När barnet inte kan bo hemma?

Ok, men äta en halv limpa när man kommer hem från skolan tror jag är helt normalt för en 14-15 årig kille? Man var ju jättehungrig när man kom hem från skolan i högstadiet, skollunch eller ej. Dog nästan.

(Tror både min pappa och min man tveklöst mosade i sig en halv till en hel limpa på en eftermiddag trots att de åt skollunch när de var tonåringar. En väninna kunde äta typ en hel Pizzahut pizza :) och en halv.)

Däremot att äta jättemycket socker och dricka läsk är ju inte alls bra.

Det är ju super, då kan ni skippa middagen utan problem och ignorera frukost och skollunch.

Själv kom jag hem ensam och gnagde i mig en jättelång rad med rostmackor och var en väninna med gick alltihop. Det fanns aldrig någon hemma när vi kom hem så på högstadiet kunde vi sticka hem till en kompis på lunchen, äta en kladdkakesmet till lunch och sedan äta en oändlig rad mackor till mellis. Säger inte att det är nyttigt men det var 80-90-tal och barn var ändå lite nättare då så jag tror inte det är limporna. Sedan var det helt lugn och ro till 19 då folks mammor kom hem (om de inte hade syskon).

Alltså om det är uselt för hans hälsa ur en läkares synvinkel så är det ju, men han äter ju ändå dåligt oavsett och limpa måste väl vara bättre än att räda sockret? det går ju absolut in under -inte svälta ihjäl och -inte det värsta man kan få i sig. Smör och ost liksom och kanske lite rågmjöl. (I gamla Romarriket och i nutida Danmark lever man väl nästan på mackor.)

+ 1 på den. Minns att jag varje dag när jag kom hem från skolan oavsett ålder åt riktig lagad mat som föräldrarna gjort dagen innan alternativt ett par gorbys piroger eller billys panpizzor. Tycker inte heller att det är ett dugg konstigt att han äter en halv limpa efter skolan, jag var utsvulten när jag kom hem oavsett god lunch i skolan eller ej.
 
Jag håller helt med dig om att ett boende vore det bästa. Men nu ska familjen överleva också. Finns det NÅGOT som han skulle kunna tänka sig äta till frukost som kan förberedas?
Jordgubbsmoothie? Med två råa ägg i som inte syns/känns är det en suverän frukost. Sötat med osötad äpplesaft så är det godis att dricka.
Och till kvällsmat är det väl datacoolt att äta en/två Billys serverat på papptallrik i rummet.
Inget fel på dom ur näringssynpunkt om en inte ätit ett dussin samma dag.
Så ni får ro och hans medicin funkar.
Det beror helt på vad han är på för humör. Är sambon hemma och kan få upp honom och han inte lägger sig direkt efter han gått kan han steka ägg att ha på mackan. Är han på någorlunda bra humör kan han steka dem kvällen innan då han inte får använda spisen när ingen vuxen är hemma.

Men det beror helt på om han orkar sig upp, vad klockan blir och vad han är på för humör.
 
Det beror helt på vad han är på för humör. Är sambon hemma och kan få upp honom och han inte lägger sig direkt efter han gått kan han steka ägg att ha på mackan. Är han på någorlunda bra humör kan han steka dem kvällen innan då han inte får använda spisen när ingen vuxen är hemma.

Men det beror helt på om han orkar sig upp, vad klockan blir och vad han är på för humör.
Om ni vill kan ni ju lägga in ett stekt ägg i kylen varje kväll? Om det leder till att han äter frukost.
 
Nej men det är säkert bättre än ett halvt dygns fasta + 3 timmar till middag, knappt någon middag och sedan socker?

Så då måste ju en halv limpa med ost och smör eller skinka vara en oerhörd vinst i det hela?

