Malin Andersson: ”Ridsport för alla – eller?”

Hästar är för alla. Varför har vi då inte fler rullstolsburna ridlärare, eller fler instruktörer som undervisar på andra språk än svenska? Det skriver Malin Andersson i denna gästkrönika om ökat inkluderande inom ridsporten.

 

[Ullmerkott]

Och ridskolor kan ju välja att anstäla en kompetent person utan examen också, som en gammal militär i rullstol eller en skicklig tidigare dressyrryttare. Eller -i många förekommande fall, en entusiastisk och glad person som kör knatteridningen. Det finns väl ingen lag på att de måste ha en ridskoleexamen?

Exakt! Har de behov/utrymme för en anställd som är jätteduktig på viss undervisning men inte kan göra ditten eller datten övrigt är det ju bara att anställa hen.

Sen kan jag för all del tänka mig att det finns ett behov av utbildningar för de som vill skaffa sig kunskaper och kvalitetsstämpel inom "sina" områden, men inte vill eller kan skaffa sig hela "ridlärarpaketet", så att säga. Jag har inte tillräckligt bra koll på vilka andra utbildningar som finns där. Men rimligtvis borde man kunna kombinera någon typ av pedagogikutbildning med lämplig grenspecifik utbildning/merit, om man vill ha papper på sin kompetens som specifikt t.ex. dressyrlärare?

 

[Badger]

Terminaavgiften för fotboll och bandy är jättelåg i jämförelse med ridning, och träningslokalerna vanligtvis mer centralt eller till och med inom gångavstånd.

Absolut, men de skjutsar tex även barnen från skolan och kommer dit och marknadsför sig och tex pratar om hälsa på idrottslektioner.

Så de har mycket som talar för sin sport.

Sedan är jag ganska säker på att priset för att rida på ridskola har gått upp ganska mycket sedan 80-talet, även jämförelsevis.

 

[skiesabove]

Många medelsvenson "ursvenskar" har haft det tufft med ekonomon senaste åren, men det är ännu tuffare för utrikes födda barn...

"
Nära 18 procent av alla barn mellan 0–19 år i Sverige bodde i hushåll med låg ekonomisk standard 2021, vilket motsvarar ungefär 427 000 barn. Men skillnaderna mellan barn med olika bakgrund är stora. Bland de som är födda i Sverige var andelen strax över 14 procent, medan andelen bland de utrikes födda barnen var drygt 50 procent."

https://www.scb.se/hitta-statistik/...-fodda-barn-lever-med-lag-ekonomisk-standard/

 

[Badger]

Många medelsvenson "ursvenskar" har haft det tufft med ekonomon senaste åren, men det är ännu tuffare för utrikes födda barn...

"
Nära 18 procent av alla barn mellan 0–19 år i Sverige bodde i hushåll med låg ekonomisk standard 2021, vilket motsvarar ungefär 427 000 barn. Men skillnaderna mellan barn med olika bakgrund är stora. Bland de som är födda i Sverige var andelen strax över 14 procent, medan andelen bland de utrikes födda barnen var drygt 50 procent."

https://www.scb.se/hitta-statistik/...-fodda-barn-lever-med-lag-ekonomisk-standard/

Men det är forfarande så att det finns många i gruppen som ändå har väldigt god ekonomi, så jag tänker att ridsporten inte kan skylla enbart på kostnaden om det är så att gruppen är nära icke existerande.

 

[Lobelia]

@MML

Jag orkar inte fortsätta den här diskussionen längre, så detta blir mitt sista inlägg i ämnet.

Jag är helt för en bred och heltäckande utbildning för ridlärare. En nyutexaminerad ridlärare ska kunna hålla i alla vanliga typer av ridlektioner som erbjuds på en ridskola. Dessutom ska de ha goda kunskaper i många av de övriga arbetsuppgifter som förekommer på en ridskola. Självklart kan man diskutera och finjustera både antagnings- och examinationskraven, men det handlar främst om justeringar av den exakta nivån. För att konkretisera utgår jag från Svenska Ridsportförbundets Ridlärarutbildning nivå I som referens.

Jag motsätter mig däremot förslag om att denna utbildning skulle kunna hoppa över vissa delar eller sänka antagningskraven för att det finns tjänster där de inte behövs. Om vi skulle utforma en utbildning som adresserar minsta gemensamma nämnare, skulle den bli alldeles för smal och otillräcklig. Du har nämnt saker som att ridläraren inte ska behöva kunna rida för att undervisa, eller att moment som uppsittning och hoppning inte skulle vara nödvändiga. Vi står helt enkelt på två helt olika plan, och vi kommer aldrig att komma överens.

Om du nöjer dig med en ridlärare som aldrig har ridit, är det upp till dig att leta rätt på en sådan. Personligen anser jag att kvaliteten ska vara betydligt högre än så.

 

[Lobelia]

Jag tänker att man borde kunna göra undantag möjliga utan att sänka nivån för all ridlärarutbildning i landet.

Det borde ju (om man kände sig lite flexibel) vara möjligt att visst ha -hoppa bana på 1 meter som ett absolut krav

(om någon sedan har ett handikapp, läkarintyg, som gör att hen kan hoppa 70 cm istället för 1 meter kanske man kan göra ett undantag. Eller om personen har hoppat 130 registrerat tävling tidigare men nu har ett handikapp som gör att hen inte kan hoppa alls. Men jag har svårt att förstå varför en person som är hel och hållen och kan hoppa en bana om 70 cm inte för sitt liv och inte med övning, kan klara 1 meter på en häst som kan hoppa 1 meter.)

Likaså borde det gå att ha -sitta upp från marken på en häst som ett absolut krav. Men vara lite rimlig och dela ut hästarna till det testet proportionerligt. Och även där ta hänsyn till absoluta handikapp. Tex sitta upp från andra sidan, eller berätta hur man sitter upp.

Och självklart kan väl ridskolor anställa ridlärare i rullstol eller käpp om de vill redan nu? Speciellt om en ridlärare blivit rullstorlsanvändare eller gamla.

Att vara stelbent är ju inte bra, men att tumma på allting rakt över blir ju inte alls bra överhuvudtaget.

Det finns ett litet problem, antagningskrav på utbildningar generellt är ofta satta för att personen ska ha kunskap nog att kunna följa utbildningen och göra de övningar den innehåller. Vad hjälper det om man blir antagen med dispens från hoppning om man sen inte kan följa utbildningen. Kan man inte längre hoppa så kanske man ska söka en annan utbildningsväg än där det är ett krav eller leva på gamla meriter.

Har man sen tillräckliga kunskaper och passar profilen ridskolan söker kan man få jobb ändå oavsett funktionshinder precis som du är inne på.

 

[MML]

@MML

Jag orkar inte fortsätta den här diskussionen längre, så detta blir mitt sista inlägg i ämnet.

Jag är helt för en bred och heltäckande utbildning för ridlärare. En nyutexaminerad ridlärare ska kunna hålla i alla vanliga typer av ridlektioner som erbjuds på en ridskola. Dessutom ska de ha goda kunskaper i många av de övriga arbetsuppgifter som förekommer på en ridskola. Självklart kan man diskutera och finjustera både antagnings- och examinationskraven, men det handlar främst om justeringar av den exakta nivån. För att konkretisera utgår jag från Svenska Ridsportförbundets Ridlärarutbildning nivå I som referens.

Jag motsätter mig däremot förslag om att denna utbildning skulle kunna hoppa över vissa delar eller sänka antagningskraven för att det finns tjänster där de inte behövs. Om vi skulle utforma en utbildning som adresserar minsta gemensamma nämnare, skulle den bli alldeles för smal och otillräcklig. Du har nämnt saker som att ridläraren inte ska behöva kunna rida för att undervisa, eller att moment som uppsittning och hoppning inte skulle vara nödvändiga. Vi står helt enkelt på två helt olika plan, och vi kommer aldrig att komma överens.

Om du nöjer dig med en ridlärare som aldrig har ridit, är det upp till dig att leta rätt på en sådan. Personligen anser jag att kvaliteten ska vara betydligt högre än så.

Så kan det naturligtvis vara. Det skulle dock vara betydligt trevligare om du slutade att insinuera saker som jag aldrig påstått, som att jag "nöjer mig med en ridlärare som aldrig har ridit" eller att en ridlärare inte alls behöver besitta kunskaper inom ridning för att undervisa. Det är inget jag över huvud taget skrivit, och det ser bara tramsigt ut.

 

[Sirap]

Jag ser ingen som argumenterar för att någon som aldrig suttit på en häst ska kunna utbilda sig till ridlärare. Däremot att antagningskraven är stelbenta och, i vissa fall, ganska mossiga, vilket utesluter en hel del helt i onödan.

Självklart bör man ha relevant erfarenhet inom den idrott man vill undervisa i. Men likväl som att någon som undervisar en barngrupp i simning inte själv behöver ha tävlingssimmat, så känns en del av kraven på blivande ridlärare inte alltid nödvändiga, eller ens hjälpsamma.

Ett exempel är det här med uppsittning. Där görs inga undantag, du ska sitta upp från marken om du så är 150 cm lång och blir tilldelad en häst på 180. Det gör att en väldigt kompetent tränare som jag är bekant med, inte skulle kunna utbilda sig till ridlärare om hen ville. Trots mångårig erfarenhet, bred och gedigen kunskap, pedagogisk och uppskattad av både barn och vuxna som tränar för hen. Hen kan dock inte sitta upp från marken på grund av en misslyckad knäoperation för massor av år sedan.

Det där med att sitta upp från marken har nog försvunnit mer och mer. Vi får inte ens göra det för att skona hästarna och utrustningen.

 

[co-SMAD4]

Från svenska ridsportförbundet: För att bli godkänd ridlärare level I måste du idag visa färdigheter på att kunna hoppa olika hinder upp till 110 cm samt banhoppning 100 cm enligt inverkanshoppning, genomföra terrängritt på 90 cm, säkerhetsmässigt korrekt visa häst vid hand, säkerhetsmässigt korrekt longera och tömköra, att förbereda och genomföra löshopping, och att säkerhetsmässigt korrekt utrusta och transportera häst. Detta är bara det praktiska.

Har kikat på lite jobbannonser för ridlärare. 4 av 5 nämner att stalltjänst/drift ingår. 2 st har körkort som krav, vilket jag antar har att göra med förmågan att transportera häst vid behov. I två annonser står det att man förväntas kunna arbeta självständigt.

Det går nog att anpassa en utbildning ganska mycket, men rent krasst så spelar det ingen roll om man sen inte kan utföra arbetsmomenten självständigt. På grund av ekonomin förväntas ridskolelärare ta mer uppgifter som man annars kan ha extrapersonal till, så som att lasta och köra en häst till klinik själv, mocka, fodra och fixa in- och utsläpp. Detta är exempel från en ridskola där jag vet att det numera förekommer som en del av ridlärarens uppgifter.

 

[Lobelia]

Det där med att sitta upp från marken har nog försvunnit mer och mer. Vi får inte ens göra det för att skona hästarna och utrustningen.

Det är stor skillnad på att kunna sitta upp från marken och att alltid göra det.

 

[Sirap]

Det är stor skillnad på att kunna sitta upp från marken och att alltid göra det.

Ja..?

 

[Lobelia]

Ja..?

Jag trodde att folk generellt förstår att man kan använda pall (eller något annat som finns tillgängligt) och sitta upp från marken vid behov, exempelvis på uteritt. Som enskild kan man alltid gå till ett lämpligt ställe, som ridlärare är den möjligheten inte tillgängligt då man har ansvar för en grupp och sannolikheten för att man behöver sitta av är mycket större.

Det sliter inte så värst på varken häst eller utrustning att sitta upp från marken då och då, så det är knappast ett argument för att inte lära sig.