Mammas hund bet henne

[Ridinglady]

Men hur ska vi kunna bestämma och kräva att hunden inte får bli rädd?

Att hunden inte biter även om den blir rädd.
Återigen - de allra flesta sällskapshundar biter aldrig någon människa trots att de sannolikt blir rädda ett antal gånger i sitt liv. Det är alltså fullt möjligt att ha en hund som inte biter. Varför ska vi då ha kvar de som biter?

 

[nullo-modo]

Hemma har vi haft hundar som haft allt från lätt till att bita till att sitta så långt inne att det troligen krävts att mota i huden i ett hörn och stå lutad över den samtidigt som den får en utskällning.

Gemensamt med dom som har haft lätt till att ta till tänderna har varit rädsla av något slag hos våra, tack och lov för ett stort resursförsvar mot folk hade varit jobbigt vid jakt vid fält vilt.
På dom där det suttit långt inne har det med ett undantag varit hundar som är veka mot just folk och aldrig vid andra situationer.

Själv föredrar jag sista gruppen helt klart men ser inga problem med första så länge jag inte har egna småbarn.

 

[Hazel]

Att hunden inte biter även om den blir rädd.
Återigen - de allra flesta sällskapshundar biter aldrig någon människa trots att de sannolikt blir rädda ett antal gånger i sitt liv. Det är alltså fullt möjligt att ha en hund som inte biter. Varför ska vi då ha kvar de som biter?

För att det finns gott om människor som inte anser att vi behöver kräva att alla naturliga delar ska vara borta ut alla hundar.

 

[Problematisk]

Att hunden inte biter även om den blir rädd.
Återigen - de allra flesta sällskapshundar biter aldrig någon människa trots att de sannolikt blir rädda ett antal gånger i sitt liv. Det är alltså fullt möjligt att ha en hund som inte biter. Varför ska vi då ha kvar de som biter?

Hur tänker du dig att det ska gå till i praktiken?

Jag har alltid haft underbart snälla hundar. När jag var i 9-10-årsåldern brukade jag ofta ligga med nån av hundarna som "kudde" i soffan och mysa. En gång låg en av dem och sov sött, och jag ville gosa. På barns vis smög jag mig dit för att inte väcka honom, och pussade honom rakt på nosen. Han blev väckt och rädd - och slog ihop tänderna. Som tur var bara nära intill mig, han bet inte. Men det hade precis lika gärna kunnat sluta med att han gjort det.
Det jag vill lyfta fram här är att ALLA hundar kan reagera oväntat i situationer där de blir skrämda. A L L A. Även om de flesta inte reagerar på ett visst sätt, så KAN det hända.

Tycker du mina föräldrar skulle ha avlivat min bästa vän? För att han reagerade på ren impuls, när jag betedde mig lite dumt?

 

[Ridinglady]

Självfallet är det så att vuxna människor får ha hundar som de blir bitna av om de så vill. Det jag inte förstår är att man tycker detta är något ”normalt”.Det tycker inte jag.

 

[tuaphua]

Det handlar inte om vad hunden förstår och inte förstår - det handlar om vad den gör oavsett anledning.

Jag är inte enig med dig i frågan.
Jag jobbar med utbildning av djur och problemlösning, dock hästar.
Men att de förstår har ju väldigt mycket med att göra om de blir utåtagerande eller ej.

Fattar man är man lugnare och tryggare.

Jag har en enkel ras och har inte haft hundar som bits, med resursförsvar etc.
Jag vill inte ha det så och väljer mina sällskapshundar efter de kriterier jag har och tränar dem till en bra vardag för oss.
Men vill någon annan ha en hund med annat lynne så ser jag inte varför det är så otroligt märkligt att man behåller en hund med tex resursförsvar som sällskapshund.
Som @Bison här tex är ju lycklig med sin hund och jag är rätt säker på att hon ser till att inte sätta honom eller andra i situationer där någon mår dåligt.
Så det där ökade kravet på sällskapshund fattar jag inte.

För mig är det fö än viktigare att 600 kg som vi ska leda, rida, köra, sko etc inte är utåtagerande.

