När kom ni på att ni ville ha barn?

[lil-sis]

Tror det är från person till person i så fall.

Dvs det finns folk som är 34 som blir gravida på första försöket och folk som är 25 som blir det först efter ett år. Men det finns säkert fler (större andel) 34 åringar som har hunnit få fertilitetsproblem än 25 åringar. (Enda gången jag läste någon artikel om det så verkade det vara mycket små skillnader jämfört med vad folk brukar påstå. Undrans hur mycket man vet om det egentligen. Snabbgoogling nu sa att en del av statistiken om att det är sämre fertilitet efter 30 kommer från födelsestatistik från Frankrike mellan år 1600-1850 och det kanske känns lite oaktuellt.)

Ja självklart är det individuellt men det finns skillnader på gruppnivå.

 

[Brandgul]

Jag har helt plötsligt blivit helt säker på att jag vill ha barn, helst nu direkt
Jag har för första gången en kille jag känner att han är rätt och han vill jag ha barn med.
Har tidigare haft långa förhållanden , men aldrig känt att jag vill ha barn, har varit superorolig de gånger jag trott att jag kanske blivit gravid, nu med den jag har nu känner jag ingen sån oro alls, sker det så sker det.

Hur var det för er, hur och när kom ni på att ni ville ha barn?
Och hur lång tid tog det för er att bli med barn?

Jag har varit gravid som ung och gjorde abort, då blev jag gravid på några veckor.
Har ni upplevt att det tar längre tid när man närmar sig trettio eller är över trettio?
Står ju det om man googlar.

Alla tre barn har kommit på första försöket och sista kom när jag var 39.

 

[Brandgul]

Tror det är från person till person i så fall.

Dvs det finns folk som är 34 som blir gravida på första försöket och folk som är 25 som blir det först efter ett år. Men det finns säkert fler (större andel) 34 åringar som har hunnit få fertilitetsproblem än 25 åringar. (Enda gången jag läste någon artikel om det så verkade det vara mycket små skillnader jämfört med vad folk brukar påstå. Undrans hur mycket man vet om det egentligen. Snabbgoogling nu sa att en del av statistiken om att det är sämre fertilitet efter 30 kommer från födelsestatistik från Frankrike mellan år 1600-1850 och det kanske känns lite oaktuellt.)

Om jag inte rör ihop det nu så får man oftare och regelbundnare ägglossning ju äldre man blir om man har PCO. Dvs dålig ägglossning som ung och därmed svårt att bli gravid. Jag har PCOS och hade mens 2-3 ggr per år fram tills jag var 24. Efter 40 har jag 32 dagar emellan och så kort cykel har jag aldrig haft :-D

 

[MM]

Min man har alltid velat ha barn. Jag ville ha barn först när jag träffade honom. Han kände jag att jag ville ha som pappa till mina barn. Innan dess träffade jag bara killar som absolut inte var av pappamaterial så tanken på barn fanns ens aldrig.

Vi har tillsammans 3 barn och jag har blivit gravid på första försöket alla tre gånger.
Jag har varit 21, 23 och 30 år när barnen fötts.

 

[Tora]

Tror det är från person till person i så fall.

Dvs det finns folk som är 34 som blir gravida på första försöket och folk som är 25 som blir det först efter ett år. Men det finns säkert fler (större andel) 34 åringar som har hunnit få fertilitetsproblem än 25 åringar. (Enda gången jag läste någon artikel om det så verkade det vara mycket små skillnader jämfört med vad folk brukar påstå. Undrans hur mycket man vet om det egentligen. Snabbgoogling nu sa att en del av statistiken om att det är sämre fertilitet efter 30 kommer från födelsestatistik från Frankrike mellan år 1600-1850 och det kanske känns lite oaktuellt.)

Den studien har fått en hel del kritik. Vad man däremot vet helt säkert är att om man måste använda sig av IVF så är det en stor skillnad på hur stor chansen är att bli gravid beroende på åldern.

Så pass stor skillnad att man oftast delar upp resultatet i olika ålderspann för att statistiken inte skall bli missvisande.

Det finns dock en grupp som går emot strömmen och det är de som har PCOS. De har många gånger lättare för att bli gravida ju äldre de blir och behåller sin fertilitet längre upp i åldern.

