När barnet inte kan bo hemma?

Stillasitandet är ju inte det största problemet i TS fall. På en samhällsnivå är det dock ett problem att man sitter still så mycket. Vi som samhälle behöver mer vardagsmotion än vad vi får, men då handlar det mycket om att tex ta sig till skolan på egna ben osv. Det spelar ju mindre roll om man sitter i soffan och pratar med någon eller om man sitter och spelar eller om man sitter och läser. Så ur den aspekten har det väldigt lite med skärmtid att göra och mycket med att vara inomhus. Pokemon GO gjorde ju väldigt mycket för att få ungdomar ut ur huset, fram med fler sådana spel tycker jag. Att knyta ihop skärm och fysisk aktivitet tror jag är vägen framåt :). Men det är ju en helt annan tråd ;).
Jo absolut, jag är jätteför fysisk aktivitet, cykla till skolan och pulkaåkning och allt möjligt :D, inklusive -ut och lek! (kom inte tillbaka inom en timma) men som du säger, i en annan tråd. Och just ut och lek har ju nått sitt bäst före datum i tonåren tror jag.
 
Man uppvisar inte det beteende som TS beskriver att sonen har bara pga ADD och autism. Det låter som att det är något mer som spökar, inte "bara" kass relation med pappan.

Jag hoppas TS lyckas få hjälp. Främst med tanke på småsyskonen som tydligen är fem(?) och något-äldre-än-fem(?) och tvingas växa upp i en miljö med dagliga trakasserier från en femtonåring. :(

Jodå, man kan mycket väl uppvisa just de beteendena enbart med Autism och ADD.
 
Jodå, man kan mycket väl uppvisa just de beteendena enbart med Autism och ADD.
(Måste bara hålla med ts, för som sagt det räcker med kombinationen IKEA + glömd ADHD medicin för att det ska tangera rejält när det gäller irritationsgrad enligt min erfarenhet. Alltså behöver inte ens lägga på autism för nivån på irritabilitet. Lägg tonår på det så. Småsyskon och familjeliv + autism kan säkert ge "Ikea" känslan hemma.)
 
Senast ändrad:
(Måste bara hålla med ts, för som sagt det räcker med kombinationen IKEA + glömd ADHD medicin för att det ska tangera rejält när det gäller irritationsgrad enligt min erfarenhet. Alltså behöver inte ens lägga på autism för nivån på irritabilitet. Lägg tonår på det så. Småsyskon och familjeliv + autism kan säkert ge "Ikea" känslan hemma.)
Ja alltså tonår är ju nästan en diagnos i sig.
 
Men skulle det gå att ge honom fri skärmtid alltid så länge han äter middag och frukost, går och lägger sig klockan 23, gör läxorna och går till skolan. Dvs de enklaste och mest avskalade krav man kan ge. Går det att rycka bredbandet klockan 23? förutom gömma laptopen.

Om han sedan slukar middagen på fem minuter och sticker till datorn är det ok (och hans syskon behöver ju bara se honom en kort stund då som bonus), om han äter den vid datorn när han spelar ett spel med vänner är det ok. (När min man och jag rädade ibland för länge sedan skar den andra upp all maten på fatet så den gick att få i sig med bara gaffeln :rofl:, det är inte det civilicerade sättet men det är faktiskt typ ok i det här fallet tycker jag.)

Så han sover, får mat, gör läxorna, men har fri skärmtid i övrigt på hemdatorn och alla andra saker med skärm också förutom på skolans laptop.

Han överlever och mår hyggligt och hans syskon slipper stöta på honom hela eftermiddagarna för han sitter vid datorn och umgås med sina vänner.

Han vet hur man beter sig och hur man är artig och han vet att man ska hjälpa till eftersom han gör så borta och verkar trevlig då. Kort sagt så behöver ni ju inte öva mer på det. Och han gör läxorna, det är ju sjukt imponerande ändå. (Vad är det han gör på datorn? är det ett spel?)
Om man har kraven att han fortfarande skall äta, sova, ta sin medicin med maten,göra läxor, ta en dusch ibland (dvs strunta i hans hushållsyssla, hans djur) så är vi nästan där vi är nu.

Skillnaden är att han lägger sig inte utan myglar till sig datorn, det blir konflikter när han skall släppa den tex för mat, dusch osv.

Han gör lite olika saker på datorn, dels strategispel, discord mm.
 
Om man har kraven att han fortfarande skall äta, sova, ta sin medicin med maten,göra läxor, ta en dusch ibland (dvs strunta i hans hushållsyssla, hans djur) så är vi nästan där vi är nu.

Skillnaden är att han lägger sig inte utan myglar till sig datorn, det blir konflikter när han skall släppa den tex för mat, dusch osv.

