Nu är bomben släppt

[Trani]

Sv: Nu är bomben släppt

Då får du ta fram blåslampan och elda på lite. T ex "nej jag har inte lust att passa dina hundar, du får fixa en annan hundvakt".

 

[Sleepy]

Sv: Nu är bomben släppt

Grattis till beslutet, alltid skönt när man bestämt sig. Deadline är bra; sätt ett brytdatum där ekonomi och bohag ska vara delat och han utflyttad. Akta dig för att prylar blir liggande, som han ska hämta sen. Håll deadline stenhårt.

Onwards and upwards.

 

[Migo]

Sv: Nu är bomben släppt

Tack! Ja, du har ju hört om mitt ältande och svärandes över hans hundar tidigare. Inte helt oväntat att jag tröttnat kanske

 

[Olius]

Sv: Nu är bomben släppt

Att du är trött på honom är rätt tydligt. Kanske han på dig också?

Det jag inte förstår är varför det är så självklart att han ska flytta in till sin mamma?!! Det ska ju inte du bestämma vart han ska flytta.

De i min närhet som brutit upp har oftast bott ganska länge med varandra innan ny bostad hittats, från ett par månader till ett halvår ungefär. Tre veckor är ju i princip "kasta ut".

Givetvis är allt annorlunda om det föreligger våld och misshandel inom relationen.

 

[Petruska]

Sv: Nu är bomben släppt

Som sagt finns det redan en bostad åt honom på hans föräldragård, så han står absolut inte utan alternativ.

Att flytta hem till sina föräldrar skulle jag inte se som ett alternativ.

Jag är förvånad över tongångarna i tråden. Är ordet separera bara en snyggare omskrivning för att den ena kastar ut den andra från den ena dagen till den andra?

Jag skulle aldrig bli sambo med någon om det var så jag trodde att separationer gick till.

Men om han själv tycker att tre veckor är ok, så är det väl det.

 

[Migo]

Sv: Nu är bomben släppt

Som sagt, det är han som satt tiden, och han som förde mammans extrahus på tal. Så det handlar inte om att jag pekar på ett vindsrum på mammans bostad och sparkar ut honom...

Däremot är detta en människa som är totalt oförmögen att själv ta initiativ, själv aktivt förändra något eller genomföra ett arbete som är påbörjat, så sätter vi inte en tidsgräns så kommer han aldrig att flytta. Vi pratar alltså om en näst intill sjuklig oförmåga till initiativ, till den grad att jag hade misstänkt depression om det funnits tecken på nedstämdhet.

 

[mandalaki]

Sv: Nu är bomben släppt

Trist att det gick såhär men jag måste säga att du är något på spåren - bo ensam är underbart

Men precis som Petruska är jag förvånad över de tuffa tongångarna i tråden och allt prat om deadline. Man behöver väl inte bli fiender över en natt bara för att man separerar? Det gör det ju bara ännu jobbigare.

När jag separerade bodde han kvar i fyra månader medan han sökte vettigt boende, det var påfrestande för oss båda. Men just därför hade vi nåt slags outtalad överenskommelse om att bete oss anständigt mot varann, det var jobbigt nog ändå. Och vi respekterade nog varann bättre under de där månaderna än när vi försökte leva ihop.

 

[ptr]

Sv: Nu är bomben släppt

Ledsamt att läsa är det förstås.

På så kort tid så har han lyckats bra då med att släpa dit grejer.
Det jag tänkte på är att han får väl köpa några container, fylla dem och beställa transport hem till morsan och ställa upp dem där. Är alls inget dåligt sätt att utöka ekonomibyggnader på. Transdport ska vara bokad redan från början så att de inte blir stående.



Ptr

 

[martha]

Sv: Nu är bomben släppt

För mig gäller att vara ihop i minst fyra årstider innan man ens pratar om att bo ihop...det kan hända mycket under den tiden

 

[Migo]

Sv: Nu är bomben släppt

Jag borde ha sett varningstecknen när jag hjälpte honom att flyttstäda och flytta... Tre år gamla återvinningshögar och en lastbil full med "jo, men det där kan vara ett jättebra hantverksämne till... nått. Nångång"

Inser att det här låter illa. Han är en fantastiskt omtänksam och härlig människa, men behöver leva med nån som ger honom "att göra-listor" och står ut med bohemiska idéer. Dvs inte jag

 

[corzette]

Sv: Nu är bomben släppt

Att flytta hem till sina föräldrar skulle jag inte se som ett alternativ.

Jag är förvånad över tongångarna i tråden. Är ordet separera bara en snyggare omskrivning för att den ena kastar ut den andra från den ena dagen till den andra?

Jag skulle aldrig bli sambo med någon om det var så jag trodde att separationer gick till.

Men om han själv tycker att tre veckor är ok, så är det väl det.

??? Om han inte hittar nåt annat ställe att flytta till så är väl SJÄLVKLART ens föräldrar ett alternativ ?

Jag har ett rum hos min mamma som hon tom kallar "mitt rum" fast jag bara sover där när jag sover över. Och hos henne heter det självklart att "om det krisar kan du alltid bo hos mej".
Och just nu bor jag och pappa på den gården vi köpt ihop, i varsin lägenhet.

Ser verkligen inte problemet.

Så bara för att man vart ihop och sambos så måste man stå ut med den andra personen tills den behagar flytta ? Att kasta ut nån är enligt några "jätteelakt" ... Inte en chans att ett ex som gör slut skulle få spec lång tid på sej att hitta nytt ställe att bo på, och då är Stockholms bostadsmarknad inte rolig !

 

[Migo]

Sv: Nu är bomben släppt

Jag kan ffa se det från andra hållet, om det var hans hus vi bodde i och han meddelar att vi ska gå isär, så hade jag packat en "nödpackning", tagit med mig hundarna och akutflyttat hem till mamma (som alltid har dörren öppen för mig vid nödlägen, precis som jag för henne) bara för att få en extern punkt att stå på.

Hela grejen med att vi nu separerar är för att vi försökt stå ut ett tag, trots att vi inte trivts. Det innebär att tålamodet är hårt påfrestat redan. Jag längtar efter att kunna STÄDA mitt eget hem, så jag kan ta emot vänner på besök utan att skämmas!

 

[mandalaki]

Sv: Nu är bomben släppt

Ser du alltså ingen skillnad mellan att flytta isär och bli utkastad? Vad jobbigt det låter

 

[sjoberga]

Sv: Nu är bomben släppt

??? Om han inte hittar nåt annat ställe att flytta till så är väl SJÄLVKLART ens föräldrar ett alternativ ?

Nej, verkligen inte. Kanske i det enskilda fallet men inte som någon generell sanning. Vi pratar liksom inte om nyss utflugna 18-åringar (då föräldrarna fortfarande är ett ganska giltigt alternativ).

Hotell/vandrarhem/pensionat är SJÄLVKLART ett alternativ, öppet för alla.

 

[lil-sis]

Sv: Nu är bomben släppt

Päronen kan ju vara döda, leva i ett annat land, man kanske inte har kontakt längre osv.

Jag skulle inte kunna flytta till mina päron, de tål inte djur. FÅ skulle jag däremot.

Utkastad på dagen känns lite hårt.

Bodde flera månader med mitt ex innan jag fick bostad. Det är ju inte så konstigt. Inte var det särskilt svårt heller.

 

[Petruska]

Sv: Nu är bomben släppt

så hade jag packat en "nödpackning", tagit med mig hundarna och akutflyttat hem till mamma (som alltid har dörren öppen för mig vid nödlägen, precis som jag för henne)

Hela grejen med att vi nu separerar är för att vi försökt stå ut ett tag, trots att vi inte trivts. Det innebär att tålamodet är hårt påfrestat redan.

Så är det nog iofs vid de flesta separationer.

Jag har nog aldrig förut hört talas om vuxna personer som ser sin mamma som en lösning om deras samboförhållanden tar slut. Någon gång måste man väl ändå börja ta hand om sig själv och ta konsekvenserna av sina handlingar och val? Utan att tänka att mamma snällt och självuppoffrande alltid väntar med nymanglade lakan.

Varför ska mamma med kort varsel vara beredd att ta emot vuxna barn i hemmet. Och i förekommande fall då även barnbarn, fosterbarn och husdjur.

 

[Lurv]

Sv: Nu är bomben släppt

???
.. Inte en chans att ett ex som gör slut skulle få spec lång tid på sej att hitta nytt ställe att bo på, och då är Stockholms bostadsmarknad inte rolig !

Det finns något som heter sambolagen.

 

[martha]

Sv: Nu är bomben släppt

Så är det nog iofs vid de flesta separationer.

Jag har nog aldrig förut hört talas om vuxna personer som ser sin mamma som en lösning om deras samboförhållanden tar slut. Någon gång måste man väl ändå börja ta hand om sig själv och ta konsekvenserna av sina handlingar och val? Utan att tänka att mamma snällt och självuppoffrande alltid väntar med nymanglade lakan.

Varför ska mamma med kort varsel vara beredd att ta emot vuxna barn i hemmet. Och i förekommande fall då även barnbarn, fosterbarn och husdjur.

Oj, jag har bott hos mamma som nödlösning 2 ggr i mitt vuxna liv ...dom bor ensamma i en sexrumsvilla, och vill man inte bara bo där det finns att bo akut ( dvs taskiga områden) så bor jag hellre hos mamma tills jag fått mitt boende jag ville ha..

Sen beror det väl på hur ens föräldrar är , mina stöttar o hjälper men lägger sig aldrig i mitt liv ändå

 

[Migo]

Sv: Nu är bomben släppt

Ja, visst är det så. I vårt fall är det dock en uttalad möjlighet, både för honom och mig. (Eller ja, jag har ju byggt bostad på familjegården, så det är ju "min" bostad även om jag inte skulle bo här.)

Att man inte har akutplats för sina barn om man bor med andra omständigheter förstår jag. Däremot vet jag ingen av mina vänner som skulle neka sina vuxna barn en akutsäng om det hände något. Men då har de flesta stora hus och gårdar... Jag har haft mor min boendes hos mig akut under en kris i hennes liv, och hon skulle aldrig neka mig plats på deras soffa under en begränsad period.

 

[mandalaki]

Sv: Nu är bomben släppt

Fast akut skulle jag i princip bara räkna om ena parten fick stryk. Då behöver en av dem akut ett annat boende.

En vanlig separation tycker jag dock inte är ett akutläge.