Min kk hade sex med mig när jag sov

Jag har inget emot att ni diskuterar ämnet och glider iväg. Det är ju sånt här som är så viktigt att prata om. Sedan tycker jag inte det är min tråd utan bukes :).

Jag hade en hemsk natt utan sömn och idag var en skitdag. Har nog aldrig haft så stark ångest innan. Det hjälpte inte ens att ha en katt i vardera armhåla :(. Så sugig början på veckan.

Först det här som hände och nu annat skit i mitt liv. Varför ska det hända samtidigt? Det enda positiva i allt detta är mina underbara vänner som finns där för mig, min familj och såklart ni här på buke. Ni har gett mig insikter som mina närstående inte hade kunnat ge mig :bow:.
Ångest är skitjobbigt. Men jag tror att det är bra att den kommer redan nu. Då tror jag att du kommer igenom bearbetningen av det här snabbare. Det hade varit värre om bara ett odefinierat obehag låg kvar och tryckte.

Och att ångesten kom så snabbt tror jag beror på att du är helt jäkla fenomenal på att klarsynt analysera vad som hände. Bara analys hjälper dig inte vidare, bara känslor gör det inte heller - men de båda tillsammans, så som du visar prov på nu, är det som hjälper!
 
Ja, tekniskt sett skulle du faktiskt kunna göra det, eftersom du saknade uppsåt att skjuta någon.

Uppsåt är en av grundstenarna i svensk brottlagstiftning.

Men man skulle kunna åka dit om det går att styrka någon form av oaktsamhet. Och ska man knyta an det till våldtäktsdiskussionen så har jag ofta funderat på om det skulle gå att konstruera ett sexualbrott där oaktsamhet räcker för fällande dom.
 
Börja med Flickan och skulden, sedan En riktig våldtäktsman så får du dem i rätt ordning.
Ja, jag märkte att jag hade missat dom första böckerna.
Jag råkade "halka in" på denna när jag sökte på uppläsare Lo Kauppi (gillade henne som uppläsare i boken Störst av allt) på storytel.
Jag ska läsa dom andra sen.
Denna boken är så jäkla bra. (även om den får mig att känna mig hopplöst uppgiven:()
 
Men man skulle kunna åka dit om det går att styrka någon form av oaktsamhet. Och ska man knyta an det till våldtäktsdiskussionen så har jag ofta funderat på om det skulle gå att konstruera ett sexualbrott där oaktsamhet räcker för fällande dom.
Det har jag också funderat på. Jag är inte särskilt juridiskt bevandrad - och kommer inte heller att bli det - så jag vet inte hur väl det stämmer överens med andra brott där oaktsamhet räcker.
 
Det har jag också funderat på. Jag är inte särskilt juridiskt bevandrad - och kommer inte heller att bli det - så jag vet inte hur väl det stämmer överens med andra brott där oaktsamhet räcker.

Har också tänkt i de banorna. Nu låter det mer att man är oaktsam om man som tjej bara är onykter rent generellt. Att gå till sängs med någon oavsett bekantskap onykter lägger ännu mer skuld på tjejen. Men att en kille inte uppfattat ett nej pga onykter känns för mig som en förmildrande omständighet (inte insatt i hur det faktiskt fungerar i juridiken eller i tidigare fall). Jag tycker det borde dömas hårdare.
 
  • Gilla
Reactions: Ray
Det har jag också funderat på. Jag är inte särskilt juridiskt bevandrad - och kommer inte heller att bli det - så jag vet inte hur väl det stämmer överens med andra brott där oaktsamhet räcker.

Jag är lite bevandrad, men alltjämt i mina vetenskapliga blöjor (min straffrättsprofessors fantastiska uttryck :D ) vilket gör att jag vet att det finns en jäkla massa fallgropar men inte riktigt hur man kommer runt dem.
 
Ingen vill vara en våldtäktsman, eftersom "alla" vet att det är ett monster, en person som ingen vill umgås med, som är en social outcast som alla aktar sig för. Det sociala stigmat är stort, speciellt hos så här klenbegåvade personer.