Speciellt som alla ungdomar jag känt till äter mellis på limpmackor även om de ätit skollunch. Så om han inte ätit skollunch måste han ju vara jättehungrig, när det är dags för middagen kanske det nästan gått över. Jag själv skulle varit på jättedåligt humör som tonåring om jag inte fick äta mellis det är så himla hemskt att vara hungrig i den åldern.

Men som jag förstod det så i minst ett exmpel jag nämnde så kallades individen för mackerian och levde i perioder på limpmackor och lever än idag. Men då säkert iofs limpmackor fördelade över frukost, lunch och middag. (eller ok jag ska vara helt och totalt ärlig, individen hoppar utan tvekan som det är nu över frukost, glömmer lunch, och äter iofs lagad middag sedan. Om man inte sväljer sin stolthet och lägger en smörgås i väskan. Så det är inte en omöjlighet att limpmackorna åts på samma sätt.)

Själv levde jag på snabbmakaroner och champinjoner som student och det tror jag är oerhört mycket sämre, inget jag rekommenderar.



Fast jag måste ha missförstått igen, för jag förstod det som att han inte åt frukost, inte skollunch, sedan inte fick äta mellis och inte vill äta middag, varpå han åt socker. Så då låter limpmackor som rena rama hälsokosten för mig och en möjlighet att bli hungrig igen till middagen. Men jag förstod nog fel.





Det är jag helt övertygad om, men det lät som att ni inte erbjudits det ännu?

Jag antar att det är bäst att fråga läkaren om det här med limpmackor. Men det verkar konstigt om han tycker det är sämre än att inte äta. Och samtidigt glömmer jag ju att han är överviktig så det kanske inte är bra ur den synvinkeln med mackor, men.

När sonen pratar mer läkaren låter han som ett under av vishet om kost och håller med om allt hon säger. Nu är han också såpass stor att läkaren helst vill att föräldrarna är med så lite som möjligt och ”lägger sig i” samtalet. Nej, mackor och fasta är verkligen jättedåligt för honom att äta, i synnerhet på det viset han gör. Hans fasta är också jättedåligt.
Sonen har alltid gillat skolmaten och pratat gott om den, fram tills man började införa massor med vegetarisk kost, grönsaksgrytor, grönsaksbiffar osv. Tydligen är det många barn som hoppar över lunchen pga det har jag fått bekräftat även av lärare. De köper hellre en påse chips på Ica 😩 eller ingenting alls.

De gånger jag säger nej till mellis är när det strax är middag. Det gäller alla barnen att man inte äter sig mätt på mackor 30 min före middagen. I hans fall lite för att påtala att man kan inte strunta i skolmaten och tro att man bara kan äta macka sen. Vi har också försökt stötta upp genom att han skall kolla veckomatsedeln och säga vilka dagar han kan tänka sig äta... tyvärr blev det bara konflikt om det. Eftersom matsedeln ligger på datorn såklart.
 
Han vill ju in på gymnasiet, men då måste han jobba för det. Men han vill inte, utan tycker att det löser sig och ”det är bara slutbetygen i 9:an som betyder något”...
Jo men då så vill han ju någonting i alla fall.
Det borde gå att bygga på det.
 
Får han så trycker han i sig en halv limpa efter skolan. Får han inte det utan ett snack om att man faktiskt äter på skolan tjurar han och äter pyttelite till middag men länsar skåpen på socker när ingen ser.
Vore det inte bättre att han då åt middag direkt när han kommer hem?
Han kan ju få gårdagens middag i matlåda som värms i micron.
Bättre att han äter mat när han är hungrig än socker om natten.
 
Han skulle skärpa sig i 9:an... verkar inte gå överdrivet bra kan man säga. Mycket frånvaro osv.