 

[Ridinglady]

Hur tänker du dig att det ska gå till i praktiken?

Jag har alltid haft underbart snälla hundar. När jag var i 9-10-årsåldern brukade jag ofta ligga med nån av hundarna som "kudde" i soffan och mysa. En gång låg en av dem och sov sött, och jag ville gosa. På barns vis smög jag mig dit för att inte väcka honom, och pussade honom rakt på nosen. Han blev väckt och rädd - och slog ihop tänderna. Som tur var bara nära intill mig, han bet inte. Men det hade precis lika gärna kunnat sluta med att han gjort det.
Det jag vill lyfta fram här är att ALLA hundar kan reagera oväntat i situationer där de blir skrämda. A L L A. Även om de flesta inte reagerar på ett visst sätt, så KAN det hända.

Tycker du mina föräldrar skulle ha avlivat min bästa vän? För att han reagerade på ren impuls, när jag betedde mig lite dumt?

Nu bet han ju faktiskt inte dig. Hade han bitit dig och du hade varit mitt barn så hade jag avlivat hunden, ja.

 

[Sel]

Självfallet är det så att vuxna människor får ha hundar som de blir bitna av om de så vill. Det jag inte förstår är att man tycker detta är något ”normalt”.Det tycker inte jag.

Så om du gick genom köket, trampade din sött sovande jycke på svansen och den reagerade genom att markera mot din fot vore det fullkomligt oacceptabelt och klart en individ som borde tas ur daga?
Ouch. Jag brukar inte bli illa berörd, men jag förstår verkligen inte hur du kan gå runt och tro att det på något vis är fel på hunden i det läget.
Det är ingen som säger att det är en vardagshändelse, men de flesta som har levande djur omkring sig förstår att saker man inte räknat med kan hända, och att signaler kan missförstås utan att det är fel på djuret.

 

[Problematisk]

Nu bet han ju faktiskt inte dig. Hade han bitit dig och du hade varit mitt barn så hade jag avlivat hunden, ja.

Fast att han inte bet berodde nog mer på att vi råkade befinna oss nån cm fel åt "rätt" håll båda två, så att säga.
Han bet ju inte för att vara dum eller för att han överlag var opålitlig (tro mig - det var han inte!) utan för att just den gången blev han rädd och reagerade på ett sätt han inte brukade. Det kan alla hundar göra. Jag tycker det känns väldigt hårt att bestämma att någon ska dö för en sån sak.

 

[Bison]

Att hunden inte biter även om den blir rädd.
Återigen - de allra flesta sällskapshundar biter aldrig någon människa trots att de sannolikt blir rädda ett antal gånger i sitt liv. Det är alltså fullt möjligt att ha en hund som inte biter. Varför ska vi då ha kvar de som biter?

För att de kan vara fantastiska hundar.
Ruben går knappast runt och biter folk till höger och vänster.
Jag har aldrig sett det som ett problem och tycker han är en väldigt enkel hund och vårt liv är helt okomplicerat.

 

[Amha]

Han är en hund - du är en människa! För mig är det en väsentlig skillnad. Självfallet ska du behandla honom väl, men en hund ska väl inte morra åt sin matte/ husse när hen ber hunden flytta sig?!

Kanske är det så att den hunden är "verbal"? Det är kanske inte ett hotfullt morr utan ett missnöje? Det är ju ganska stor skillnad på dessa både i kroppsspråk och läte. Kanske är varningssträckan LÅNG trots att hunden har lätt till morr? Jag är ju mer positiv till min ledsna än en som morrar men jag hade inte blivit nojig om jag haft en som morrat som missnöje (inte hotfull) när man sagt åt hunden att flytta sig under förutsättning att den gör som jag säger.

Sen undrar jag hur du tänker dig att man helt och hållet ska lyckas avla bort rädsla som en känsla? Och vill man ha en hund som inte känner rädsla? Om du blir arg på hunden då den.. ptjau.. drar iväg efter en katt kan vi ta. Hur reagerar en hund som inte känner rädsla då? Spelar du inte i det läget lite på hundens rädsla? Är inte respekt och rädsla till viss del kopplade till varandra när det gäller relationen hund-människa?

 

[Bison]

För att de kan vara fantastiska hundar.
Ruben går knappast runt och biter folk till höger och vänster.
Jag har aldrig sett det som ett problem och tycker han är en väldigt enkel hund och vårt liv är helt okomplicerat.

Kan tillägga att han morrar åt mig varje gång jag puttar undan honom om han ligger ivägen.
Hur jag reagerar på det?
Skrattar och säger med vanlig röst att han är en liten tönt som inte äger hela soffan

 

[Wingates]

Kan tillägga att han morrar åt mig varje gång jag puttar undan honom om han ligger ivägen.
Hur jag reagerar på det?
Skrattar och säger med vanlig röst att han är en liten tönt som inte äger hela soffan

Ammo morrar/skäller till ibland när man klappar honom när han vill sova. Sen går han oftast iväg och ser ut som en liten sur gubbe.

 

[Bison]

Ammo morrar/skäller till ibland när man klappar honom när han vill sova. Sen går han oftast iväg och ser ut som en liten sur gubbe.

Avliva på stört
Oacceptabelt!

 

[Wingates]

Avliva på stört
Oacceptabelt!

Ska boka tid imorgon
När jag kör skydd brukar figgen o de andra hojta "Akta ansiktet!!" när jag böjer mig framåt och ska bitkudden. Antar att detta med är tecken på att han borde avlivas?

 

[Bison]

Ska boka tid imorgon
När jag kör skydd brukar figgen o de andra hojta "Akta ansiktet!!" när jag böjer mig framåt och ska bitkudden. Antar att detta med är tecken på att han borde avlivas?

Det måste det vara.
Hur vågar du ha en sån hund?
Fruktansvärt!

 

[Liran]

Det är väl just här synen skiljer sig. Jag menar att vi har ett väldigt stort ansvar för att behandla en hund väl och med hänsyn till att den är just en hund. Däremot menar jag att en hund aldrig kan tillåtas ha en ’åsikt’ som får till följd att dess beteende skadar en människa.

Du skulle låta slakta en häst som sparkar efter en människa som snabbt och oväntat dyker upp bakifrån också?

 

[Is]

Alltså jag måste ställa mig till skaran som funderar om vi helt tappat bort att hundar är levande varelser med ett eget värde och eget liv och egen personlighet?

Ja jag har hundar för min skull så ja min hund får lov att anpassa sig efter mig och mitt liv men de finns ju en gräns för vad man kan begära.
Jag resonerar så att passar hundens personlighet inte in mitt liv så söker jag med eld och lykta efter ett hem där hundens personlighet passar in.
Så länge hunden är mentalt stabil och inte uppenbart mår dåligt av exempelvis extrema rädslor eller liknande så finns de väl igen anledning att avliva?
Jag är sådan som är ganska hård med att en död själ lider inte men jag kan heller inte se varför det ska vara okej att avliva en hund bara för att den inte passar in i ramen av mitt liv.

Exempel. Jag är småbarnsförälder, jag vill vara så säker som möjligt att min hund inte biter ifrån av ilska i första taget (låter galet när man håller på med skydd men dom som håller på med skydd vet att dessa hundar ofta är bland de tryggaste djur man kan ha i hemmet och jobbar bäst med kontrollerade känslor).
För så se min situation ut nu.
Min gamla farmor 80 år har en liten bitsk blandras terrier som gör mest va den själv vill. Jag skulle aldrig släppa in den i mitt hus pga att den inte skulle dra sig för att stjäla saker ur händerna från sonen och sedan bita ifrån om sonen prova ta tillbaka - vad det nu kan vara- hunden är i mina ögonen extremt ouppfostrad men det är ju inte en dålig hund och framförallt så är det en guldklimp för min gamla farmor. Hunden håller henne vid liv.
Vänder vi på det så skulle nog min ungtik varit största katastrofen som vandrat på denna jord om hon kommit in till farmor.
Tiken tuggar på Allt och Alla hela tiden, Men aldrig av ilska utan det är hennes sätt att vara. Hon är extremt fysisk, hon skadar aldrig någon med vilja (och det är väldigt sällan det blir några tårar trots att hon och sonen tuggar hejvilt på varandra).

Men ska man resonerar som vissa ovan skulle ju båda dessa hundar vara döda bara för de inte följer hens ram för hur idialhunden ska uppföra sig...
Eller förstår jag fel?

 

[Bison]

Alltså jag måste ställa mig till skaran som funderar om vi helt tappat bort att hundar är levande varelser med ett eget värde och eget liv och egen personlighet?

Ja jag har hundar för min skull så ja min hund får lov att anpassa sig efter mig och mitt liv men de finns ju en gräns för vad man kan begära.
Jag resonerar så att passar hundens personlighet inte in mitt liv så söker jag med eld och lykta efter ett hem där hundens personlighet passar in.
Så länge hunden är mentalt stabil och inte uppenbart mår dåligt av exempelvis extrema rädslor eller liknande så finns de väl igen anledning att avliva?
Jag är sådan som är ganska hård med att en död själ lider inte men jag kan heller inte se varför det ska vara okej att avliva en hund bara för att den inte passar in i ramen av mitt liv.

Exempel. Jag är småbarnsförälder, jag vill vara så säker som möjligt att min hund inte biter ifrån av ilska i första taget (låter galet när man håller på med skydd men dom som håller på med skydd vet att dessa hundar ofta är bland de tryggaste djur man kan ha i hemmet och jobbar bäst med kontrollerade känslor).
För så se min situation ut nu.
Min gamla farmor 80 år har en liten bitsk blandras terrier som gör mest va den själv vill. Jag skulle aldrig släppa in den i mitt hus pga att den inte skulle dra sig för att stjäla saker ur händerna från sonen och sedan bita ifrån om sonen prova ta tillbaka - vad det nu kan vara- hunden är i mina ögonen extremt ouppfostrad men det är ju inte en dålig hund och framförallt så är det en guldklimp för min gamla farmor. Hunden håller henne vid liv.
Vänder vi på det så skulle nog min ungtik varit största katastrofen som vandrat på denna jord om hon kommit in till farmor.
Tiken tuggar på Allt och Alla hela tiden, Men aldrig av ilska utan det är hennes sätt att vara. Hon är extremt fysisk, hon skadar aldrig någon med vilja (och det är väldigt sällan det blir några tårar trots att hon och sonen tuggar hejvilt på varandra).

Men ska man resonerar som vissa ovan skulle ju båda dessa hundar vara döda bara för de inte följer hens ram för hur idialhunden ska uppföra sig...
Eller förstår jag fel?

Word!
Ruben omplacerades när han var ett eftersom hans personlighet inte passar i barnfamilj.
Jag har haft honom i nio år nu. Han är helt utan rädslor, trygg i sig själv och världens bästa hund som passar utmärkt i mitt liv.
Han skulle alltså avlivas pga han har egen vilja och egna åsikter? Något som inte är ett problem i vår vardag öht.
Ja, han kan bitas och han morrar och gruffar. Men behandlar man honom som en individ och med respekt är det aldrig några problem. Han är jävligt bortskämd men även lydig och väluppfostrad när det gäller.
Helt sjukt för mig faktiskt, jag älskar min lilla surbulle precis som han är, kommer antagligen aldrig hitta en hund som är lika bra som han är för mig.

 

[nightcrawler]

Får en fruktansvärd obehagskänsla och känner stor sorg varje gång nån säger att den avliva sin hund för att den bet en gång eller morrade. Kan verkligen inte med såna människor. Men en häst som kan ha ihjäl dej eller göra dej till invalid med en spark, den tas inte bort om den råkar sparka

Hade en tax när jag var liten. Hon bet mej i tummen en gång när jag försökte trycka in pinnar i käften på henne. Jag tyckte hon skulle tugga på dom. Mina föräldrar tyckte jag fick skylla mej själv. Eller skulle dom åkt raka vägen till vet och gett hunden en spruta för att hon sa ifrån när jag gjorde henne illa?