Det är precis det här som är ett problem! Att förövaren inte känner igen sig i bilden som samhället har av en förövare.

När jag pratade med den här mannen efteråt så var det just det här han mådde dåligt över. Han sa att det inte fanns några förklaringar som kunde ursäkta det han hade gjort, men att han ändå var tvungen att förklara sig för annars skulle han ju vara en helt sjuk person.

Han kunde inte förlika sig med att han visst ville förgripa sig på någon som sov. Att han tände på det. Han ville inte att hans oskyldiga självbild skulle raseras.
Sedan var han ju ändå så korkad som erkände att det här var något som han aldrig skulle gjort på sitt ex, men eftersom jag alltid var så kåt och gillade lite mer hårdhänt sex så utsatte han mig för det. Jag var väl inte lika mycket värd och med mig kunde han gå över gränsen då han kände att han inte riskerade något särskilt.

(Det här är min lilla analys som jag gjort med er hjälp. Vet dock inte om den stämmer :p.)
 
Det är precis det här som är ett problem! Att förövaren inte känner igen sig i bilden som samhället har av en förövare.

När jag pratade med den här mannen efteråt så var det just det här han mådde dåligt över. Han sa att det inte fanns några förklaringar som kunde ursäkta det han hade gjort, men att han ändå var tvungen att förklara sig för annars skulle han ju vara en helt sjuk person.

Han kunde inte förlika sig med att han visst ville förgripa sig på någon som sov. Att han tände på det. Han ville inte att hans oskyldiga självbild skulle raseras.
Sedan var han ju ändå så korkad som erkände att det här var något som han aldrig skulle gjort på sitt ex, men eftersom jag alltid var så kåt och gillade lite mer hårdhänt sex så utsatte han mig för det. Jag var väl inte lika mycket värd och med mig kunde han gå över gränsen då han kände att han inte riskerade något särskilt.

(Det här är min lilla analys som jag gjort med er hjälp. Vet dock inte om den stämmer :p.)

Din analys är klockren!
Det är nog ett jäkligt jobbigt wake-up call för den här snubben. I bästa fall. I värsta fall så kommer han inte jobba vidare med det utan bara säga till sig själv att det var en tillfällighet och att det var du i någon mening som uppmuntrade till det genom ..gud vet vad.
 
Han kunde inte förlika sig med att han visst ville förgripa sig på någon som sov. Att han tände på det. Han ville inte att hans oskyldiga självbild skulle raseras. Sedan var han ju ändå så korkad som erkände att det här var något som han aldrig skulle gjort på sitt ex, men eftersom jag alltid var så kåt och gillade lite mer hårdhänt sex så utsatte han mig för det. Jag var väl inte lika mycket värd och med mig kunde han gå över gränsen då han kände att han inte riskerade något särskilt.

(Det här är min lilla analys som jag gjort med er hjälp. Vet dock inte om den stämmer :p.)
Även ett hårdhänt sex kräver att båda är med på vad som sker. Den undergivna är den som bestämmer - det är du som vill bli utsatt för stryptag, hårdrag, spanking eller vad det nu är, i "stridens hetta". Det är du som lägger det förtroendet och tilliten att låta honom göra det (fast, förhoppningsvis inte längre). Han är helt klart ett fall av duminant. För dum för att inse hur dum han är. Är som den där youtube filmen om samtycke där sex/våldtäkt jämförs med en kopp te.
Bara för att du vill ha starkt nygjort te och hans ex vill ha svagt iste betyder det inte att han kan ge dig te när du inte vill ha te :p
 
Du hanterar allt detta fantastiskt bra! :bow:

Han följer ett klassiskt mönster. Sättet han beskriver det på, där du beskrivs ha deltagit i en rad händelser som ledde dit det ledde, syftar som jag ser det inte bara till att lätta på och omfördela hans skuld, det är dessutom ett försök att normalisera det han gjort och få det att falla inom ramen för vad som är acceptabelt och rimligt. Ett sätt att betrakta det som en logisk kedja av händelser som ledde till ett förklarligt missförstånd, något som han kan ursäkta och bagatellisera snarare än ta fullt ansvar för och inse vidden av.
Det är väldigt bra och viktigt att du ser igenom detta, för även om han skulle ha lyckats lura sig själv så är det ren bullshit.

Även hans resonemang om dig och hans ex är väldigt typiskt (och oroande på så sätt att jag får en inte så smickrande bild av hur han kan ha behandlat sitt ex, som alltså behövt tydligt säga ifrån), man kan säga att det är ett resonemang som har hundratals år på nacken och pekar på de problem han har med att både uppfatta sig själv som förövare och dig som offer. Idén om att olika "regler" gäller för olika typer av kvinnor, där han antyder att han kanske inte hade betett sig så mot sitt "oskuldsfulla" ex men kunde tänka sig att spela rysk roulette med dig och din kropp för med en viss typ av kvinnor kan man minsann köra på och förvänta sig att hon ska acceptera det. Det passar in i idén om vem som kan våldtas och vem man kan ta sig friheter med. Idén om det skyddsvärda offret där madonnan, som man måste ta det försiktigt med, ställs i kontrast till horan, som man kan behandla lite hur som helst.

Själv passar han förstås perfekt in i idén om den straffvärde våldtäktsmannen, på så vis att han inte passar in alls. Traditionellt sett har man ju under lång tid (mot bättre vetande och all tillgänglig fakta) betraktat våldtäktsmannen som en brutal och missanpassad man utan social status, ett perverst undantag och en man med viss karaktärstyp snarare än någon som helt enkelt begår en våldtäkt. Våldtäkt och sexuella övergrepp generellt har dock denna föreställning till trots definitivt en plats i den traditionella mansrollen, vilket ju också demonstreras av hur utbrett det är. Ett samhällsproblem.
Kombinera tanken om den straffvärde våldtäktsmannen med tanken om det skyddsvärda offret och man kan se några möjliga anledningar till att han har svårt att förlika sig med att han faktiskt begått ett sexualbrott, en våldtäkt (som redan påpekats är det våldtäkt att utnyttja någon som sover och som är i särskilt utsatt situation), ett övergrepp, att han gjort något väldigt fel.
Resonemang om mannen som sexuellt aktiv och kvinnan som sexuellt passiv och tillgänglig spelar också av allt att döma in i hans handlande, kort sagt kan man konstatera att han med största sannolikhet sitter på ett stort antal seglivade sexistiska föreställningar, normer och myter, som säger honom att han inte är en våldtäktsman. Trots att han begått en våldtäkt.

Jag skulle nog också vilja tillägga att även om han någonstans skulle inse att han gjort fel verkar det finnas något i mansrollen som får många män att tycka att även när de uppenbart har gjort fel bör de komma undan med det och betraktas som oskyldiga. Omvärlden bör ha överseende. Jag tror det är särskilt vanligt när det gäller sexualbrott, men även brott generellt när de utförs av män som inte är uttalat yrkeskriminella, män med viss social status och en viss självbild.
Jag kommer bl a att tänka på en man som beskrev för mig hur han hade försökt kringgå lagen och han beskrev sin chock när myndigheterna behandlade honom som en brottsling. Även när jag förklarade att tekniskt sett så var ju det han gjorde brottsligt, varför skulle då myndigheterna inte bemöta det så, verkade tanken på att ses och behandlas som en brottsling helt ofattbar. Trots att han erkände sig ha begått ett brott. Helt absurt, ändå kan jag inte påstå att jag blev förvånad.

Det verkar finnas en slags (medveten eller omedveten) förväntan om att komma undan med övertramp, med att utnyttja, med att begå diverse övergrepp, en förväntan om att deras status som män ska väga tyngre än de övergrepp och de brott de faktiskt begått.

Hursomhelst, det känns som om jag kanske svävat ut lite, du sköter detta mycket bra som sagt.
Du tänker klart och är väldigt insiktsfull och klok i dina tankegångar, det var modigt att ta upp detta med honom och beundransvärt att stå stark när han kom med sina patetiska ursäkter och bortförklaringar. Du är din egen hjälte i den här historien, som vi förstås alla önskar hade sett annorlunda ut men som du hanterar så starkt, så starkt. :heart
:bow: :bow: :bow:
 
Nu har jag en stor klump i magen.

Jag har pratat med två killkompisar om detta och jag förväntade mig mest att de skulle tycka det var obekvämt och kanske även säga att det inte var en riktig våldtäkt men de förvånade mig rejält.

De är dem som jag känner som reagerat starkast. De var jätteupprörda och sa att jag måste anmäla. Att det inte är några tveksamheter och att jag måste ta mitt ansvar som den feminist som jag säger att jag är och försöka skydda andra kvinnor.

Jag är glad över deras starka reaktion, men känner mig lite attackerad, iallafall från ena. Jag tror de har övertalat mig att anmäla. Jag är själv orolig att även om jag inte känner för att göra det nu, så kommer jag ångra mig sedan. Samtidigt så vill jag konstigt nog skydda den här killen från det som kommer hända om jag anmäler honom. Jag tror liksom inte att han kommer klara det mentalt. Jag vet att jag är psycko som tänker så, men det gör ont i mig att veta hur han kommer reagera om jag anmäler.

Trots det lutar det mot anmälan just nu. Så vad har ni för erfarenheter av detta. Vad gör jag och vad kommer hända?
 
De är dem som jag känner som reagerat starkast. De var jätteupprörda och sa att jag måste anmäla. Att det inte är några tveksamheter och att jag måste ta mitt ansvar som den feminist som jag säger att jag är och försöka skydda andra kvinnor.
Du måste ingenting, du har inget ansvar för vad han gör mot andra kvinnor. Det ansvaret ligger bara på honom.

Däremot är det som sagt ett brott du varit med om, en våldtäkt, och självklart kan du anmäla det. Det han har gjort är straffbart och det är naturligt att han får ta konsekvenserna av det. Sätt dig själv främst. Vad vill du själv? När du tar bort faktorer utifrån, sådant som hur du tror att förövaren skulle reagera, ansvaret för hans eventuella framtida gärningar som dina kompisar försökte pracka på dig osv, när du plockar bort alla sådana yttre faktorer - vad vill du?

Du skriver att du tror du kanske skulle ångra dig sedan om du inte anmälde, av vilken anledning tror du att du skulle ångra dig? Formulera vad som motiverar dig att anmäla.
 
Nu har jag en stor klump i magen.

Jag har pratat med två killkompisar om detta och jag förväntade mig mest att de skulle tycka det var obekvämt och kanske även säga att det inte var en riktig våldtäkt men de förvånade mig rejält.

De är dem som jag känner som reagerat starkast. De var jätteupprörda och sa att jag måste anmäla. Att det inte är några tveksamheter och att jag måste ta mitt ansvar som den feminist som jag säger att jag är och försöka skydda andra kvinnor.

Jag är glad över deras starka reaktion, men känner mig lite attackerad, iallafall från ena. Jag tror de har övertalat mig att anmäla. Jag är själv orolig att även om jag inte känner för att göra det nu, så kommer jag ångra mig sedan. Samtidigt så vill jag konstigt nog skydda den här killen från det som kommer hända om jag anmäler honom. Jag tror liksom inte att han kommer klara det mentalt. Jag vet att jag är psycko som tänker så, men det gör ont i mig att veta hur han kommer reagera om jag anmäler.

Trots det lutar det mot anmälan just nu. Så vad har ni för erfarenheter av detta. Vad gör jag och vad kommer hända?
Vad fint att dina killkompisar tog avstånd från beteendet och stöttar dig i din upplevelse. :bow:

Jag kan förstå dina tankegångar att du vill skydda din ex-kk och inte anmäla.
Du är empatisk och tänker på andra.
Då tänker man som du gör nu och det är egentligen inte så konstigt även om han inte förtjänar din omtänksamhet ett dugg. :mad:

Att anmäla ska du göra för din egen skull och bara för dig själv om du vill och orkar.
Du ska inte känna ett ansvar för andra kvinnor, för det är inte ditt ansvar.
Det ansvaret är våldtäktsmännens och förgriparens ansvar endast, även om det i praktiken funkar så oerhört annorlunda.
Däremot så är det ju såklart bra i det stora hela om fler och fler anmäler, men jag tycker inte den pressen ska ske på individnivå.

Dina killkompisar kanske kan stötta dig och andra kvinnor genom att aktivt och öppet ta avstånd från sånt här beteende (naturligtvis inte genom att outa dig) och prata om det i deras manliga bekantskapskrets?
Det tror jag skulle öka medvetenheten och få killar att förstå att förgriparen inte alltid är en galning på stan utan kan mycket väl vara en av deras kompisar och att ett övergrepp kan se ut på många olika sätt.
 
Du måste ingenting, du har inget ansvar för vad han gör mot andra kvinnor. Det ansvaret ligger bara på honom.

Däremot är det som sagt ett brott du varit med om, en våldtäkt, och självklart kan du anmäla det. Det han har gjort är straffbart och det är naturligt att han får ta konsekvenserna av det. Sätt dig själv främst. Vad vill du själv? När du tar bort faktorer utifrån, sådant som hur du tror att förövaren skulle reagera, ansvaret för hans eventuella framtida gärningar som dina kompisar försökte pracka på dig osv, när du plockar bort alla sådana yttre faktorer - vad vill du?

Du skriver att du tror du kanske skulle ångra dig sedan om du inte anmälde, av vilken anledning tror du att du skulle ångra dig? Formulera vad som motiverar dig att anmäla.

Bra frågor du ställer!

Just nu känns det bara som att mina kompisar kommer förlora respekten för mig om jag inte anmäler. Samtidigt känner jag på något knäppt sätt att jag vill skydda den stackars idioten från den riktiga världen där även korkade som begår brott får ta konsekvenserna av det.

Än sålänge har jag inte tänkt bort dessa faktorer. Jag vet inte vad jag vill och vad som är bäst för mig själv. Jag ska fundera lite till.
 
@Myblackcat Jag vill poängtera något apropå det dina kompisar sagt om att skydda andra kvinnor: du är också värd att skydda!

Det han har gjort mot dig är något han kan straffas för, inte bara för att han eventuellt kan ge sig på andra utan för att han har gett sig på dig. Om han så skulle leva resten av sitt liv utan att så mycket som vidröra en annan människa igen så förtjänar han fortfarande att ta konsekvenserna av det han gjorde mot dig.
 
Bra frågor du ställer!

Just nu känns det bara som att mina kompisar kommer förlora respekten för mig om jag inte anmäler. Samtidigt känner jag på något knäppt sätt att jag vill skydda den stackars idioten från den riktiga världen där även korkade som begår brott får ta konsekvenserna av det.

Än sålänge har jag inte tänkt bort dessa faktorer. Jag vet inte vad jag vill och vad som är bäst för mig själv. Jag ska fundera lite till.
Jag tror inte dina kompisar förlorar respekten för dig och om dom gör det så är det deras problem.

En bra kompis stöttar oavsett beslut som du tar.

Du har inga som helst skyldigheter i detta annat än att göra vad som känns bäst för dig.
 

Liknande trådar

Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 105
Senast: monster1
·
Kropp & Själ Jag är och har nästan alltid varit singel. Kanske inte helt frivilligt men ändå självvalt kan man säga. Problemet är att jag sen typ...
3 4 5
Svar
93
· Visningar
14 248
Senast: Svartkatt
·
Relationer Varning för långt desperat inlägg. Jag vet inte hur jag ska börja. Jag och min sambo skaffade en gård för några år sedan. Det blev så...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 328
Senast: corzette
·
S
Relationer Hej. Jag har har en relation med en man sedan 21 månader. Väldigt mkt kärlek mellan oss. Vi bor på olika orter men träffas så ofta vi...
4 5 6
Svar
112
· Visningar
6 933
Senast: Sassy
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp