Sv: Någon som fått sin travare till en dressyrhäst?
Vad som fick mig ut på tävlingsbanan: Har nog alltid varit väldigt tävlingsinriktad, hade hund för länge sedan oxå och den tävlade jag oxå med.. Att det blev Super var ju en slump, skulle bara ut och skrutta på en häst efter att ha blivit allvarligt sparkad. Det slutade ju med att jag föll som en fura för honom. Så pga av att jag föll för honom samt att jag i grund och botten tycker det är kul att tävla så blev det som det blev.
Hurvida ridtravarägare vill gnabba på domarna vill jag inte uttala mig om. Jag kan förstå känslan om man tycker att man hela tiden får kämpa i motvind, för det finns faktiskt en hel del fördommar mot travare ute i småstallen, så då är det nog lätt att tycka att alla är emot en inklusive domarna. Även om det kanske inte är så.
Har själv fått höra en hel del lustiga kommentarer.. Ex: Super förstörde min ridning..
(Kan säga att om något så har jag lärt mig otroligt mkt på honom) eller: Får höra omvägar att det ryktas att jag mutat/är så bra kompis med domaren så det var därför berörda person inte kom före mig i resultatlistan... (kan säga att jag aldrig hade träffat berörda domare..) osv. Så jag tror att många känner sig försvarsberedda, det gäller ju ändå ens bebis.. Jag ska inte gå vidare i ämnet för det känns lite uttjatat, men det är min högst personliga och amatörpsykologiska tolkning..
Hur dom flesta domare såg på honom: Fick för det mesta rättvisa bedömningar och domarna var ofta väldigt positiva till honom. Någon enstaka gång som jag kände mig nerdömd men det händer nog alla oavsett om man har travare eller ej. Råkade som sagt som alla andra ut för fördomar ibland men faktiskt sällan från domare och tränare. Jag hade nog en stor fördel mot många andra som har travare att han inte var travtränad, jag tror faktiskt att det underlättade en hel del. Att han aldrig hade lärt att bredda bak, det är ju alltid lättare att lära nytt än att lära om.
Vad han kunde: Han kunde öppna (i alla gångarter), sluta (i alla gångarter), piaff hjälpligt (bättre för hand än under ryttare), passage hyffsat (blev gärna lite långsam i bakbenen) och piruetter.
Hans parad nr var nog piruetterna, hade otroligt lätt för att samla sig i galoppen, det enda det hängde på var att jag skulle våga vända ordentligt.. Jag ville gärna tuffa runt på en liten volt istället som synes på filmerna..