Han gör lite olika saker på datorn, dels strategispel, discord mm.
Ok så han har i runda slängar 6+ timmar skärmtid per dag varje dag i veckan? Förutom ett hål då han gör läxorna och just då är skärmtiden är begränsad till skolans laptop? (jag förstår att han sniker tid i läxläsningen såklart, själv småläste jag böcker när jag borde göra läxan)

Jag blir så förvirrad med skärmtid och lösenord osv och att han far runt i huset. (man tänker sig att en kille i den åldern med så mycket skärmtid borde man knappt behöva se ens. Mina kusiner pratade typ inte från de fyllde 15 tills de fyllde 21 och min lillebror syns överhuvudtaget inte till när man är där utom ett snabbt hej när han spökar vid middagen i fem minuter.)

(apropå djur så har jag bekanta som tar hand om sin dotters djur, hon är 37, så ni kanske kan adoptera hans djur?)
 
Senast ändrad:
Alltså orsaken till att jag vacklar mellan skola utan dator och fri datortid är att jag inte riktigt greppat hur stor skärmtid han får ha per dag? Ursprungsgissningen var nog att han satt 10+ timmar per dag, hela nätterna och lektionerna i skolan. (varvid jag tyckte att utan kanske är bättre) Men nu börjar det luta åt att det är ett par timmar skärmtid/en timma skärmtid för läxan och sedan slut?

Att sitta klistrad 3+ timmar vid ett multiplayerspel en kväll eller fem timmar en helg är inte ens konstigt, eller speciellt mycket, men utan mer vad som krävs för att få rullning på det kanske. Det är kanske inte så väldigt bra för en tonåring egentligen men jag är osäker på exakt hur dåligt det är jämfört med en del annat.

Just nu tar han sig ju datatid under hela skoldagarna. Om han inte råkar vara väldigt motiverad till ämnet. Han tar sig också datatid hemma när han inte skall.

Jag är inte emot att han använder den, (även om jag just nu är så less på ordet dator att jag skulle vilja hysta ut dem genom fönstret).

Nu i åk 9 går han oftast långa dagar och är hemma vid 16, sedan är han inte snabbast hem heller så det kan ta en stund.
Eftersom han inte klarar dator en timme och sedan stänga ner för middag blir det knöligt att ”dutta med tiden” såsom han systrar får göra.
Min önskan hade ju varit att han kom hem, kunde ha en stund med datorn och varva ner, åt middag, gjorde läxor och duschade och sedan kunde han få ha den igen tills läggdags

tyvärr kommer vi aldrig så långt utan konflikter.

Då han avbryter annat han skall göra, sitter han med läxor så går han hela tiden över till spelandet. Skall han duscha så tar det minst en timme att få honom att stänga ner och gå dit. Helt vill man att han tar vara på sina gamla kläder också samt tar fram nya.
Så tyvärr går ju den mesta tiden åt att ta sig mellan de olika göromålen. Och som vi pratat om 1000000 gånger ”gör det tråkiga fort så tar det kanske 1,5 timme, sen är du ledig så funkar inte det. Sedan måste han ju nästan maniskt trotsa och bråka med oss emellan också. Säger jag att ”ta en dusch så kan du sitta med datorn sedan” så ställer han sig och bara stirrar utmanande...säger jag till igen eller frågar vad det är bjuder han upp till arg diskussion och springer efter och gapar. Puttar gärna till nåt syskon på vägen också...

Så som svar på din fråga, jag är inte emot att han sitter hela kvällen bara mat, dusch och läxor görs. Men vi kommer aldrig så långt.
 
Jo absolut, jag är jätteför fysisk aktivitet, cykla till skolan och pulkaåkning och allt möjligt :D, inklusive -ut och lek! (kom inte tillbaka inom en timma) men som du säger, i en annan tråd. Och just ut och lek har ju nått sitt bäst före datum i tonåren tror jag.
Han tar promenader några gånger i veckan. Skitråkigt tycker han men han går upp mycket och skolan klagar såklart. Hans nuv sjukdom gör också att han måste röra sig samt äta regelbundet och ta sin medicin.

Problemet blir att han istället rymmer till biblioteket och sitter med en dator och trixar med stegräknaren så det ser ut som han gått.
 
Ok så han har i runda slängar 6+ timmar skärmtid per dag varje dag i veckan? Förutom ett hål då han gör läxorna och skärmtiden är begränsad till skolans laptop? (jag förstår att han sniker tid i läxläsningen såklart, själv småläste jag böcker när jag borde göra läxan)

Jag blir så förvirrad med skärmtid och lösenord osv och att han far runt i huset. (man tänker sig att en kille i den åldern med så mycket skärmtid borde man knappt behöva se ens. Mina kusiner pratade typ inte från de fyllde 15 tills de fyllde 21 och min lillebror syns överhuvudtaget inte till när man är där utom ett snabbt hej när han spökar vid middagen i fem minuter.)