Jag måste bara fråga, ber om ursäkt om detta nämns tidigare i tråden och jag missat det, går han alltså i ordinarie skolklass? För är det fallet så har ni nog en stor del av problemet där. För mig blev det inte ett dugg bättre förrän jag fick komma till en liten specialgrupp med anpassning för funktionsnedsättning.
Innan dess så var det bara skolk och strul för det blev fullkomligt övermäktigt att försöka klara av skolarbetet i ett vanligt klassrum med alla intryck och andra människor runtomkring. När jag kom hem efter en helt ordinär skoldag så var jag totalt slutkörd och behövde få gå in på mitt rum och vara ifred en stund för återhämtning innan det ens var tanke om att göra något annat. Ibland med lite fika om skolmaten varit kass den dagen, ibland utan, det var helt fritt val.

Av flera av dina inlägg får jag intrycket av att ni försöker hålla stenhårt på vissa regler bara för sakens skull, och att försöka applicera det på en tonåring (=blä till auktoritet) som är autistisk (=EXTRA MASSIVT BLÄ till auktoritet) är dömt att misslyckas. Jag förstår att du är orolig för att han lär svälta ihjäl eller liknande om ingen tjatar på honom, men jag tror att det behövs lite mer flexibilitet och att släppa tyglarna, i alla fall i en period, för jag tror att det i sin tur kan främja att han själv börjar inse att vissa saker inte funkar så bra och ändrar sina rutiner självmant.

Vad gäller datortiden så verkar det som att han har den största delen av sitt sociala liv där, så det är inte ett dugg konstigt att han sparkar bakut över att inte få ha det på sitt sätt och frekvent behöva avbryta för vad som i hans ögon är oviktigt. Jag (vuxen autist, 30+) sitter också mycket på Discord och diverse spel för att digitala kontakter fungerar bättre för mig än att vara social irl, och det gör mig besviken att det fortfarande ses som dåligt. Och även nu som vuxen vill jag ha typ 10 minuters förvarning innan påtvingade aktivitetsbyten, speciellt när jag håller på med något jag tycker är roligt.

Misstänker att mina inlägg inte kommer landa i god jord hos TS men som en som har varit den där stökiga 15-åringen en gång i tiden så lutar jag mer mot att försöka se det från hans sida. Det blev nämligen folk av mig också fast jag bitvis var en total mardröm.
 
Han skulle skärpa sig i 9:an... verkar inte gå överdrivet bra kan man säga. Mycket frånvaro osv.

Han är medveten att till och med höstterminen i 9an får man terminsbetyg (dvs, hur det gått den terminen) men till vårterminen i nian så får man betyg för hur det gått under hela högstadiet?

(förlåt att jag inte har nån bra lösning på ert problem, men det låter som att ni alla skulle må bra av att vara ifrån varandra ett tag)
 
Jag måste bara fråga, ber om ursäkt om detta nämns tidigare i tråden och jag missat det, går han alltså i ordinarie skolklass? För är det fallet så har ni nog en stor del av problemet där. För mig blev det inte ett dugg bättre förrän jag fick komma till en liten specialgrupp med anpassning för funktionsnedsättning.
Innan dess så var det bara skolk och strul för det blev fullkomligt övermäktigt att försöka klara av skolarbetet i ett vanligt klassrum med alla intryck och andra människor runtomkring. När jag kom hem efter en helt ordinär skoldag så var jag totalt slutkörd och behövde få gå in på mitt rum och vara ifred en stund för återhämtning innan det ens var tanke om att göra något annat. Ibland med lite fika om skolmaten varit kass den dagen, ibland utan, det var helt fritt val.

Av flera av dina inlägg får jag intrycket av att ni försöker hålla stenhårt på vissa regler bara för sakens skull, och att försöka applicera det på en tonåring (=blä till auktoritet) som är autistisk (=EXTRA MASSIVT BLÄ till auktoritet) är dömt att misslyckas. Jag förstår att du är orolig för att han lär svälta ihjäl eller liknande om ingen tjatar på honom, men jag tror att det behövs lite mer flexibilitet och att släppa tyglarna, i alla fall i en period, för jag tror att det i sin tur kan främja att han själv börjar inse att vissa saker inte funkar så bra och ändrar sina rutiner självmant.

