Sv: Nu är jag UPPRÖRD!!!
Hästar och hundar skiljer sig på några viktiga punkter, användningsområde och mentalitet. Medan hästar av alla raser har i stort sett lika mentalitet skiljer den sig vida mellan hundar. Exempelvis ska en brukshund ( exempelvis Rottweiler, Schäfer och Begisk Vallhund) har skärpa, försvar och liknande egenskaper. Det innebär i praktiken att en brukshund ska kunna bli förbannad och försvara både sig själv och sin förare med hot och bett. För att det då inte ska gå helt överstyr ska de också ha andra egenskaper som balanserar, såsom mod, villighet att vara sin ägare till lags och stabila nerver. En brukshund får inte tända för fort och måste kunna slå av och avreagera. De är helt anpassade för att kunna brukas av människan i skydd, spår, sök osv.
Andra typer av raser har sina specifika egenskaper. Jakthundarna har en mentalitet anpassad för att jaga. En ras som ska jaga vildsvin är mycket tuff, modig och hård, medan apportören ska ha en mjuk mun, milt humör och absolut inte vara hård. Med hård menas då förmågan att glömma och skapa minnesbilder. En hård hund har telfonminne medan en vek/mjuk hund minns mycket väl.
Raser som är avlade för att jobba med människan har egenskaper som gör dem villiga att vara tills lags medan andra raser som i huvudsak arbetar på egen hand saknar detta. De kan lika gärna ge människan fingret om det inte passar. Raser som tidigare använts till kamp har i sin tur andra egenskaper som gör att de inte vänder sig mot människan eller bli helt omöjliga att hantera.
Hunden mentalitet har formats av vad vi använt dem till och det ligger till stor del i generna. En hund blir inte vad du gör den till. En hund blir vad du gör den till utefter dess medfödda förutsättningar. Det är ett rovdjur vi har att göra med och för att det då inte ska gå helt överstyr krävs det att vissa bitar vägs upp av andra.
Om man exempelvis korsar en Rottweiler och en Bordercollie kan man få det värsta av två världar. En Rottweiler ska kunna försvara sig och sitt, bli förbannad på människor när det behövs, vara modig och lagom hård i skallen. Samtidigt är de dock inte direkt samarbetsvilligga utan kan behöva övertalas. Något som då blir väldigt viktig med denna ras är att de inte är nerviga eller tänder på alla cylindrar på en mikrosekund utan de ska ta sig tid att titta. Bordercollie är en annan ytterlighet. De ska vara snabba, "stressiga" och allt det som en Rottweiler inte ska vara, just för att BC ska klara sitt jobb med fåren. Om man då tar och blandar de två kan man få ett strssat nervknippe som blir arg och biter först och frågar sedan.
Något annat somman ska akta sig för är att blanda stor kamplust och skärpa. Amstaff och pitbull har stor kamplust kvar från den tiden då de kampade med andra hundar. Dock är de förareveka (dvs villiga att vaar ägaren till lags) och saknar förmåga att bli arg. Det gör att man som människa kan gå in och bryta sin hund utan att bli söndertuggad själv. Polarhundar ( som siberian husky) å sin sida har skärpa, men inte alls samma kamplust. De är heller inte lika förarveka och mer hårda i skallen. Blandas de två kan man få en hund som blir arg som fan och aldrig ger sig och som man dessutom inte kan få nog styrning på.
Det är just på grund av detta som hundavel är så komplext. Det är inte nog med att man ska kolla hälsan och grundläggande mentalitet. Man ska också se till att man inte får konstiga mentala krockar, där hunden inte vet om den ska jaga eller valla fåren, eller får fram helt knasiga avkommor som kan bli farliga.
