Nu är bomben släppt

[Migo]

Jag har meddelat sambon att jag vill att vi går isär. Alltid lika tråkigt att såra osv, men jag känner mig mestadels lättad och längtar verkligen efter att få leva ensam igen.

Problemet är att vi bor ganska trångt, i en öppen etta. Och vi har en massa hundar. Ingen av oss är därför flyttbar på kort varsel, utan vi kommer få stå ut på de 60 m2 vi har, tills han hittar nått annat. Jag har själv byggt nuvarande bostad, och den ligger på min föräldragård, så det blir jag som bor kvar i längden.

Jag har möjlighet att sova hos en vän nån natt här och var, men inte mer än så. Xet har möjlighet att flytta till sin mors gård, men verkar inte alls sugen på det. Jag satte en tidsgräns för hur länge han får vela och leta boende, vis av att ha levt ihop så vet jag att han gärna drar ut på saker in absurdum.

Så hur överlever man den här perioden utan att reta gallfeber på varandra? Jag har tyvärr passerat gränsen för länge sedan, och blir irriterad på nästan allt redan i dagsläget (utan att säga nått, inser att det är hos mig som problemet och ansvaret för känslan ligger).

Fy sjutton vad jag längtar efter självständigheten, det ska bli alldeles underbart!

 

[martha]

Sv: Nu är bomben släppt

Ja du ...jag har själv släppt den bomben förra helgen och även om vi inte ens var sambos så känns det så jäkla skönt att få bara vara sjääääälv.....jag vet inte hur jag skulle stått ut , det beror kanske på hur den andra partern beter sig
Jag sa dumt nog att vi kan väl vara vänner o ta nån fika o öl nångång , och nu tror han att vi kan ta den fikan o ölen flera ggr i veckan ...nä, jag vill heller inte såra men får säga nej hela tiden ...

 

[MM]

Sv: Nu är bomben släppt

Alltid tråkigt för någon när man väljer att gå isär. Men bra för dig!

Sätt en tidsgräns på hur länge han ska få bo kvar. Om du tror han drar ut på det så sätt dig och leta nytt boende till honom själv så han kommer iväg snabbare. Det gör ju ingen gott att han bor kvar längre än nödvändigt.
Skulle aldrig stå ut med någon som drar ut på såna saker.

Hur man står ut vet jag inte. Har aldrig gått isär. Men att reta gallfeber på varandra låter som något man ska undvika. Finns nog många här som kan komma med bättre råd.

Hoppas du ska trivas med nya livet

 

[Och_Aye]

Sv: Nu är bomben släppt

Men what? Jag trodde ni två var världen lyckligaste?

Iaf; Vart bodde han innan? Kan han flytta tillbaka dit kanske?
Annars vet jag faktiskt inte, det är "väl bara" att stå ut tänker jag, som andra får göra. Tills han hittar något nytt. Tänker mig att det är ju ändå en person du älskar, så därför borde det funka tills han hittar ett eget ställe?

 

[karamelldrottningen]

Sv: Nu är bomben släppt

Vad tråkigt att läsa men du verkar som en stark person så det är nog inga större problem. Innan han flyttar tänk att det bara är under en period du behöver "stå ut med honom" att det blir lugnare sen. Försöka göra saker utan varandras sällskap. Jag menar hellre det än att man går varandra på nerverna. Säga precis så som det är om han vill prata mera.

Hur gör ni med hundarna?

 

[Migo]

Sv: Nu är bomben släppt

Hundarna är och har hela tiden varit mycket tydligt uppdelade på "hans" och mina, så han tar med sig sina och mina (cöllierna) stannar med mig.

Sörlatungu: Vi trivdes bra ihop, och sen gjorde vi inte det mer. Så som de ju kan gå... Han sålde sitt torp i samband med separationen från sitt X, så det är tyvärr inget alternativ.

 

[Och_Aye]

Sv: Nu är bomben släppt

Jag förstår.
Men varför vill han inte bo på mammans gård tills han hittar något eget? Det borde ju vara enklare än att dela en 1;à med sitt ex...
Är han med på att det är slut alls, eller varför tror du att han inte vill flytta?