Vad gäller datortiden så verkar det som att han har den största delen av sitt sociala liv där, så det är inte ett dugg konstigt att han sparkar bakut över att inte få ha det på sitt sätt och frekvent behöva avbryta för vad som i hans ögon är oviktigt. Jag (vuxen autist, 30+) sitter också mycket på Discord och diverse spel för att digitala kontakter fungerar bättre för mig än att vara social irl, och det gör mig besviken att det fortfarande ses som dåligt. Och även nu som vuxen vill jag ha typ 10 minuters förvarning innan påtvingade aktivitetsbyten, speciellt när jag håller på med något jag tycker är roligt.

Misstänker att mina inlägg inte kommer landa i god jord hos TS men som en som har varit den där stökiga 15-åringen en gång i tiden så lutar jag mer mot att försöka se det från hans sida. Det blev nämligen folk av mig också fast jag bitvis var en total mardröm.
Ja, precis jag tänker att man i det här läget behöver gå på "minsta motståndets lag" för att skona alla inblandade, även om det tar emot som "duktig förälder".
Dvs vilka darlings kan vi slakta för att få lite lugn och ro och chans till konfliktfriare umgänge?

Är det en limpa och en kvarts ost till middag så fine. Ungen svälter nog inte ihjäl, även om det inte optimalt ur hälsosynpunkt. utifrån hans sjukdom, men det verkar ju ändå inte funka som det är nu.. Försök förbereda äggmackor på kvällen innan, äter han dom inte till frukost så kanske de hamnar på mackan på eftermiddagsmellisen.
Kan man få duschen avklarad direkt efter skolan så kasta in en gorbys till honom vid datorn till middag så kan han spela och ni andra kan få en lugn middag.

Att försöka minska konflikmöjligheterna helt enkelt. Jag är rätt säker på att de andra barnen kan förstå att det en tid får vara lite olika regler hemma, om det gör det lugnare hemma istället för att ta konflikter "av princip".

Blir det lugnare så kanske det i sig ger en lugnare spiral än den negativa ni alla sitter fast i nu. Det måste vara skitjobbigt för er alla!
 
Senast ändrad:
Apropå maten så fick en autist i min närhet alltid med sig en rejäl macka till skolan. Annars åt hen inte något alls till lunch eftersom hen vägrade skolmat, men mackan gick alltid ned. (Sedan fick hen också en extramåltid direkt när hen kom hem från skolan, men det kanske är lite overkill. Idag äter hen allt, men i tonåren gick det bara inte.)

Kan det gå att skicka med sonen en matig/nyttigare macka till skolan? Som han kan stoppa i sig antingen till förmiddagsfika eller lunch? Jag förstår att det inte är någon chans att han gör den själv och att ni inte vill curla, men äter han den så är det kanske värt det?
 
Vore det inte bättre att han då åt middag direkt när han kommer hem?
Han kan ju få gårdagens middag i matlåda som värms i micron.
Bättre att han äter mat när han är hungrig än socker om natten.
Men du, gårdagens matlåda duger inte åt herrn... det skall vara mackor med extra allt eller socker. 😱
 
Apropå maten så fick en autist i min närhet alltid med sig en rejäl macka till skolan. Annars åt hen inte något alls till lunch eftersom hen vägrade skolmat, men mackan gick alltid ned. (Sedan fick hen också en extramåltid direkt när hen kom hem från skolan, men det kanske är lite overkill. Idag äter hen allt, men i tonåren gick det bara inte.)

Kan det gå att skicka med sonen en matig/nyttigare macka till skolan? Som han kan stoppa i sig antingen till förmiddagsfika eller lunch? Jag förstår att det inte är någon chans att han gör den själv och att ni inte vill curla, men äter han den så är det kanske värt det?
Det har vi försökt, i lågstadiet fick han hjälp att komma ihåg att äta. I mellanstadiet motsatte sig hans fröken detta, det var inte hennes jobb och det skulle han fixa själv. Väskan var full i mögliga mackor.

