn det kan vara som får sitta blöta, hungriga och rädda flera timmar i bilar för att föräldar har glömt dem...? De fall som uppmärksammas är ju nästan bara de där barnen har dött, vilket bara sker varma sommardagar. De som glöms under resten av året får vi aldrig höra talas om.

Att sitta fastspänd i en bil hela dagen medan mamma/pappa är på jobbet. Utan mat eller blöjbyte. Det är fruktansvärt även om det inte leder till döden, tycker jag. Hur vanligt är det egentligen?

 

[Mirre]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Det har jag också tänkt på.
Jag menar föräldrar är väl stressade och slutkörda året runt

 

[Lamborghini]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

jo det är väldigt lätt o smidigt

 

[Lamborghini]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Ehm näe nu förstår jag inte alls hur du menar, förklara gärna

Du kan förstå ( men gör det inte ? ) och samtidigt vill du inte förstå och tänker inte lägga ner tid på det heller ?

Varför diskuterar man då?

Jag är inte ett irriterad eller så, jag förstår helt enkelt inte vad du försöker få fram

Vi tar det på msn istället Vänsterhanden fri = SEGT o skriva nu

 

[Lamborghini]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

KL

Vill bara hoppas att de lyckliga föräldrar som fördömer glömska som omänskligt/otänkbart, att de aldrig själva kommer att försumma sina barn, glömma viktiga saker, drabbas av blackout eller på annat sätt göra sådant de kommer att ångra.

på dig själv.

 

[Lamborghini]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Det är ju lite tragiskt tycker jag...

"Han hade ihjäl sitt barn". Det hände en olycka.

Jaha? Jag är ju knappast ensam om att tycka att det var fel av pappan. men nu skiter jag i den här tråden för jag blir så arg.

 

[Sedna]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Det har jag också tänkt på.
Jag menar föräldrar är väl stressade och slutkörda året runt

Ja hur vanligt är det inte med trötta småbarnsföräldrar och jag vet då hur trögtänkt jag är när jag är trött...

 

[Sedna]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Jaha? Jag är ju knappast ensam om att tycka att det var fel av pappan. men nu skiter jag i den här tråden för jag blir så arg.

Visst borde han inte ha glömt barnet, men det var väl inte hans avsikt? Avsikten är väl det mest avgörande när det gäller hur hårt man ska skuldbelägga fadern? Han har ju redan fått det värsta straffet. Men trampa du på den som redan ligger, gör det!

 

[Calazirya]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Jaha? Jag är ju knappast ensam om att tycka att det var fel av pappan. men nu skiter jag i den här tråden för jag blir så arg.

Nej men jag tycker också det är fel att glömma sitt barn ( helt klart ), men jag kan förstå att det händer ( även om det aldrig borde hända ) i samhället tyvärr

 

[Lamborghini]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Nej men jag tycker också det är fel att glömma sitt barn ( helt klart ), men jag kan förstå att det händer ( även om det aldrig borde hända ) i samhället tyvärr

(smyger tillbaka)

För mig känns det fel att förstå att det kan hända, blir som att acceptera händelsen på nåt sätt. Så svårt att förklara hur jag känner, men det där är nog närmast..

 

[Calazirya]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Att förstå och att acceptera är väl inte samma sak?

Då förstår jag att det blir helt galet när man diskuterar om man har sådana liknelser av ord ..

Förstå: Ha förståelse för hur något är uppbyggt eller fungerar; veta betydelsen av någonting

Acceptera: Att mottaga, godkänna eller att nöja sig med någon eller något.

 

[Lamborghini]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

För mig känns det så när det gäller det här ämnet. Det skrev jag tidigare Att ens vilja förstå att det kunde hända känns så fel för mig.

 

[Girasol]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

*kl*

För några år sedan gick en reklamsnutt på tv. Direkt vad den handlade om kommer jag inte ihåg. Men jag kommer ihåg hur de nyblivna föräldrarna bar ut allt till bilen. Packade in rubbet och åkte iväg -sisådär 50 meter eller nåt för att upptäcka att bäbisen + bilstol stod kvar på trottoaren. För min del satte sig detta på näthinnan för vad som verkar vara tid och evighet....

Jag kan också säga att som fyrabarnsmorsa så brukar jag för min egen skull räkna in barnen . -Vilket kan vara en stress i sig.


Tror det är mycket lättare att glömma än man kan tänka sig..


Maken och jag var väldigt stressade en morgon. Hade möten att passa. Barn att lämna osv. Vi hjälptes åt i stallet och sprang med hingstarna ut till hagarna. De ligger på baksidan av stallarna. Foder ut och smällde igen stalldörren.

På em då jag kommer till stallet så svär jag en ramsa över att tvåårshingsten hade rymt. Visade sig att vi helt enkelt missade ta ut honom på morgonen.
Förutom att han fortfarande hade lite att plocka med i boxen så var han kolugn. Trots att det var allra första gången han stod inne själv så länge.

Vi kan inte fatta hur vi kunde glömma honom då vi tog ut häst i boxarna bredvid. Men denna gossen är otroligt morgontrött och seg och han behöver väckas för att få morna sig innan han kliver upp ur sin grävda grop i bädden.
Så antagligen låg han och drömde söta drömmar och jag trodde gubben tagit honom och vice versa.



Så otroligt tragiskt det som hänt. Lider med familjen.


Gira

 

[Calazirya]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Hm ja då får vi nog lägga ner diskussionen helt.

Jag förstår fortfarande inte hur du kan tycka att det är samma sak att förstå som att acceptera, men jaja

 

[havreflinga]

Hur länge får man glömma?

För några år sedan gick en reklamsnutt på tv. Direkt vad den handlade om kommer jag inte ihåg. Men jag kommer ihåg hur de nyblivna föräldrarna bar ut allt till bilen. Packade in rubbet och åkte iväg -sisådär 50 meter eller nåt för att upptäcka att bäbisen + bilstol stod kvar på trottoaren. För min del satte sig detta på näthinnan för vad som verkar vara tid och evighet....

Sånt tror jag är jättevanligt. Att man glömmer barnvagnen när man är och handlar, men kommer på det när man går ut ur affären, och liknande. Barnen hinner aldrig fatta att de blivit glömda, men föräldrarna får hjärtat i halsgropen.

Men hur vanligt är det att barn blir glömda i flera timmar? Kan man tänka sig att familjen i artikeln har glömt något av barnen tidigare, men att det då har varit svalare?

Tycker ni att det är skäl att omhänderta ett barn, ifall föräldrarna glömmer det i bilen en hel dag en sval dag (då barnet inte riskerar att dö)?

 

[No1]

Sv: Hur länge får man glömma?

Tycker ni att det är skäl att omhänderta ett barn, ifall föräldrarna glömmer det i bilen en hel dag en sval dag (då barnet inte riskerar att dö)?

Absolut inte!

 

[Reykur]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Jag stressade fram massor när mitt körkort var nytt och det var roligt att köra fort.. Helt sjukt att det aldrig hände nåt när jag tänker efter. Ung och dum.

Detta du beskriver här är inte stress.
Att köra fort och vara ung och dum har inte med stress att göra, hur gör du den kopplingen?

Stress kan totalt stänga av. Stress kan göra de mest banala saker till ett omöjligt hinder. Stress kan koppla bort de allra viktigaste funktionerna för en människa. Det handlar inte om att vara sen till arbetet.
Jag förstår att det KAN hända sånna här fruktansvärt tragiska olyckor och jag lider med pappan som har detta på sitt samvete för alltid. Det är inte OK, eller något man "skämtar bort" (Det gör man väl inte med någon olycka?) men jag förstår utan tvekan att det kan hända.

 

[tessiem]

Sv: Nu har det hänt igen.. "glömma" sitt barn i bilen

Vet inte om diskussionen om riktig stress hör hit öht.
Men vill ändå berätta om hur riktig stress kan upplevas.

Jag studerade på universitetet, hade massor att göra med en B-uppsats.
Fick då beskedet att min mor hade cancer & förväntad fortsatt livslängd var 3-6månader.
Så under tiden hon var sjuk så reste jag varje helg till henne, skrev B-uppsats, tog hand om häst + barn.
När hon dog efter 3månader s¨å sörjde jag, skrev B-uppsats, var i skolan + det vardagliga, planerade minnesstund, städade ut lägenhet, fixade för hennes häst samt fixade med bouppteckning.

Under denna tid upplevde jag mig inte som sjuk. Jag var helt speedad.
Under den här tiden var jag nog rätt värdelös förälder, avknäppt, tankspridd, stressad.
Jag körde fort med barnen i bilen, glömde de mest viktiga saker, samt hade svårt att släppa fram känslor.

Detta gjorde mig säkert jätteolämplig som förälder. Men vad är alternativet? Ska man omhänderta barn för att deras föräldrar lever under psykisk stress?

Under denna perioden i mitt liv hade jag definitivt kunnat glömt barnen i bilen, jag var tvungen att påminna mig själv om de mest banala sakerna, som att barn behöver frukost.



Som nybliven förälder är det alltid lätt att sätta sig på höga hästar. Jag hade en hel lista med saker som jag ALDRIG skulle göra. Har brutit mot de flesta.
Har skrikit, hotat, vädjat, mutat, skällt, svurit.

Och jag har förlåtit mig själv för allt detta.