Reykur
Trådstartare
En äcklig äcklig tanke finns bak i mitt huvud.
Min hund mår faktiskt inte bra. Psykiskt..
Hon är världens gladaste hund! Hon verkar älska livet, hon älskar att jobba och gå på långa promenader.
Sedan jag skaffade katter är hon snarare som en valp än en gammal tant, de leker ihop och har så roligt, jag älskar att se dem.
Men det finns det där, som väcker mina hemska tankar. Beteendestörningar. Jag vet, att beteendestörningar finns där för att något inte stämmer. Något jag borde kunna ändra på, om jag var en bra matte. Varför kan jag inte få henne att må bra igen? Fysiskt är det inget fel på henne.
Hon klarar inte av att vara ensam. Hon är inte ensam mycket, så lite som det bara går men vi kan inte säga upp oss från våra jobb.. Min mamma, som jag bor i hop med jobbar natt. Jag jobbar skift på en butik och i bland jobbar jag kväll, Då överlappar mitt och mammas "skift" varrandra i bland vilket gör att Saga är ensam några timmar.
Som nu i kväll. Jag kom hem till ett hem i eh, ja.. Misär. Hon hade öppnat sopskåpet och spridit ut sopor överallt. Tuggat sönder reklam, rivit sönder en av mina kuddar.
Hunden då, ja hon kan ju inte berätta hur hon mår men jag liknar hennes tillstånd vid panikångest.
När mamma är borta kissar hon i hennes rum, som vi löste med att stönga dörren.
Åh gud, vilket osamanhängande inlägg.. Men, jag är bara så ledsen..
Min hund mår faktiskt inte bra. Psykiskt..
Hon är världens gladaste hund! Hon verkar älska livet, hon älskar att jobba och gå på långa promenader.
Sedan jag skaffade katter är hon snarare som en valp än en gammal tant, de leker ihop och har så roligt, jag älskar att se dem.
Men det finns det där, som väcker mina hemska tankar. Beteendestörningar. Jag vet, att beteendestörningar finns där för att något inte stämmer. Något jag borde kunna ändra på, om jag var en bra matte. Varför kan jag inte få henne att må bra igen? Fysiskt är det inget fel på henne.
Hon klarar inte av att vara ensam. Hon är inte ensam mycket, så lite som det bara går men vi kan inte säga upp oss från våra jobb.. Min mamma, som jag bor i hop med jobbar natt. Jag jobbar skift på en butik och i bland jobbar jag kväll, Då överlappar mitt och mammas "skift" varrandra i bland vilket gör att Saga är ensam några timmar.
Som nu i kväll. Jag kom hem till ett hem i eh, ja.. Misär. Hon hade öppnat sopskåpet och spridit ut sopor överallt. Tuggat sönder reklam, rivit sönder en av mina kuddar.
Hunden då, ja hon kan ju inte berätta hur hon mår men jag liknar hennes tillstånd vid panikångest.
När mamma är borta kissar hon i hennes rum, som vi löste med att stönga dörren.
Åh gud, vilket osamanhängande inlägg.. Men, jag är bara så ledsen..
