När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

[Apollo 13]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

Det tror jag inte man ska räkna med. För i princip alla så syns det väldigt tydligt att man är gravid mot slutet, man får nog vara ganska rejält överviktig innan för att det inte ska synas alls. Och för att inte själv lägga märke till att man är gravid så är det nog en hel del förträngning och skygglappar involverade också, så omärkligt är det inte att vara gravid.

hahahahahaha!!! säg det till Breccia_ här på buke!
Inte det minsta överviktig och hon fick reda på att hon var gravid 4 timmar innan lilla Lycke kom!

 

[Mabuse]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

hahahahahaha!!! säg det till Breccia_ här på buke!
Inte det minsta överviktig och hon fick reda på att hon var gravid 4 timmar innan lilla Lycke kom!

Så en från början smal kvinna gick inte upp ett gram under hela graviditeten? Låter som ett medicinskt underverk, faktiskt. I kombination med att inte få en endaste komplikation, och ett helt orörligt foster som inte en endaste gång under hela graviditeten rör på sig - nja, då är vi på nivå med jungfrufödsel i trolighet är jag rädd.

Jag tror mer på bortförklaringar, att man inte vill veta och inte vill känna efter utan stoppar huvudet i sanden. Då kan det kanske bli så.

Vilka omständigheterna i just Breccias fall var har jag ingen aning om, och eftersom hon inte varit delaktig i tråden har jag ingen lust att spekulera i hennes fall.

 

[Mitten]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

När det gäller just Breccia_ (hon lär ju snart komma hit och förklara ) så hade hon väl symptom och viktökning men hon härledde det till en medicin hon åt? Så hon missade att tänka graviditet ändå .

 

[Hyacinth]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

Men man kanske går upp överallt?
mediciner kan ge viktökning, ökat matintag, ändrad kost, depressioner mm. är man rund från början kan det dölja mycket.

 

[Apollo 13]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

fast jag sa inget om att hon inte gått upp ett gram, jag sa att hon inte var minsta överviktig! det är stor skillnad på det. jag sa heller inget om att hon inte hade några som helst andra symptom, jag sa att hon inte var det minsta överviktig innan och inte under graviditeten heller vad jag förstått och ändå syntes det inte direkt att hon var gravid.

jag går upp och ner mycket i vikt och jag är inte det minsta gravid för det.

Om jag inte minns fel så gjorde hon ju även två gravtest som visade negativt?

 

[Mabuse]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

Fast här skulle det ju vara en smal kvinna, vars kropp var helt oförändrad under hela graviditeten, som inte gick upp ett gram i vikt, som inte hade en enda komplikation, som inte ökade en cm i midjeomfång, och vars foster inte rörde på sig en gång under hela graviditeten. Det låter orimligt för mig.

 

[Sunshine]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

Jag haller med om att det kanns ofattbart - jag gick upp 20kg med tvillingarna, hade moderkakorna i framvagg, sa det gick liksom inte att missa - men, aven jag kanner en person som inte fattade att hon var gravid forran hon var i 8:e manaden. Hon var lite underviktig och hade bestamt sig for att ga upp i vikt. Sa nar brosten och midjeomfanget okade sa tankte hon inte mer pa det. Sen blev det jul och hon at massor av mat och godis, och okade mer i vikt precis enligt onskemal. Hon var valdigt aktiv pa fritiden (hade hund, hast osv) och hade mycket att gora pa jobbet sa hade fullt upp hela tiden. Sen en dag lag hon pa rygg pa sangen och tyckte att magen sag konstig ut. Gravtest visade positivt, ul visade friskt foster i ca 8:e manaden. Nar hon sen tankte tillbaka pa de tidigare manaderna sa visst hade hon matt lite illa och varit lite trott men inget som hade stort namnvart. Hon hade aven kant rorelser i magen men trott att dessa var tarmrorelser och inte brytt sig vidare om orsaken.
Men sen, sista manaden fick hon faktiskt riktig gravidmage - i ett par veckor

Jag har aven en annan kompis vars graviditet knappt syntes, hon var/ar kraftigt overviktig och gick ner i vikt snarare an upp. Fast hon visste forstas att hon var gravid, hon hade namligen gjort IVF

 

[Apollo 13]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

vadå "fast här"?

du skrev "vara ganska rejält överviktig innan för att det inte ska synas alls"
och det var vad jag svarade på och inget om att någon skulle vara helt oförändrad.
Bräk var (är) en smal kvinna och vad jag förstår så var hon fortfarande vad som anses vara en smal kvinna när hon födde. Alltså var hon inte ganska rejält överviktig, inte ens i närheten av det.

 

[Apollo 13]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

Men sen, sista manaden fick hon faktiskt riktig gravidmage - i ett par veckor

Det där har jag hört om!! Att det är rätt "vanligt" att kvinnor som är rel långt gågna utan att veta om det sväller som bara den så fort de får reda på att det är gravida!

 

[Breccia_]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

kl

oh my god haha hur många inlägg kan man nämnas i?
jag vet inte ens vad jag ska skriva... men om man frågar förlossningsläkare och barnmorskor är det inte så ovanligt som man tror, det händer titt som tätt men kanske inte varje vecka, varje månad eller ens varje kvartal, halvår etc.
jag gjorde gravtest i januari, mars, april & juni (Lykke kom 6/9) och alla visade negativt, tydligen är det så att hormonnivåerna stabiliseras i mitten av graviditeten och då kan de visa negativt.
inte ens läkarna som tog emot mig på akuten trodde jag var gravid. och jo, jag hade gått upp men jag åt x antal tunga mediciner och hade levt på skräpmat och alldeles för mycket alkohol alldeles för länge och hade börjat gå upp i vikt på hösten efter att ha vart nästan grymt för smal.
jag var jämntjock så att säga, vadfett, magfett, armfett, benfett... brösten var bara små som vanligt! jag kunde ha i stort sett samma kläder hela tiden, hade mina pikeur 36or till slutet av juli sen ställdes hästen av så då red jag inte ändå så jag vet inte exakt där. annars gick jag ändå bara runt i mjukisshorts o linnen.
jag tror faktiskt gravidmagen är eller KAN VARA (obs på kan vara) mycket psykisk.
och ang att jag inte kännt sparkar eller så, det kan jag ha gjort utan att ha förstått det, blir jag gravid igen är jag övertygad om att jag kommer känna igen mycket då, men allt med mitt mående kunde härledas till min medicinering, jag har ju dessutom gått på regelbundna koller hos läkare, sjuksystrar etc. så att det skulle vara förnekelse är det inte tal om.
komplikationer hade jag ju inte heller direkt, när vi väl kom in på förlossningen gick det ju fort.
och ingen behöver tro på det eller något sådant, men det är så det är! men jag är lycklig ändå, jag fick min Lykkeunge och hon är det bästa som hänt mig!

 

[cirkus]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

Ja, jag förstår att det låter orimligt för dig. Men det händer. De flesta jag inkluderad märks det på förr eller senare, min första graviditet syntes inget av fram till det var tre månader kvar och då var det ändå två därinne, men sen blev jag stor !

Tack Breccia_ för att du berättade, din historia är fascinerande och underbar !

 

[Mabuse]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

Fast då hade du ju andra anledningar att tro att din kropp borde förändras, som gjorde att du misstolkade graviditetstecknen. Det innebär inte att graviditeten var helt omärklig och inte ledde till några förändringar för din kropp.

I wish att graviditetskomplikationer vore psykiska - tyvärr funkar det inte så, jag har fått en massa komplikationer som jag inte visste att man kunde få innan jag fick dem och den vägen fick reda på att de fanns.

Skönt att din historia fick ett lyckligt slut, i alla fall, trots alkoholmissbruk och tunga läkemedel under graviditeten!

 

[Sunshine]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

Fast då hade du ju andra anledningar att tro att din kropp borde förändras, som gjorde att du misstolkade graviditetstecknen. Det innebär inte att graviditeten var helt omärklig och inte ledde till några förändringar för din kropp.

Visst ar det sa, men likval missas en del graviditeter precis som Breccias och det var ju det vi diskuterade - inte att nagon varit pinnsmal och inte andrat sig ett dugg och sa en dag ploppade en unge ut
Sjalvklart forandrar sig kroppen, men om man inte forvantar sig att vara gravid sa tanker man nog inte sa mycket pa hur kroppen ser ut sarskilt om inte sarskilt mycket hander med den, och finns det annat som pagar samtidigt (t.ex. onskad viktuppgang som i min kompis fall) och t.o.m. gravtest visar negativt sa kan iaf jag forsta hur det kan intraffa.

Det ar ju sa att en del far inga krampor alls av graviditeten, eller gar upp sarskilt mycket i vikt, en del bar langt in mot ryggen (lyckos dem sager jag!!), en del ar langa sa att kulan inte ser sa stor ut, en del har mens hela tiden, ar laghormonare osv osv.

 

[Breccia_]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

Det sista får stå för dig, men du verkar välja att tolka saker som du själv vill.
Sant att jag druckit under början av graviditeten, sen fick jag min diagnos med ADHD och fick mina mediciner för det och då avtog lusten att festa så från ca april drack jag inte, och missbruk är ett för stort begrepp i mina ögon.
Men du får som sagt tolka hur du vill, jag berättade hur det var för mig.

 

[rubytoo]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

Det sista får stå för dig, men du verkar välja att tolka saker som du själv vill.
Sant att jag druckit under början av graviditeten, sen fick jag min diagnos med ADHD och fick mina mediciner för det och då avtog lusten att festa så från ca april drack jag inte, och missbruk är ett för stort begrepp i mina ögon.
Men du får som sagt tolka hur du vill, jag berättade hur det var för mig.

Fast du skrev ju på det sättet att det väldigt lätt kunde tolkas som du hade alkoholmissbruk. Fast det spelar ju ingen roll i frågan här

Har du inga bilder från den tiden precis innan Lykke kom? Jag är extremt nyfiken (och avis) på hur man ser ut i kroppen höggravid utan att det syns.

Nu hade du ju faktiskt andra orsaker som gjorde att du inte skulle misstänka att du var gravid saker som förklarade varför du gick upp i vikt etc, men hade du gjort det så är det ju extremt lätt att åka in till kk och göra ett akut VUL då hade man sett det direkt.

Jag är lite fascinerad av att du inte kände sparkar, här for han omkring som en tok och ibland så kunde hela magen flytta sig.

 

[Breccia_]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

kan vara så, då får jag skylla mig själv, jag var grymt trött jag får skylla på det.
så jag kan ju skriva som så: jag HADE druckit en helvetes massa innan, inte under, även om jag drack till en början men slutade ganska fort men det p.g.a. andra omständigheter

nej tyvärr, jag har inga bilder, jag är väldigt sällan med på bilder öht, jag ska kolla igenom men jag tror faktiskt inte jag har några.
alltså, som jag skrev, om jag blir gravid igen så är jag rätt säker på att jag kommer känna igen det men som det var då så tänkte jag iallafall inte på det. jag mådde asbra hela tiden, förutom att jag kände mig fet men som sagt, jämnfet mestadels.

 

[rubytoo]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

kan vara så, då får jag skylla mig själv, jag var grymt trött jag får skylla på det.
så jag kan ju skriva som så: jag HADE druckit en helvetes massa innan, inte under, även om jag drack till en början men slutade ganska fort men det p.g.a. andra omständigheter

nej tyvärr, jag har inga bilder, jag är väldigt sällan med på bilder öht, jag ska kolla igenom men jag tror faktiskt inte jag har några.
alltså, som jag skrev, om jag blir gravid igen så är jag rätt säker på att jag kommer känna igen det men som det var då så tänkte jag iallafall inte på det. jag mådde asbra hela tiden, förutom att jag kände mig fet men som sagt, jämnfet mestadels.

Äh jag som ville se bilder

fast du misstänkte i vart fall att du kunde vara gravid eftersom du gjorde flera tester, så helt fel hade du ju eg inte med facit i handen. Konstigt att det inte gjordes ett VUL på dig??

När jag tänker på att jag tvivlar på att man kan vara gravid utan att veta om det menar jag smala friska människor (dvs inga mediciner som kan ge symptom) Du åt ju medicin som kunde ge dig symptom dessutom så misstänkte ni ju faktiskt att det kunde vara så, du gick upp i vikt etc som kunde bero på just medicineringen

Jag tvivlar på alla de som säger att de inte går upp ett gram och inte ens har den endaste lilla misstanken på att det skulle kunna vara så att de är gravida.

Sedan att man tar en massa tester som säger att man inte är grav är man ju på ett annat plan

 

[rubytoo]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

hahahahahaha!!! säg det till Breccia_ här på buke!
Inte det minsta överviktig och hon fick reda på att hon var gravid 4 timmar innan lilla Lycke kom!

Fast det var väl inte frågan om övervikt så, man kan ju vara smal och ändå gå upp en massa i vikt. Hon har ju själv skrivit att hon gick upp en massa i vikt pga mediciner för att sedan gå ner igen men med magen kvar.

Och hon misstänkte ju även att hon kunde vara gravid.

De som går igenom en gav helt utan viktuppgång och inte har ett hum om det tror jag inte på när de är normalviktiga/smala, däremot tror jag det är lättare när man redan är överviktig

 

[Breccia_]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

ja jag gjorde ju tester eftersom jag "bytte" medicin till en som inte skulle ge viktöknin som biverkning, jag gjorde test men eftersom de alltid visade negativt så trodde jag ju inte på det ändå, i mitt huvud var jag inte gravid sas.
men inga läkare trodde heller att jag var det så det gick vi ju på!

ska se om jag har bilder, kan finnas någon ridbild någonstans kanske men jag vet nog inte vart jag gjort av dom direkt...

 

[Breccia_]

Sv: När ska man berätta för familj/vänner/jobbet etc?

jag kan ju förtydliga att jag gick upp 8 kg, för mig är det fetma från mina 62 kg till mina 174 cm.
och ja jag gjorde gravtest och jag undersöktes av läkare och ingen trodde det så jag trodde inte heller att jag var gravid!
Gravtesten gjorde jag mest för att få folk att hålla käften, en del frågade och jag triumferade med mina negativa test gång på gång! jag var ju bara fet o bitter...