Neeeeeeeeej!!!!!

[nexxa]

Men nej! Finns inga ord som räcker till. Ta hand om er. Kramar

 

[Gimlan]

Kram, kram, kram!!

 

[Tarnin]

Så sorgligt. Jag känner med dig, er alla.


Förlorade min lillasyster i en hjärnblödning 19 september förra året.

 

[Lovisaleonora]

Vilket fruktansvärt besked. Mina varma tankar i er svåra sorg. Ord räcker inte till.

 

[GotAsecret]

"Tarnin, post: 16367389, member: 3010"]Så sorgligt. Jag känner med dig, er alla.


Förlorade min lillasyster i en hjärnblödning 19 september förra året.

Men nej! Herregud så vidrigt! Stackars oss!

 

[CillaW]

Men käraste lilla du......

Har ni fått samma besked av hennes läkare? Sånt tar ju tid att fastställa...
Men åh så förfärligt...

 

[honung]

Alla tankar och sympatier till dig och din familj. Så fruktansvärt, när det kändes som det gick åt rätt håll...

 

[DarkInNight]

Nej nej nej!!!
det var ju inte så det skulle bli.

 

[Kratus]

Men älskade vännen! *kramar i massor*

 

[Kilauea]

Beklagar sååå mycket!! Varma kramar! Kommer förlora en förälder inom närmaste tiden, så lider verkligen med dig - det är helt vidrigt.

 

[Matinee]

Beklagar verkligen

 

[Inte_Ung]

Men nej så hemskt.
Så skulle det ju inte bli.
Massor av kramar.

 

[svea]

Vad ledsamt att höra att ni fått så tungt besked, whwycd. Jag önskar dig styrka och frid.

 

[GotAsecret]

De ska göra ett nytt (långtids?)EEG nu när hon är i hudik, för att se om det finns någon som helst aktivitet kvar....
De kommer lägga henne i respirator igen och söva ner henne, hon krampar en hel del
Det känns så himla, himla overkligt!

 

[Philosophia]

Men nej, nej! Många kramar till dig!

 

[Sonic76]

Älskade vännen.. önskar jag kunde komma och vara dig behjälplig, men finns alltid här om du behöver. Kramar

 

[Snurrfian]

Många stora kramar!

 

[nickan1]

Nej men fy vilket ledsamt besked. Jag har följt din tråd i tysthet och jag förstår att det är fruktansvärt tungt nu. Kram på dig och alla tankar till dig och dina närmaste även om jag inte känner dig.

 

[GotAsecret]

Jag har ett annat problem också, insåg jag nyss.
Jag kommer att behöva akut hjälp, kan inte snylta på pojkvännens lugnande längre...men bara tanken på att behöva åka till psykakuten i det obeskrivligt vidriga växthuset gör allt tusen gånger värre!
Finns inte en chans att jag åker dit och riskerar att bli sittande i x antal timmar för att träffa en random läkare i vit rock, som mest troligt ändå inte tänker hjälpa mig
Det går bara inte
Jag har i princip gråtit oavbrutet i 4 timmar nu, tårarna rinner konstant...hur klarar man detta?!
(Igen - tack för alla fina ord, både här och på fb, lova mig att ni tar hand om era nära och kära...ok?)

 

[lady_vip]

Men nej, nej, nej... Jag har följt tråden i tysthet och var så glad över att det verkade gå åt rätt håll.. Beklagar å det djupaste!

Du känner ingen läkare som kan hjälpa dig med medicinerna?