 

[Migo]

Sv: Nu är bomben släppt

Han är lat och vill inte flytta två gånger... Över lag tar allt tid och ska ältas innan nått händer.

Han har fått tre veckor på sig att flytta. Jag vet ju hur svårt det är att hitta boende som funkar med tre hundar.

Om det var ombytta roller hade jag flyttat ut bums. Och jag vill att han ska göra det, men tycker inte det är OK att bara skicka ut honom heller.

 

[karamelldrottningen]

Sv: Nu är bomben släppt

Ok bra att det inte bli bråk om hundarna iaf ! Men lite undrar jag som sörlatungu om han anstränger sig att hitta något. Mammas gård vore väl en bra lösning som tillsvidare. Vet ju inte var ni bor men kan ta tid att hitta något och gärna vill man flytta till ett bra ställe därför kanske att han borde mellanlanda hos mamman om hon går med på det vill säga. Bra med en tidsplan så han sätter lite fart. Ja det är lite lat måste jag säga att inte flytta på en gång. Jag hade gjort det och då där funderat och letat vidare inte bara första bästa.

 

[Migo]

Sv: Nu är bomben släppt

Han är lat. En starkt bidragande orsak till mitt beslut faktiskt Är tre veckor för generöst?

Han har en hel del(läs: vansinnigt mycket) prylar, verktyg, virke osv osv, och jag är rädd att de kommer bli liggande i mina uthus i flera månader om han bara flyttar med det nödvändigaste och akutbor i mammans hus. Vi har letat boende i över ett år utan att hitta nått som faller herrn i smaken, så ska jag vänta på att han hittar nått så blir han kvar här. Därav de redan uttalade tre veckorna...

 

[karamelldrottningen]

Sv: Nu är bomben släppt

Hmm... Inte helt lätt kanske tre veckor kan ju kännas som en evighet när man väl bestämt sig (har själv varit i den sitsen). Men eftersom du redan sagt tre veckor till honom är det nog ändå klokt att inte ändra på det. Tänker att det möjligen finns en risk att han blir tvär, eller ja man vet inte alltid hur reaktionen blir då.

Ang alla hans prylar. Säg att allt ska han ta med (även om det blir mellanlandning hos mamma). Går han inte med på detta så får han betala hyra av uthuset/uthusen allternativt säger du att du kastar rubbet. Hoppas han förstår dig i detta. Men bra att vara tydlig redan nu så kan han inte komma sen och härja.

 

[Migo]

Sv: Nu är bomben släppt

Kasta orkar jag banne mig inte, vi talar containervis med virke och skrot. Hyra däremot, det kommer han få betala. Det gör han ju redan idag för nyttjade ekonomibyggnader.

Sen är jag lite ledsen över hur det ska gå med hans tre hundar, han är inte direkt jätteintresserad av dem

 

[karamelldrottningen]

Sv: Nu är bomben släppt

Containervis ! En vild gissning är att de inte flyttas på inom 3 veckor . Trist ändå när man har nån annans bråte på sig. Och börjar förstå var skon klämmer... Lat, visar dåligt intresse för en ras som kräver mkt stimulans, har 3 dessutom. Låter som det är du som får ro det mesta i land i ert förhållande då kan man ju lika gärna vara helt självständig om det nu är så.

Tre veckor... För en almenacka för dessa och skriv in lite extra roliga grejer så det inte bara blir pest å pina tycker jag!

 

[Migo]

Sv: Nu är bomben släppt

Jag ska tävla och träna som en tok med grabbarna, så kommer vara borta massor

 

[Gimlan]

Sv: Nu är bomben släppt

Tre veckor låter rimligt - OCH långt för dig. Du Kan ju dock understryka att du önskar en snabbare flytt.

 

[Tacitus]

Sv: Nu är bomben släppt

Det är mer eller mindre standard i storstäderna som tex Stockholm, där kan man utan vidare behöva fortsätta att bo ihop flera månader innan någon av parterna har fått tag i nytt boende.

Det är bara att försöka vara hemma så lite som möjligt och visa varandra så mycket hänsyn som möjligt.

Att bråka om några fjuttiga småpengar hit och dit eller möbler eller andra materiella ting när man går isär blir inte bra för någon, det blir bara småaktigt och upprörda känslor i onödan.

Så fall inte i fällan och börja driva in några hyror och få några rättvisepatos, det kommer bara att göra det svårare och plågsammare för båda två.

Trots allt så tyckte ni ju om varandra en gång i tiden, respektera det som har varit bra och var rädda om varandra även under separationen - Det blir bäst så i längden.

 

[Gammeln]

Sv: Nu är bomben släppt

Jag har meddelat sambon att jag vill att vi går isär. Alltid lika tråkigt att såra osv, men jag känner mig mestadels lättad och längtar verkligen efter att få leva ensam igen.

Problemet är att vi bor ganska trångt, i en öppen etta. Och vi har en massa hundar. Ingen av oss är därför flyttbar på kort varsel, utan vi kommer få stå ut på de 60 m2 vi har, tills han hittar nått annat. Jag har själv byggt nuvarande bostad, och den ligger på min föräldragård, så det blir jag som bor kvar i längden.

Jag har möjlighet att sova hos en vän nån natt här och var, men inte mer än så. Xet har möjlighet att flytta till sin mors gård, men verkar inte alls sugen på det. Jag satte en tidsgräns för hur länge han får vela och leta boende, vis av att ha levt ihop så vet jag att han gärna drar ut på saker in absurdum.

Så hur överlever man den här perioden utan att reta gallfeber på varandra? Jag har tyvärr passerat gränsen för länge sedan, och blir irriterad på nästan allt redan i dagsläget (utan att säga nått, inser att det är hos mig som problemet och ansvaret för känslan ligger).

Fy sjutton vad jag längtar efter självständigheten, det ska bli alldeles underbart!

Ni måste kommunicera och åter kommunicera annars går det inte

 

[Gammeln]

Sv: Nu är bomben släppt

Ja du ...jag har själv släppt den bomben förra helgen och även om vi inte ens var sambos så känns det så jäkla skönt att få bara vara sjääääälv.....jag vet inte hur jag skulle stått ut , det beror kanske på hur den andra partern beter sig
Jag sa dumt nog att vi kan väl vara vänner o ta nån fika o öl nångång , och nu tror han att vi kan ta den fikan o ölen flera ggr i veckan ...nä, jag vill heller inte såra men får säga nej hela tiden ...

Så du är ledig nu då

 

[Fan of Bill]

Sv: Nu är bomben släppt

Tråkigt, du som var så lycklig för en tid sen.

Men men, jag förstår precis det där med trångboddhet

Nu är jag inte sambo, men när alla är här hemma samtidigt på mina 77 kvm så är vi som flest 7 stycken plus hund och katt, vilket inträffar dom flesta helgerna.

Det går med en stor skopa tålamod, men jag kan villigt erkänna att tålamod inte är min starka sida så man får fly hemmet emellanåt för att hålla förståndet intakt Plus att man är tvungen att ständigt plocka undan grejer och hålla ordning, annars blir det övermäktigt.

 

[Hermelin]

Sv: Nu är bomben släppt

Tre veckor känns som en rimlig tid. Det är förstås kort om tid för att hitta boende på en del platser i landet men det är bra med en kort deadline. Då fattar han ju att det inte går att skjuta upp letandet.

Hur står man ut? Man spenderar så lite tid man bara kan hemma. Jobba sent, jättelånga promenader med hundarna, käka hos kompisar och vad som nu fungerar. Man upprepar för sig själv om och om igen att det snart är över, det är snart tomt och bestämmer sig för att man kommer att stå ut. Måste man spendera tid i samma soffa så ser man på film som inte engagerar och pratar bara om vädret. Det är inte så kul men tre veckor är trots allt en kort tid.