 

[Milosari]

Jag kom nog aldrig på att jag helt säkert ville det, kände mer att jag kanske inte ville ha det ogjort, att jag var för nyfiken för att inte, liksom... Och dotterns far VILLE, och så tänkte jag "okej då" och dottern blev till på första försöket så sen var det liksom inte läge att ångra sig
.

Exakt så var det för mig med. Ingen biologisk klocka som tickar här inte... Är 34 nu och kommer vara 35 när barnet kommer i februari. Har aldrig varit gravid tidigare och blev på smällen ganska omgående när jag plockat ut spiralen. Har varit slarvig med p-medel i min ungdom så det verkar ju helt klart som om jag är mer fertil nu.

 

[Pontevecchio]

Har alltid varit barnkär och vetat att jag velat ha barn men pappamaterialet träffade jag inte förräns jag var 27. 5 år senare var han klar med sina studier, hade jobb och vi bestämde oss för att börja försöka. Tog 4 försök och i oktober föddes lilleman. Nu är jag 33.

 

[Badger]

Den studien har fått en hel del kritik. Vad man däremot vet helt säkert är att om man måste använda sig av IVF så är det en stor skillnad på hur stor chansen är att bli gravid beroende på åldern.

Så pass stor skillnad att man oftast delar upp resultatet i olika ålderspann för att statistiken inte skall bli missvisande.

Det finns dock en grupp som går emot strömmen och det är de som har PCOS. De har många gånger lättare för att bli gravida ju äldre de blir och behåller sin fertilitet längre upp i åldern.

Mjo, jag skrev att man behövde läsa hela artikeln själv eftersom det låg en del diskussion i den. Kritiken finns med i artikeln jag länkade. (få deltagare).

 

[Tora]

Mjo, jag skrev att man behövde läsa hela artikeln själv eftersom det låg en del diskussion i den. Kritiken finns med i artikeln jag länkade. (få deltagare).

(Jag kan inte läsa alla länkade sidor från min telefon ibland blir det bara vita sidor utan text)

Jag är inte riktigt säker på vilken studie du har länkat till eftersom jag inte kan läsa artikeln. Problemet som jag stötte på när det skrevs som mest om studien/studierna är att vissa referera till en studie i USA, vissa till en Dansk och så ytterligare några till att det skulle vara en dansk/amerikansk studie.
Jag har inte läst studien/studierna i sig själv utan bara artiklar som referat till studien och är alltså en aning förvirrad.

Den kritiken som varit har bla bestått av att det är ett litet underlag, att man inte har försökt ta bort felkällor mm.

Tex är yngre kvinnor (yngre än 30) mer i riskzonen att drabbas av tex klamydia, som i sin tur ofta påverkar fertiliteten negativt. När det kommer till äldre kvinnor så kan man tex inte räkna med de med PCOS för då blir en felaktig bild av fertiliteten för en "normalfungerande" kvinna.

Just de med PCOS brukar vara överrepresenterade när det kommer till graviditet högre upp i åldern (över 40).

Sen hos fertilitetklinikerna ser man en tydlig trend att kvinnor över 37 har en klart sämre chans att bli gravida vid IVF.

Det som händer är helt enkelt att kvinnans ägganlag blir för gamla. Även om det inte är helt bekräftat så har man starka misstankar om att kroppen använder de bästa ägganlagen först. Detta skulle bla vara en anledning till att risken för missfall ökar markant efter 35-37 år. Kroppen har helt enkelt färre bra ägg att välja mellan.

Det är också därför kvinnor med PCOS är fertila längre upp i åldrarna än normalkvinnan. Deras kroppar har helt enkelt fler ägg att välja mellan.

En annan viktig aspekt är att IVF tar tid. Rätt som det är har det gått 2 år utan att man ens varit i närheten av att vara gravid. Börjar man då försöka först vid tex 37 så har man inte lång tid på sig.

Sen är det snart tre år sedan studien kom och än så länge så har jag inte stött på någon som bekräftar den (vilket jag förvisso mycket väl kan ha missat).

Sen har det ibland varit någon hysteri i att efter 30 så kan man i princip inte bli gravid längre och det är ju inte rätt. Vad man däremot skall vara medveten om är att fertiliteten sjunker med stigande ålder och efter 37 så är risken stor att den sjunker markant. Vill man ha barn så kanske det bästa är att inte skjuta upp det för länge.

Sen finns det alltid dom kvinnor som går helt emot vetenskapen. Jag är tex ett sådant exempel. Mitt AMH (ett värde på ens äggreserv) är lägre än 0,2, dvs i princip omätbart. Jag skall egentligen inte kunna bli gravid alls annat än med äggdonation. Trots det så blev jag gravid utan problem senast och det vid 38 års ålder.

 

[Badger]

(Jag kan inte läsa alla länkade sidor från min telefon ibland blir det bara vita sidor utan text)

Jag är inte riktigt säker på vilken studie du har länkat till eftersom jag inte kan läsa artikeln. Problemet som jag stötte på när det skrevs som mest om studien/studierna är att vissa referera till en studie i USA, vissa till en Dansk och så ytterligare några till att det skulle vara en dansk/amerikansk studie.
Jag har inte läst studien/studierna i sig själv utan bara artiklar som referat till studien och är alltså en aning förvirrad.

Den kritiken som varit har bla bestått av att det är ett litet underlag, att man inte har försökt ta bort felkällor mm.

Tex är yngre kvinnor (yngre än 30) mer i riskzonen att drabbas av tex klamydia, som i sin tur ofta påverkar fertiliteten negativt. När det kommer till äldre kvinnor så kan man tex inte räkna med de med PCOS för då blir en felaktig bild av fertiliteten för en "normalfungerande" kvinna.

Just de med PCOS brukar vara överrepresenterade när det kommer till graviditet högre upp i åldern (över 40).

Sen hos fertilitetklinikerna ser man en tydlig trend att kvinnor över 37 har en klart sämre chans att bli gravida vid IVF.

Det som händer är helt enkelt att kvinnans ägganlag blir för gamla. Även om det inte är helt bekräftat så har man starka misstankar om att kroppen använder de bästa ägganlagen först. Detta skulle bla vara en anledning till att risken för missfall ökar markant efter 35-37 år. Kroppen har helt enkelt färre bra ägg att välja mellan.

Det är också därför kvinnor med PCOS är fertila längre upp i åldrarna än normalkvinnan. Deras kroppar har helt enkelt fler ägg att välja mellan.

En annan viktig aspekt är att IVF tar tid. Rätt som det är har det gått 2 år utan att man ens varit i närheten av att vara gravid. Börjar man då försöka först vid tex 37 så har man inte lång tid på sig.

Sen är det snart tre år sedan studien kom och än så länge så har jag inte stött på någon som bekräftar den (vilket jag förvisso mycket väl kan ha missat).

Sen har det ibland varit någon hysteri i att efter 30 så kan man i princip inte bli gravid längre och det är ju inte rätt. Vad man däremot skall vara medveten om är att fertiliteten sjunker med stigande ålder och efter 37 så är risken stor att den sjunker markant. Vill man ha barn så kanske det bästa är att inte skjuta upp det för länge.

Sen finns det alltid dom kvinnor som går helt emot vetenskapen. Jag är tex ett sådant exempel. Mitt AMH (ett värde på ens äggreserv) är lägre än 0,2, dvs i princip omätbart. Jag skall egentligen inte kunna bli gravid alls annat än med äggdonation. Trots det så blev jag gravid utan problem senast och det vid 38 års ålder.

Det var en diskussionsartikel ur en dagstidning som tog upp flera olika studier på det. Den danska definitivt, den amerikanska -kanske jag minns inte. Den diskuterade att väldigt få studier ens hade gjorts på ämnet där en diskutant hävdade att de mest pessimistiska bilderna fåtts av forskning i Frankrike på födslar mellan 1650 och1870, hon menade att vi äter annorlunda nu och lever längre och att forskningen kanske var lite obsolet nu. Denna tyckte att man väl kunde planera att få sitt sista barn vid 40. En annan diskutant hävdade att underlagen på danska studien var dåliga och att man absolut inte bör vänta med första barnet tills man är 40. Jag konstaterar nog att de egentligen säger ungefär samma sak men att den ena räknar med runt 3-4 önskade barn (sista runt 40) och den andra ett önskat barn (vänta inte med det till 40 om du väldigt gärna vill ha det).

Men eftersom jag inte vet så kan jag inte gärna diskutera det mer. Utan läs kanske artikeln eller inte.

 

[Badger]

För mig var det ju inte svårt direkt. Jag ville definitivt inte ha något barn när jag var 28 eller 31. Men jag ville ha ett vid 36, om det gick, eftersom jag är realist. Alternativet att försöka vid 28 var ett icke alternativ.
Om man jättejättegärna vill ha barn tidigare verkar det väl rimligt att skaffa tidigare likaså om man vet att man kommer att falla i bitar om det inte går, så kanske det är bäst att försöka med marginal till IVF.

 

[Vimsan]

Jag har helt plötsligt blivit helt säker på att jag vill ha barn, helst nu direkt
Jag har för första gången en kille jag känner att han är rätt och han vill jag ha barn med.
Har tidigare haft långa förhållanden , men aldrig känt att jag vill ha barn, har varit superorolig de gånger jag trott att jag kanske blivit gravid, nu med den jag har nu känner jag ingen sån oro alls, sker det så sker det.

Hur var det för er, hur och när kom ni på att ni ville ha barn?
Och hur lång tid tog det för er att bli med barn?

Jag har varit gravid som ung och gjorde abort, då blev jag gravid på några veckor.
Har ni upplevt att det tar längre tid när man närmar sig trettio eller är över trettio?
Står ju det om man googlar.

Jag var likadan!
Det kom helt plötsligt.
Nu har jag två pojkar, 2 och 4 år och jag är 39 år (rätt gammal alltså)

 

[Tora]

Det var en diskussionsartikel ur en dagstidning som tog upp flera olika studier på det. Den danska definitivt, den amerikanska -kanske jag minns inte. Den diskuterade att väldigt få studier ens hade gjorts på ämnet där en diskutant hävdade att de mest pessimistiska bilderna fåtts av forskning i Frankrike på födslar mellan 1650 och1870, hon menade att vi äter annorlunda nu och lever längre och att forskningen kanske var lite obsolet nu. Denna tyckte att man väl kunde planera att få sitt sista barn vid 40. En annan diskutant hävdade att underlagen på danska studien var dåliga och att man absolut inte bör vänta med första barnet tills man är 40. Men att det inte var någon större fara runt 35. Jag konstaterar nog att de egentligen säger ungefär samma sak men att den ena räknar med runt 3-4 önskade barn (sista runt 40) och den andra ett önskat barn, försök gärna senast 35 i alla fall.

Om man ser på tex IVF-klinikerna så är deras statistik baserat på sina egna resultat (vet givetvis inte om det gäller exakt alla, men det är nog det vanligaste i alla fall) och dom rekommenderar att man inte skall vänta för länge. Hellre närmare 35 än närmare 40.

Att vänta till 40 är nog lite vågat men absolut inget omöjligt. För en hel del kvinnor funkar det men det är ju inget man kan räkna med.

Det är ju även förknippat med fler och större risker att vara gravid/föda barn vid 40 än vid 35. Även riskerna för barnet är större.

 

[Badger]

Om man ser på tex IVF-klinikerna så är deras statistik baserat på sina egna resultat (vet givetvis inte om det gäller exakt alla, men det är nog det vanligaste i alla fall) och dom rekommenderar att man inte skall vänta för länge. Hellre närmare 35 än närmare 40.

Att vänta till 40 är nog lite vågat men absolut inget omöjligt. För en hel del kvinnor funkar det men det är ju inget man kan räkna med.

Det är ju även förknippat med fler och större risker att vara gravid/föda barn vid 40 än vid 35. Även riskerna för barnet är större.

Samtidigt blir ju ofta diskussionerna lite udda. De flesta som väntar till sent gör ju det för att de inte ville eller kunde ha barn tidigare. Eller inte vill skaffa barn utan en man att dela med. Då är ju valet lätt som en plätt. Det är knappast för att irritera Aftonbladetkolumnister och IVF-kliniker som folk gör det. Dvs de väntar faktiskt inte alls, de tar första möjligheten (vilja och kunna) de har. Verkar dumt att skaffa barn om man inte vill bara utifallatt man skulle vilja senare.

 

[Evenstar]

Jag har väl i stort sett alltid vetat/föreställt mig att jag ska få barn, nån gång.
För nästan exakt två år sen slog det till med full kraft, "jag måste ha barn nuuu!", vilket inte riktigt passade just då. Mådde faktiskt riktigt dåligt ett tag, såg bara bebisar och barnvagnar överallt. Sen gick det lite upp och ner i perioder, vissa perioder hade jag en väldig barnlängtan och andra perioder trivdes jag superbra som det var.
I augusti förra året tog jag mitt sista p-piller. Blev gravid på första försöket, vilket tyvärr slutade i missfall. Sedan gick det ända till maj igen innan det tog sig, vilket var ganska jobbigt.
Nu sitter jag här med stor mage i vecka 34, beräknad nedkomst i början av februari.
Jag är 29, sambon 32.

 

[lil-sis]

För mig var det ju inte svårt direkt. Jag ville definitivt inte ha något barn när jag var 28 eller 31. Men jag ville ha ett vid 36, om det gick, eftersom jag är realist. Alternativet att försöka vid 28 var ett icke alternativ.
Om man jättejättegärna vill ha barn tidigare verkar det väl rimligt att skaffa tidigare likaså om man vet att man kommer att falla i bitar om det inte går, så kanske det är bäst att försöka med marginal till IVF.

Det är ju nästan omöjligt att veta hur stor den där marginalen är.

Nu menar jag inte att man ska ska skaffa barn utifall.

Min mamma och mormor blev gravida runt 40, flera barn innan.

Farmor bara pappa vid dryga 20.

Jag som ärvt "allt" av mormor har inte ens funderat på att tiden kunde vara knapp men mina äggstockar har lagt ner verksamheten och jag fyller 35 i februari. Det är lite snopet, minst sagt.

 

[Kilauea]

Jag har väl i stort sett alltid vetat/föreställt mig att jag ska få barn, nån gång.
För nästan exakt två år sen slog det till med full kraft, "jag måste ha barn nuuu!", vilket inte riktigt passade just då. Mådde faktiskt riktigt dåligt ett tag, såg bara bebisar och barnvagnar överallt. Sen gick det lite upp och ner i perioder, vissa perioder hade jag en väldig barnlängtan och andra perioder trivdes jag superbra som det var.
I augusti förra året tog jag mitt sista p-piller. Blev gravid på första försöket, vilket tyvärr slutade i missfall. Sedan gick det ända till maj igen innan det tog sig, vilket var ganska jobbigt.
Nu sitter jag här med stor mage i vecka 34, beräknad nedkomst i början av februari.
Jag är 29, sambon 32.

Känner igen det där ned att det tycks vara gravida och barnvagnar överallt när man längtar

 

[Tora]

Samtidigt blir ju ofta diskussionerna lite udda. De flesta som väntar till sent gör ju det för att de inte ville eller kunde ha barn tidigare. Eller inte vill skaffa barn utan en man att dela med. Då är ju valet lätt som en plätt. Det är knappast för att irritera Aftonbladetkolumnister och IVF-kliniker som folk gör det. Dvs de väntar faktiskt inte alls, de tar första möjligheten (vilja och kunna) de har. Verkar dumt att skaffa barn om man inte vill bara utifallatt man skulle vilja senare.

Fast det är ju inte ovanligt att folk måste ha en massa saker klara först. Det är nog det man tänker på när man menar att man inte skall vänta för länge om man verkligen vill ha barn.

Sen är det ju så att ibland vill det sig inte i livet. Det är ju inget konstigt med det.

 

[Raderad medlem 6459]

Fast det är ju inte ovanligt att folk måste ha en massa saker klara först.

Det är väl jättebra att folk vill ha en del på plats innan de skaffar barn? Jag tror bara det är på Buke jag mötts av attityden att det vore märkligt att vilja ha boende, jobb och ev relation i ordning när man skaffar barn.

 

[Kecipeyniri]

Jag har alltid föreställt mig att jag någon dag skulle bli mamma, men jag har aldrig velat bli en ung mamma eller känt mig särskilt stressad utan prioriterat att uppfylla mina kriterier innan det ens skulle vara aktuellt.

När jag träffade min man kände jag direkt att han var världens bästa pappamaterial, men det tog oss cirka åtta år innan vi kände oss riktigt redo. Vi är kontrollsfreak och hade båda en lång lista som vi ville skulle bockas av innan vi skaffade barn. Vi är nu 31 och 33 år och slutade skydda oss i somras och plussade i oktober. Är nu i vecka 15 och det känns så himla bra och fint! Vi är väldigt redo och ett barn passar väldigt bra i våra liv just nu.