Sv: Natta fyraåring...
Problemet bestod i att den eländiga ungen aldrig somnade, och därför sov mindre än han egentligen behövde för att må riktigt bra under arbetsveckan/dagisveckan/skolveckan. Och så bestod det mindre problemet i att jag till och från har haft lite dåldigt samvete för att jag inte antingen löste problemet (genom att med någon mirakelmetod få barnet att somna i rimlig tid - där de goda råden ingalunda har saknats, de har bara inte funkat) eller åtminstone engagerade mig mera djupgående i det hela, tex genom att sitta där och sprida moderligt lugn omkring mig, vilket jag alltså inte hade tålamod till.
Kvällslek är verkligen ordet! Han planerade inför den och sköt upp aktiviteter som lämpade sig att göra i sängen, när han funderade på vad han ville göra under dagen. Men man uppfattar det ju likväl lätt som nattning när det sker efter kvällsmat, tandborstning osv och i sängen.
Men om barnet gladeligen nattade sig själv, vari låg problemet? Jag förstår nog fortfarande inte riktigt. Och kan man ens kalla det nattning om drt tog tre timmar, det låter snarare som kvällslek, som nu råkade äga rum i sängen?
Problemet bestod i att den eländiga ungen aldrig somnade, och därför sov mindre än han egentligen behövde för att må riktigt bra under arbetsveckan/dagisveckan/skolveckan. Och så bestod det mindre problemet i att jag till och från har haft lite dåldigt samvete för att jag inte antingen löste problemet (genom att med någon mirakelmetod få barnet att somna i rimlig tid - där de goda råden ingalunda har saknats, de har bara inte funkat) eller åtminstone engagerade mig mera djupgående i det hela, tex genom att sitta där och sprida moderligt lugn omkring mig, vilket jag alltså inte hade tålamod till.
Kvällslek är verkligen ordet! Han planerade inför den och sköt upp aktiviteter som lämpade sig att göra i sängen, när han funderade på vad han ville göra under dagen. Men man uppfattar det ju likväl lätt som nattning när det sker efter kvällsmat, tandborstning osv och i sängen.