Just nu har han ingen dator utom skoldatorn vilken man ju också kan spela på.
Vi har som regel mer stöd av familjebehandlaren att vi skall ha lösenorden på hans grejer. Då är hans svar att ”då kan jag vänta tills jag är myndig, jag har skoldatorn”.
 
Min önskan hade ju varit att han kom hem, kunde ha en stund med datorn och varva ner, åt middag, gjorde läxor och duschade och sedan kunde han få ha den igen tills läggdags
Skulle det kanske fungera art byta plats på göromålen?
Typ duscha när han kommer hem, äta och så läxor på det för att sedan ha fri datortid.
Om han struntar i att sova så får han väl vara trött på morgonen.
Men det borde han ledsna på efter ett tag.
 
Jodå, man kan mycket väl uppvisa just de beteendena enbart med Autism och ADD.

Okej, då har jag misstolkat din beskrivning av sonen här i tråden och trott att det är värre än det faktiskt är. Jag har i mitt jobb träffat på en liten andel barn som uppvisat mycket problematiska beteenden i sin relation till andra människor, bortom vad som enbart orsakas NPF-diagnoser och tyckte mig se samma beteenden i din beskrivning av hur sonen behandlar dig och sina småsystrar. Men som sagt, jag missförstod. Hoppas det löser sig för er.
 
Just nu tar han sig ju datatid under hela skoldagarna. Om han inte råkar vara väldigt motiverad till ämnet. Han tar sig också datatid hemma när han inte skall.

Jag är inte emot att han använder den, (även om jag just nu är så less på ordet dator att jag skulle vilja hysta ut dem genom fönstret).

Nu i åk 9 går han oftast långa dagar och är hemma vid 16, sedan är han inte snabbast hem heller så det kan ta en stund.
Eftersom han inte klarar dator en timme och sedan stänga ner för middag blir det knöligt att ”dutta med tiden” såsom han systrar får göra.
Min önskan hade ju varit att han kom hem, kunde ha en stund med datorn och varva ner, åt middag, gjorde läxor och duschade och sedan kunde han få ha den igen tills läggdags

tyvärr kommer vi aldrig så långt utan konflikter.

Då han avbryter annat han skall göra, sitter han med läxor så går han hela tiden över till spelandet. Skall han duscha så tar det minst en timme att få honom att stänga ner och gå dit. Helt vill man att han tar vara på sina gamla kläder också samt tar fram nya.
Så tyvärr går ju den mesta tiden åt att ta sig mellan de olika göromålen. Och som vi pratat om 1000000 gånger ”gör det tråkiga fort så tar det kanske 1,5 timme, sen är du ledig så funkar inte det. Sedan måste han ju nästan maniskt trotsa och bråka med oss emellan också. Säger jag att ”ta en dusch så kan du sitta med datorn sedan” så ställer han sig och bara stirrar utmanande...säger jag till igen eller frågar vad det är bjuder han upp till arg diskussion och springer efter och gapar. Puttar gärna till nåt syskon på vägen också...

Så som svar på din fråga, jag är inte emot att han sitter hela kvällen bara mat, dusch och läxor görs. Men vi kommer aldrig så långt.
Ok, han hinner helt enkelt inte med att spela i lugn och ro för att han tjafsar den tiden istället. Förstår definitivt, det är ju ibland nära omöjligt att få barn att förstå att de kunde använt sin tid effektivare. Men frustrerande för honom för det ger väl kontinuerlig stress som han inte förstår att han skapar själv.

Kan han komma hem, duscha, göra läxor, äta middag och sedan få datorn? Då kan han använda den "dötiden" till att gräla. Då går ingen tid efter middagen förlorad för honom och hålet då han inte kan göra något annat innan fylls.

Vissa tonårskillar får ju en viss arom om de inte duschar några gånger i veckan gissar jag, samtidigt som det kanske är svårare att få honom att duscha var tredje dag än varje. Så det är ju begripligt att man väljer varje. Går det att duscha på morgonen kanske? antagligen inte.

Jag förstår att det skulle bära emot att helt enkelt bära in maten till honom när han spelar på de här villkoren. Jag skulle ju bli urförbannad på att han inte klarade att stänga ned med förvarning ibland. Annars kunde man haft ett avtal, om du spelar med andra på onsdag och säger till så bär jag in maten till dig osv. Men det är ju uppenbart att det inte går.

Och så alternativet såklart. Bara låta honom försvinna in på rummet efter skolan och stänga ned bredbandet klockan 23. Låta din man lägga in en lapp/mess om när det sker en gång så han vet framöver. Låsa in sockret och ställa en limpmacka och ett äpple utanför dörren. Dvs lägga energin på övriga familjen och morgontiden med frukost och skola och hoppas att någon kille i klassen säger till honom när han börjar lukta. (en kollega gjorde det med sin dotter, numera duschar hon o byter kläder, men som sagt tjejer är väl tydligare.)
 
Senast ändrad:
Just nu har han ingen dator utom skoldatorn vilken man ju också kan spela på.
Vi har som regel mer stöd av familjebehandlaren att vi skall ha lösenorden på hans grejer. Då är hans svar att ”då kan jag vänta tills jag är myndig, jag har skoldatorn”.
Men för att få behålla skoldatorn så måste han ju sköta skolan. Annars så blir det ingen dator efter nian.
Inget Gymnasium - ingen skoldator.

Hur ser han på det?
 
Jag skulle faktiskt checka ut som förälder varannan vecka.
Skita i om han går promenader, duschar, äter.
Och dom veckorna prata massor med honom om djuren, vädret, kul mat och spel. Inte ta en enda konflikt efter att han kommit iväg till skolan (för det måste han ju).
 
Jag förstår att det skulle bära emot att helt enkelt bära in maten till honom när han spelar på de här villkoren. Jag skulle ju bli urförbannad på att han inte klarade att stänga ned med
Man måste nog sätta sina egna åsikter i den frågan åt sidan.
Det är inte viktigt.
Viktigt är att han äter. Inte hur.
 
Jag skulle faktiskt checka ut som förälder varannan vecka.
Skita i om han går promenader, duschar, äter.
Och dom veckorna prata massor med honom om djuren, vädret, kul mat och spel. Inte ta en enda konflikt efter att han kommit iväg till skolan (för det måste han ju).
Ja det är ju faktiskt hans problem om han luktar illa, inte äter, inte kommer till skolan o.s.v.
Om han slutar komma till skolan så blir det dessutom reaktioner därifrån.
 
Man måste nog sätta sina egna åsikter i den frågan åt sidan.
Det är inte viktigt.
Viktigt är att han äter. Inte hur.
Jo absolut, som du ser så har jag angett det alternativet. Men man vill ju inte förlora en strid (det tar på ens eget självförtroende) så då är det bättre att bara totalt ignorera honom hela eftermiddagarna. Ställa dit en macka och knacka och sticka snabbt därifrån.

Sedan var ju problemet att han inte åt, inte heller i skolan. Men samtidigt tar det ju ett tag innan det är ett rejält problem så länge man dricker. https://www.cyclingplus.se/artiklar/230-mil-utan-att-ata/ här är en snubbe som cyklar i två veckor till Norrland utan att äta.

(Vem vet man kan ju ha tur och han skulle tycka det var nice att äta en macka själv om det blir mycket folk i skolmatsalen och middagsbordet. Men kanske är osannolikt. Men han hade ju dock autism så?)
 
Senast ändrad:
Men för att få behålla skoldatorn så måste han ju sköta skolan. Annars så blir det ingen dator efter nian.
Inget Gymnasium - ingen skoldator.

Hur ser han på det?
Så långt har han nog inte tänkt, han har svårt att se orsak och verkan. Det är ett av hans stora problem- att kunna se långsiktigt och effekterna av hans beteende.

Han vill ju in på gymnasiet, men då måste han jobba för det. Men han vill inte, utan tycker att det löser sig och ”det är bara slutbetygen i 9:an som betyder något”...
 
Ja det är ju faktiskt hans problem om han luktar illa, inte äter, inte kommer till skolan o.s.v.
Om han slutar komma till skolan så blir det dessutom reaktioner därifrån.
Slutar han gå till skolan och luktar blir det ytterligare en socanmälan, som inte leder någonstans.
Vi är redan utredda på längden och bredden och upp till taket. Man hittar inga fel hos oss mer än konflikter. Men när det gäller att sätta in stöd för det så är det extremt trögt.
Jag tror de tänker att ”här är ett barn som får sina behov tillgodosedda”- sen släpper man det.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Vi har 2 barn. Ett på 10 och ett på 7. Det yngre barnet är till vissa delar extremt olik sitt äldre syskon och saker som fungerat med...
Svar
16
· Visningar
1 131
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 512
Senast: Anonymisten
·
Övr. Barn Har en 15 åring som just nu driver mig till vansinne. Han har betygsvarning i SEX ämnen nu inför terminsavslutet i 8an och han skiter...
Svar
18
· Visningar
3 787
Senast: Tassa
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 817

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp