M
Mayara
Hej!!
Min dotter är snart åtta år. Hon har sedan hon var sex umgåtts en hel del i skolan och en del på fritiden med en kompis som jag tycker ibland har haft negativt inflytande på henne. Kompisen är väldigt dominant och ett år äldre och när min flicka gick i f-klassen hade hon inte så många andra tjejkompisar. Nu har hon fått fler tjejkompisar och har lyckats "bryta sig loss" en del från den här kompisens "klor". När min dotter var som mest med henne började hon att ta efter hennes beteende, blev nedtyckt och hade jättedålig självkänsla och vi hade det jättejobbigt en period. Nu är allt mycket bättre och jag försöker att "reglera" umgänget med den här kompisen så att det blir lagom mycket. Men så fort de har träffats på fritiden/efter skolan någon gång drar det igång och det rings och tjatas nästan varje dag. Det rings på tider som jag som förälder inte skulle tillåta t.ex. 19.30 på kvällen när vi gör oss klara för nattningen eller kl. 7.30 precis när jag ska skjutsa till bussen. Hur skulle ni göra med de här telefonsamtalen? Någon gång har de pratat med min tjej och ordnat något och sedan ringt från fritids så att jag snabbt fått fatta beslut om de kan leka. Jag skulle vilja säga till tjejens mamma att de får ringa på bättre tider och ha mer framförhållning/planera dagen innan när de ska leka men vill inte verka grinig.
När de väl leker har de varit mest hos den andra tjejen eftersom jag har haft mycket med mina studier en period. De har precis som vi hästar. Min tjej har just börjat på ridskolans intro-kurs och vi har tagit det lugnt hemma med ridningen. Jag har ganska stora hästar så hemma har hon bara skrittat och travat litegrann. Jag vill att hon skall bli duktigare innan vi börjar med mer trav och sedan galopp. När min man hämtade henne hos kompisen idag hade de ridit, hästen hade galopperat och min tjej som var oförberedd hade ramlat av. Hon slog sig inte så farligt men skrubbade sig lite på armen. Det är ju sådant som händer och jag är nog kanske lite överbeskyddande, men jag tycker att det är så onödigt att man ska blir rädd för att rida. I all min hantering med hästarna är kontroll ett nyckelord. Det som upprörde mig var väl inte egentligen den "ofrivilliga avsittningen", utan att kompisens mamma inte var med när det hände. Hon hade lämnat de två tjejerna ensamma med två tolvåriga tjejer som ledare. Något hade hänt så hästen blev rätt och F hade åkt av.
Nu till min fråga: överrreagerar jag eller tycker ni att jag bör prata med kompisens mamma om hur jag känner. Jag kan väl erkänna att jag gått och velat fram och tillbaka i ett par år nu om att prata med henne om vilka regler vi har hos oss som jag tycker att det är viktigt att hålla på. HJÄLP!! /Mayara
Min dotter är snart åtta år. Hon har sedan hon var sex umgåtts en hel del i skolan och en del på fritiden med en kompis som jag tycker ibland har haft negativt inflytande på henne. Kompisen är väldigt dominant och ett år äldre och när min flicka gick i f-klassen hade hon inte så många andra tjejkompisar. Nu har hon fått fler tjejkompisar och har lyckats "bryta sig loss" en del från den här kompisens "klor". När min dotter var som mest med henne började hon att ta efter hennes beteende, blev nedtyckt och hade jättedålig självkänsla och vi hade det jättejobbigt en period. Nu är allt mycket bättre och jag försöker att "reglera" umgänget med den här kompisen så att det blir lagom mycket. Men så fort de har träffats på fritiden/efter skolan någon gång drar det igång och det rings och tjatas nästan varje dag. Det rings på tider som jag som förälder inte skulle tillåta t.ex. 19.30 på kvällen när vi gör oss klara för nattningen eller kl. 7.30 precis när jag ska skjutsa till bussen. Hur skulle ni göra med de här telefonsamtalen? Någon gång har de pratat med min tjej och ordnat något och sedan ringt från fritids så att jag snabbt fått fatta beslut om de kan leka. Jag skulle vilja säga till tjejens mamma att de får ringa på bättre tider och ha mer framförhållning/planera dagen innan när de ska leka men vill inte verka grinig.
När de väl leker har de varit mest hos den andra tjejen eftersom jag har haft mycket med mina studier en period. De har precis som vi hästar. Min tjej har just börjat på ridskolans intro-kurs och vi har tagit det lugnt hemma med ridningen. Jag har ganska stora hästar så hemma har hon bara skrittat och travat litegrann. Jag vill att hon skall bli duktigare innan vi börjar med mer trav och sedan galopp. När min man hämtade henne hos kompisen idag hade de ridit, hästen hade galopperat och min tjej som var oförberedd hade ramlat av. Hon slog sig inte så farligt men skrubbade sig lite på armen. Det är ju sådant som händer och jag är nog kanske lite överbeskyddande, men jag tycker att det är så onödigt att man ska blir rädd för att rida. I all min hantering med hästarna är kontroll ett nyckelord. Det som upprörde mig var väl inte egentligen den "ofrivilliga avsittningen", utan att kompisens mamma inte var med när det hände. Hon hade lämnat de två tjejerna ensamma med två tolvåriga tjejer som ledare. Något hade hänt så hästen blev rätt och F hade åkt av.
Nu till min fråga: överrreagerar jag eller tycker ni att jag bör prata med kompisens mamma om hur jag känner. Jag kan väl erkänna att jag gått och velat fram och tillbaka i ett par år nu om att prata med henne om vilka regler vi har hos oss som jag tycker att det är viktigt att hålla på. HJÄLP!! /Mayara