Då stoppade vi macka i handen på honom att äta påväg till skolan. Den hittade vi i diket sen.
 
Jag måste bara fråga, ber om ursäkt om detta nämns tidigare i tråden och jag missat det, går han alltså i ordinarie skolklass? För är det fallet så har ni nog en stor del av problemet där. För mig blev det inte ett dugg bättre förrän jag fick komma till en liten specialgrupp med anpassning för funktionsnedsättning.
Innan dess så var det bara skolk och strul för det blev fullkomligt övermäktigt att försöka klara av skolarbetet i ett vanligt klassrum med alla intryck och andra människor runtomkring. När jag kom hem efter en helt ordinär skoldag så var jag totalt slutkörd och behövde få gå in på mitt rum och vara ifred en stund för återhämtning innan det ens var tanke om att göra något annat. Ibland med lite fika om skolmaten varit kass den dagen, ibland utan, det var helt fritt val.

Av flera av dina inlägg får jag intrycket av att ni försöker hålla stenhårt på vissa regler bara för sakens skull, och att försöka applicera det på en tonåring (=blä till auktoritet) som är autistisk (=EXTRA MASSIVT BLÄ till auktoritet) är dömt att misslyckas. Jag förstår att du är orolig för att han lär svälta ihjäl eller liknande om ingen tjatar på honom, men jag tror att det behövs lite mer flexibilitet och att släppa tyglarna, i alla fall i en period, för jag tror att det i sin tur kan främja att han själv börjar inse att vissa saker inte funkar så bra och ändrar sina rutiner självmant.

Vad gäller datortiden så verkar det som att han har den största delen av sitt sociala liv där, så det är inte ett dugg konstigt att han sparkar bakut över att inte få ha det på sitt sätt och frekvent behöva avbryta för vad som i hans ögon är oviktigt. Jag (vuxen autist, 30+) sitter också mycket på Discord och diverse spel för att digitala kontakter fungerar bättre för mig än att vara social irl, och det gör mig besviken att det fortfarande ses som dåligt. Och även nu som vuxen vill jag ha typ 10 minuters förvarning innan påtvingade aktivitetsbyten, speciellt när jag håller på med något jag tycker är roligt.

Misstänker att mina inlägg inte kommer landa i god jord hos TS men som en som har varit den där stökiga 15-åringen en gång i tiden så lutar jag mer mot att försöka se det från hans sida. Det blev nämligen folk av mig också fast jag bitvis var en total mardröm.
Ja han går i ordinarie skolklass. I förskoleklass gick han på en pytteliten resursskola. Något kommunen själv satt ihop med hjälp av soc, bup och något mer. Egen lärare, egen familjebehandlare, psykologhjälp osv... detta är för de allra svåraste barnen. Dit hörde han inte var de tydliga med... och han var rädd för de andra barnen som hade betydligt större svårigheter än han själv.
Målet med den skolan är att man skall slussa ut barnen efter 1-2 år, man går alltså inte där fsk-9:an. Han började första klass med resurs, det funkade ganska bra tills man snabbt drog in resursen. Han är normalbegåvad så särskolans är heller inget alternativ.

Vilka regler tycker du vi är för stenhårda på tänker du? Snarare tycker jag vi backar och backar med i princip allt. För ingen orkar liksom vara engagerad förälder längre. Ändå blir det kaos jämt.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 231
Övr. Barn Har en 15 åring som just nu driver mig till vansinne. Han har betygsvarning i SEX ämnen nu inför terminsavslutet i 8an och han skiter...
Svar
18
· Visningar
3 636
Senast: Tassa
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
4 737
Övr. Hund Jag har en pomeraniantik på 6 år, som är en väldigt känslig individ. Det har tagit fram tills i år att få henne trygg nog att vara ensam...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 280
Senast: lilstar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp