Malin Andersson: ”Ridsport för alla – eller?”

Givetvis är det en flytande skala men jag hade kommit på ganska många andra sporter framför golf.

Fördelen golf har jämfört med ridning är att väldigt mycket färre personer är allergiska eller rädda för golf jämfört med hur många som är allergiska eller rädda för hästar. Därför är golf mer lättillgängligt för gemene man.
 
Du får ursäkta, men nu hänger jag inte med. Jag har inte skrivit något alls om att man har slutat att rida ut?

Att alla ridlärare inte själva rider ut med sina elever betyder naturligtvis inte att eleverna inte får rida ut.



Demonstrera? Jag kan inte dra mig till minnes att jag någonsin sett en ridlärare demonstrera hur en övning ska ridas. Inte heller att sitta upp och ta en häst genom en svårighet. Det argumentet faller dessutom på det orimliga att det i sådant fall endast skulle vara korta ridlärare som kan undervisa ponnygrupper - om de behöver kunna "sitta upp och ta en häst genom en svårighet".

Jag har. På ett ridläger. Där var det en tjej med egen häst med sig och ridläraren (en av de bästa jag ridit för) hoppade upp kände på den för att förstå hur hon behövde guida tjejen för att lyckas med övningen. Det funkade jättebra!
 
Det är ju långt ifrån alla ridlärare som leder uteritter dock, så det är väl egentligen enbart ett problem i de tjänster där uteritter är en nödvändig del av ridlärarens arbetsuppgifter.

Det var bara på ridläger jag varit med om att nån annan än ridläraren rider med på uteritterna. På ridskolan har det alltid varit ridläraren! Det har sällan varit nån annan anställd på plats när lektionerna hålls på kvällarna. Stallchef och stallpersonal brukade sluta vid kl. 15-16 tror jag på min gamla ridskola. Efter det var det ridläraren som var ensam anställd med några duktiga tonåringar (stallvärdar) som assisterade folk i stallet vid sadling och tränsning.
 
Jag har. På ett ridläger. Där var det en tjej med egen häst med sig och ridläraren (en av de bästa jag ridit för) hoppade upp kände på den för att förstå hur hon behövde guida tjejen för att lyckas med övningen. Det funkade jättebra!

Ja, jag säger inte att det aldrig någonsin har hänt, men att jag i alla fall aldrig sett det.

Nu har jag inte hängt jättemycket på ridskolor, slutade själv på ridskola i tonåren och med dottern har jag mest varit där för träningar med egen ponny, då det i bland pågått ridskoleverksamhet samtidigt.

Från min egen ridskoletid minns jag särskilt två ridlärare, de i särklass bästa tyckte jag då, som jag nog aldrig sett till häst själva (annat än på bilder från deras ungdom). I alla fall en av dem var även en väldigt omtyckt hopptränare, som tog flera lag till final i ponnyallsvenskan, eller vad det hette på den tiden.
 
Jag vet inte HUR insatserna skulle riktas, men fanns iaf ett annat förbund med en "dyr" och "otillgänglig" sport som gjort riktade insatser för att minska det.

Där får väl ridsportförbundet analysera och se vad de kommer fram till, om de är intresserade av att öka tillgängligheten.

Och ja, skjuts till ridskolan kunde säkert vara en sån sak? (Även om det väl ofta finns kommunala busslinjer eller som hos oss, iaf en cykelväg ut).

Ja, min poäng är att jag tror att skon klämmer vid två punkter: dyrt och långt att köra.

Att åka buss funkar ju för dom äldre, men jag skulle inte sätta min 9-åring ensam på bussen.

Statligt bidrag för avgiften (kommunerna har inte råd) och skjuts skulle krävas.
 
Det var bara på ridläger jag varit med om att nån annan än ridläraren rider med på uteritterna. På ridskolan har det alltid varit ridläraren! Det har sällan varit nån annan anställd på plats när lektionerna hålls på kvällarna. Stallchef och stallpersonal brukade sluta vid kl. 15-16 tror jag på min gamla ridskola. Efter det var det ridläraren som var ensam anställd med några duktiga tonåringar (stallvärdar) som assisterade folk i stallet vid sadling och tränsning.

Det är säkert olika på olika ridskolor. Där jag red i min ungdom var det några av ridlärarna som red själva vid uteritt, och några gjorde det inte. En av de som inte red, gick alltid först i ledet när hennes grupper hade uteritt. Sedan lät hon oss t. ex. klättra upp och ner för backar eller trava och galoppera på ett öppet fält. Det fungerade minst lika bra som uteritterna med de ridlärare som själva red.
 
Det här är för luddigt för mig, jag förstår faktiskt inte. Vadå uttryck mot befolkningen? Är inte "befolkningens" enda exponering mot ridsporten antingen artiklar om Peder Fredricson eller Henrik von Eckermann etc, eller artiklar om någon ridskola som kämpar för sin överlevnad?

Ridsport finns i mellanöstern- och arabländer också, det är ju gedigna och mycket gamla hästkulturer (även om vi inte har samma kultur). Både män och kvinnor rider i muslimska länder, men inte som gräsrots-sport. Antingen är det bruksdjur eller så är det rikemanssport.

Sverige/skandinavien är i princip unikt med vår historia av militärens avhästning till socialdemokratiskt sponsrade kommunala ridskolor.

Personligen tror jag att största blockeringen inte är brist på intresse hos barnen, utan brist på resurser och intresse hos föräldrarna. Det är i princip omöjligt att börja på ridskola utan att föräldrarna vill och kan. 2-3000kr per termin + bil & bränsle + utrustning... Man behöver inte vara "fattig" för att det ska prioriteras bort för en billigare sport.
Ok, jag menade att ridsporten inte gör speciellt mycket reklam för sig, så som jag märkt av det, gentemot ungdomar till exempel. Andra idrotter gör mycket reklam för sig. När det känns som att ridsporten visar sig utåt handlar det om flickor i ledarskap eller liknande. Jag tycker nog att ridsporten informerar ganska lite om ridskolor som möjlighet att lära sig just rida och riktat mot pojkar och flickor och från olika kulturer.

Så det blir kanske inte konstigt att den krymper i konkurrensen med sporter som gör mycket reklam och fokuserar på inlärning av en sport som är för alla ungdomar.

Ridsport är ju en fantastisk idrott för hela livet. Men uppfattningen är ju snarare att ridskola är för små barn och folk som knappt kan rida.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Ok, jag menade att ridsporten inte gör speciellt mycket reklam för sig, så som jag märkt av det, gentemot ungdomar till exempel. Andra idrotter gör mycket reklam för sig. När det känns som att ridsporten visar sig utåt handlar det om flickor i ledarskap eller liknande. Jag tycker nog att ridsporten informerar ganska lite om ridskolor som möjlighet att lära sig just rida och riktat mot pojkar och flickor och från olika kulturer.

Så det blir kanske inte konstigt att den krymper i konkurrensen med sporter som gör mycket reklam och fokuserar på inlärning av en sport som är för alla ungdomar.

Ridsport är ju en fantastisk idrott för hela livet. Men uppfattningen är ju snarare att ridskola är för små barn och folk som knappt kan rida.

Jag läste för en tid sedan ett projekt som en ridskola testade. Man bjöd in barn och ungdomar till en "prova på-dag", jag minns inte om det var från en närliggande skola eller fritidsgård. Man ville försöka nå andra än de "klassiska ridskoleeleverna".

Hur som helst så var det ganska många barn som kom, mestadels flickor, många med föräldrar med utländsk bakgrund. Många tyckte att det var roligt och verkade intresserade. En handfull kom tillbaka för en andra "prova på-dag" där föräldrar också var inbjudna, och därefter var det väl en eller två flickor som började rida på ridskolan.

Jag tänker att det förmodligen beror på något, att så många av barnen "föll bort", även om ridskolan verkligen ansträngde sig för att nå ut till "nya" barn som annars kanske inte kommer i kontakt med hästar. Exakt vad det där "något" skulle vara, vet jag dock inte. Kostnaden? Annan kultur hemma och annan syn på ridning, eller en annan syn på barn (kanske särskilt flickors) fritidsintressen? På många håll är ju ridning en väldigt mansdominerad sport.
 
Jag läste för en tid sedan ett projekt som en ridskola testade. Man bjöd in barn och ungdomar till en "prova på-dag", jag minns inte om det var från en närliggande skola eller fritidsgård. Man ville försöka nå andra än de "klassiska ridskoleeleverna".

Hur som helst så var det ganska många barn som kom, mestadels flickor, många med föräldrar med utländsk bakgrund. Många tyckte att det var roligt och verkade intresserade. En handfull kom tillbaka för en andra "prova på-dag" där föräldrar också var inbjudna, och därefter var det väl en eller två flickor som började rida på ridskolan.

Jag tänker att det förmodligen beror på något, att så många av barnen "föll bort", även om ridskolan verkligen ansträngde sig för att nå ut till "nya" barn som annars kanske inte kommer i kontakt med hästar. Exakt vad det där "något" skulle vara, vet jag dock inte. Kostnaden? Annan kultur hemma och annan syn på ridning, eller en annan syn på barn (kanske särskilt flickors) fritidsintressen? På många håll är ju ridning en väldigt mansdominerad sport.
Jo alltså prova på dagar och sådant tänkte jag nog att man har. Det hade de ju redan på 80-talet. Men jag tror att få människor bestämmer sig direkt för någonting de aldrig tänkt på pga en provomgång. Även om det kan vara saken som gör att de välter över. Sedan är ju en provomgång ridning inte så rafflande alltid jämfört med andra sporter utan tänker att ridsporten behöver göra mer för att framstå som en atletisk sport och inte pyssel för barn när det gäller att börja rida.

Lite synligare klubbtävlingar kanske? Alltså ridskoleklubbtävlingar.

Ridsporten som organisation verkar inte göra så mycket för att få fler att börja på ridskola? Samtidigt som fotbollen kanske inte heller gör det. Men vårt fotbollslag här är extremt synliga med att sälja saker och starta lag osv.
 
Senast ändrad:
  • Gilla
Reactions: Sel
Det är din åsikt.

Mitt svar var gällande att en annan, dyr sport, gjort det enklare att börja. Dvs ökat tillgängligheten av sporten. De har även satsat på fler tjejer vilket är något förbundet stöttar.

Alla sporter blir dyra tids nog.
Exakt, känns som att fotboll och ishockey har kämpat mer med och lyckats bättre med att ta bort trösklarna gentemot flickor än vad ridsporten har kämpat med och lyckats med att ta bort trösklar gentemot pojkar.

Det kanske iofs delvis beror på att toppsporten inte har någon brist på män och kanske ponnyeliten inte har någon brist på pojkar.

Dock ridskolorna har verkligen det, det börjar brytas upp jämfört med 80-talet, men som sagt det är fortfarande lite av en avig attityd till pojkar och män som gör att de känner sig mer ovälkomna än flickor och kvinnor. Och bilden ridskolor ger av sig själva i media och gentemot kommunen är helt och hållet som flickaktivitet utan att problematisera, så som andra sporter gör, brist på olika kön.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Är det?:confused:

Har man slutat att rida ut på stora bruna? Vi red ur en hel del och då var det i Malmö? Inte långritter, vi red ut en del med ridläraren till häst, lärde oss klättra, red dressyr ute osv. Alla hästarna reds även till betet. Även på Stockhomsridskolan red vi ut 1-2 gånger per termin. Jag trodde det hörde till utbildningen att kunna rida ute. Sen har jag varit på flera olika ridläger med uteritt var dag. Sen tycker jag det är onödigt att behöva visa det på en häst på 180, men sitta upp på en normalstor häst är inte orimligt.

Ska alla vi som inte kan sitta upp från marken sluta rida ut tänker du? :confused: Det är rätt många år sedan jag satt upp utan pall/sten/whatever senast, men det har hittills inte hindrat mig från att rida ut flera gånger i veckan.

Hur som helst, på många ridskolor är förutsättningarna numera så att man inte kan rida ut i större grupp på ett bra sätt. Trafiken har blivit tyngre, bostadsområden krupit sig intill osv. Det är inte ovanligt att man på lektionstid håller sig på ridslingor (ofta välpreppade med backar och varierad terräng) där man kan skicka ut de många grupper utan personal i täten. Med ponnygrupperna är det ofta bättre att leda tätponnyn istället för att rida själv. Har man möjlighet att göra längre uteritter är det ofta på separat schema, där bara ett par ur personalen är de som har hand om just den verksamheten.

Jag har ridit (och ofta jobbat) på fem olika ridskolor, med 25-30 olika ridlärare i personalgrupperna genom åren. Av dessa är det 3-4 som då och då ridit tillsammans med eleverna själva. Ingen av dessa har varit små nog att kunna rida B eller mindre C-ponny, de flesta knappts ens en nättare D-ponny. (Det har jag som elev ofta fått göra.) Den absolut mest uppskattade ridläraren av alla jag mött red inte själv alls längre. Det har funnit rätt gott om hoppfria grupper också för den delen, precis som att det finns träningsgrupper där de som vill ha mer krävande hoppning ofta är.

Det låter som en väldigt snäv syn på vad ridläraryrket är om man tänker sig att alla ridlärare behöver vara "alltiallo" som passar på alla typer av ridskolor? Ska vi då istället sätta krav på övre tillåtna storlek så att ridlärare kan rida ponny om det där med att kunna sitta upp under lektion är viktigt? Vore det inte bättre att skilja på de olika yrkesrollerna och istället kunna sätta ihop sin utbildning/legitimation utifrån vad man själv har för förutsättningar och prioriteringar? Hästskötarexamen kanske då är en nödvändighet för många jobb, men inte alla? (Definitivt inte för tränarrollen, det är ju snudd på löjligt.)
 
Du får ursäkta, men nu hänger jag inte med. Jag har inte skrivit något alls om att man har slutat att rida ut?

Att alla ridlärare inte själva rider ut med sina elever betyder naturligtvis inte att eleverna inte får rida ut.
Jag drog slutsatsen eftersom du menade som jag uppfattade, att uteridning är så sällan förekommande att ridlärare inte behöver kunna sitta upp ute. Jag har nästan bara ridit ut med ridlärare på ridskola. Vi fick lektioner i att rida ute men även lektioner där vi red till någon trevlig plats och hade dressyrlektion, det stod på schemat. Det är ju olyckligt om undervisning utomhus nedgraderas så pass mycket att man inte anser att det behövs en ridlärare. Det lär ju inte bli högre status om ridläraren inte behöver kunna sitta upp utan pall utan kan delegera utredning till annan personal.

Demonstrera? Jag kan inte dra mig till minnes att jag någonsin sett en ridlärare demonstrera hur en övning ska ridas. Inte heller att sitta upp och ta en häst genom en svårighet. Det argumentet faller dessutom på det orimliga att det i sådant fall endast skulle vara korta ridlärare som kan undervisa ponnygrupper - om de behöver kunna "sitta upp och ta en häst genom en svårighet".

Jag har sett det vid ett flertal tillfälle, vi har även haft en del teorilektioner där ridläraren demonstrerade en del moment både uppsuttet och på marken. En nyckel till att undervisa i grupper enligt mig är att instruktören kan visa och förklara på olika vis då det finns många olika inlärnings stilar, det gör det mer sannolikt att eleverna lär sig. Jag tycker inte argumentet faller igenom för att det inte fungerar med alla hästar i alla sammanhang, det är för mig en stor svaghet om en ridlärare aldrig har valet att visa rent praktiskt (i synnerhet när det gäller nybörjare) eller aldrig kan sitta upp på en häst exempelvis efter att ryttaren fallit av och är rädd och checka av att hästen är okej att hoppa hindret eller vad det kan vara.

Jag menar inte att tränare inte kan vara rullstolburna, hopprädda eller vad nu kan vara, det finns andra vägar att gå än just via ridlärarutbildningen, vi har inget legitimationskrav. Jag anser däremot att en generell utbildning ska ge en kvalitetsstämpel. Då behövs det både antagningskrav för att sen kunna tillgodogöra sig utbildningen. Sen kan man givetvis diskutera kraven, kanske räcker det med hoppning 90 cm och att kunna sitt upp på en häst på 165 cm.
 
Demonstrera? Jag kan inte dra mig till minnes att jag någonsin sett en ridlärare demonstrera hur en övning ska ridas. Inte heller att sitta upp och ta en häst genom en svårighet. Det argumentet faller dessutom på det orimliga att det i sådant fall endast skulle vara korta ridlärare som kan undervisa ponnygrupper - om de behöver kunna "sitta upp och ta en häst genom en svårighet".
Jodå men det hände absolut nu och då när jag var i 14-17 årsåldern och red stora bruna. (dvs ridläraren satt inte upp på en ponny. Dock ponnierna på vår ridskola är ganska rejäla så de flesta ridlärare kan absolut rida.)

Med det sagt skulle ju ridlärarna kunna byta lektioner med varandra de gångerna.

Jag har ju absolut haft tex väldigt gamla gubbar (inga gummor) som ridlärare eller vikarie och de är ju inte så studsiga och ingen av dem tror jag kravlade sig upp på häst längre.

Den ridlärare som har gruppen är ju den som rider ut med den också.
Om det inte är nybörjare och hen joggar.
 
Ska alla vi som inte kan sitta upp från marken sluta rida ut tänker du? :confused: Det är rätt många år sedan jag satt upp utan pall/sten/whatever senast, men det har hittills inte hindrat mig från att rida ut flera gånger i veckan.
Hur kom du till slutsatsen att jag anser att ingen som inte kan sitta upp själv bör rida. Menar du att det är så man automatiskt tycker för att man anser ridlärare bör kunna göra det, så de kan sita upp om de fallit av eller efter att ha assisterat någon av eleverna med utrustning eller uppsitting?

Hur som helst, på många ridskolor är förutsättningarna numera så att man inte kan rida ut i större grupp på ett bra sätt. Trafiken har blivit tyngre, bostadsområden krupit sig intill osv. Det är inte ovanligt att man på lektionstid håller sig på ridslingor (ofta välpreppade med backar och varierad terräng) där man kan skicka ut de många grupper utan personal i täten. Med ponnygrupperna är det ofta bättre att leda tätponnyn istället för att rida själv. Har man möjlighet att göra längre uteritter är det ofta på separat schema, där bara ett par ur personalen är de som har hand om just den verksamheten.
Så man ska basera utbildningen till ridlärare på att ingen rider ut för att vissa ridskolor inte har möjlighet? Och man ska utgå från att ponnygrupperna endast rider ut i skritt och lite trav så ridläraren hänger med? Inte generellt se till att ridläraren har färdigheter så de klarar att leda en grupp på en uteritt ?


Jag har ridit (och ofta jobbat) på fem olika ridskolor, med 25-30 olika ridlärare i personalgrupperna genom åren. Av dessa är det 3-4 som då och då ridit tillsammans med eleverna själva. Ingen av dessa har varit små nog att kunna rida B eller mindre C-ponny, de flesta knappts ens en nättare D-ponny. (Det har jag som elev ofta fått göra.) Den absolut mest uppskattade ridläraren av alla jag mött red inte själv alls längre. Det har funnit rätt gott om hoppfria grupper också för den delen, precis som att det finns träningsgrupper där de som vill ha mer krävande hoppning ofta är.
Så för att det finns grupper som inte hoppar och små ponnyer som inte ridläraren bör sitta på så behöver ridlärarutbildningen inte innehålla hoppning ens på låg nivå?



Det låter som en väldigt snäv syn på vad ridläraryrket är om man tänker sig att alla ridlärare behöver vara "alltiallo" som passar på alla typer av ridskolor? Ska vi då istället sätta krav på övre tillåtna storlek så att ridlärare kan rida ponny om det där med att kunna sitta upp under lektion är viktigt? Vore det inte bättre att skilja på de olika yrkesrollerna och istället kunna sätta ihop sin utbildning/legitimation utifrån vad man själv har för förutsättningar och prioriteringar? Hästskötarexamen kanske då är en nödvändighet för många jobb, men inte alla? (Definitivt inte för tränarrollen, det är ju snudd på löjligt.)
Inte alls, men en ridlärarutbildningen ska enligt min åsikt förbereda eleverna för alla vanligt förekommande uppgifter på en ridskola. Det innebär inte att jag tror att alla ridlärare fodrar, mockar undervisar i hoppning, rider till hästar mm men det är ofta förekommande uppgifter såsom att fodra efter sista lektionen, hjälpa till om någon hästskötare är sjuk eller kunna ta helgpass. Jag anser inte det är bättre att eleverna kan sätta ihop sin utbildning helt enligt eget tycke och smak även om det är bra med valbara kurser om någon vill fördjupa sig. Basen i ridlärarutbildningen bör vara den samma. Om behov finns av ridlärare om aldrig rider eller aldrig hoppar så kanske man kanske anordna sådana utbildningar också. Jag är tveksam till att de tilltänka arbetsgivarna är så värst intresserade dock.
 
Senast ändrad:
Det finns massor av folk som arbetar i stall och på anläggningar som har olika funktionshinder och som ridskolor etc är väldigt nöjda med. Problemet verkar mer vara att de inte har råd att anställa dessa till vad det verkligen kostar att ha folk anställda utan det är introduktionsjobb och lönebidrag, arbetsträning och daglig verksamhet och allt vad det heter. Jag skulle tippa på, av det jag sett när jag gått igenom sådana ärenden, att hästbranschen ligger i topp med att ta emot folk som har lönebidrag på grund av olika hinder och väldigt många ridskolor får dessutom hjälp av Samhall där villkoren är att det finns minst ett funktionshinder som påverkar arbetsförmågan negativt. Då duger dessa människor och de allra flesta gör ett bra jobb så jag tror att med anpassningar skulle många kunna arbeta med hästar och göra det bra. Men jag kan väl säga så enkelt att på ridskolorna här omkring så ingår inte stallarbete överlag i en ridlärares uppgifter, utan det har man folk från till exempel Samhall som sköter. Och det verkar väldigt vanligt över hela landet att döma på antal ärenden som finns om lönebidrag och liknande via AF.

Det funkar också utmärkt, uppenbarligen, inom travet där vi har Matilda som sitter i rullstol men ändå jobbat hos både proffstränare och dessutom har egen travskola som @MML redan varit inne på. Det är verkligen inte lättare att jobba hos proffstränare än vad det skulle vara att jobba på en ridskola om nu någon tror det, särskilt inte ur säkerhetssynpunkt, allt handlar väl om viljan hos arbetsgivare och omvärldens attityd och att ridsporten och dess anhängare är fruktansvärt stelbenta där, det vet vi ju redan. Det ser man ju om inte annat i sådana här trådar och i trådar om till exempel hijab, det finns inte mycket tolerans där inte.
 
Fördelen golf har jämfört med ridning är att väldigt mycket färre personer är allergiska eller rädda för golf jämfört med hur många som är allergiska eller rädda för hästar. Därför är golf mer lättillgängligt för gemene man.
Grejen är inte att golf är populärare än ridning - grejen är att ridningen tappar mark.

Andra sporter som numera är populärare än ridning är handboll, motorsport, ishockey, skytte, simning, innebandy (nära dubbelt så stor trots att det är organiserad idrott som räknas), gymnastik, friidrott och naturligtvis fotboll. Den organiserade fotbollen är nästan fyra gånger så stor som ridsporten.

När har vi tappat så mycket att vi inte längre är intressanta för sponsorer? Innan kommuner slutar stödja vår verksamhet? Innan all hänsyn vid t.ex. stadsplanering försvinner? Politiker står där och ska välja pengar till ett ridhus eller att uppgradera gymnastikhallen/ishallen

Varför lyckas vi inte förmedla den rena lyckan av hästar till fler?
 
Det finns massor av folk som arbetar i stall och på anläggningar som har olika funktionshinder och som ridskolor etc är väldigt nöjda med. Problemet verkar mer vara att de inte har råd att anställa dessa till vad det verkligen kostar att ha folk anställda utan det är introduktionsjobb och lönebidrag, arbetsträning och daglig verksamhet och allt vad det heter. Jag skulle tippa på, av det jag sett när jag gått igenom sådana ärenden, att hästbranschen ligger i topp med att ta emot folk som har lönebidrag på grund av olika hinder och väldigt många ridskolor får dessutom hjälp av Samhall där villkoren är att det finns minst ett funktionshinder som påverkar arbetsförmågan negativt. Då duger dessa människor och de allra flesta gör ett bra jobb så jag tror att med anpassningar skulle många kunna arbeta med hästar och göra det bra. Men jag kan väl säga så enkelt att på ridskolorna här omkring så ingår inte stallarbete överlag i en ridlärares uppgifter, utan det har man folk från till exempel Samhall som sköter. Och det verkar väldigt vanligt över hela landet att döma på antal ärenden som finns om lönebidrag och liknande via AF.

Det funkar också utmärkt, uppenbarligen, inom travet där vi har Matilda som sitter i rullstol men ändå jobbat hos både proffstränare och dessutom har egen travskola som @MML redan varit inne på. Det är verkligen inte lättare att jobba hos proffstränare än vad det skulle vara att jobba på en ridskola om nu någon tror det, särskilt inte ur säkerhetssynpunkt, allt handlar väl om viljan hos arbetsgivare och omvärldens attityd och att ridsporten och dess anhängare är fruktansvärt stelbenta där, det vet vi ju redan. Det ser man ju om inte annat i sådana här trådar och i trådar om till exempel hijab, det finns inte mycket tolerans där inte.
Jag tänker att man borde kunna göra undantag möjliga utan att sänka nivån för all ridlärarutbildning i landet.

Det borde ju (om man kände sig lite flexibel) vara möjligt att visst ha -hoppa bana på 1 meter som ett absolut krav

(om någon sedan har ett handikapp, läkarintyg, som gör att hen kan hoppa 70 cm istället för 1 meter kanske man kan göra ett undantag. Eller om personen har hoppat 130 registrerat tävling tidigare men nu har ett handikapp som gör att hen inte kan hoppa alls. Men jag har svårt att förstå varför en person som är hel och hållen och kan hoppa en bana om 70 cm inte för sitt liv och inte med övning, kan klara 1 meter på en häst som kan hoppa 1 meter.)

Likaså borde det gå att ha -sitta upp från marken på en häst som ett absolut krav. Men vara lite rimlig och dela ut hästarna till det testet proportionerligt. Och även där ta hänsyn till absoluta handikapp. Tex sitta upp från andra sidan, eller berätta hur man sitter upp.

Och självklart kan väl ridskolor anställa ridlärare i rullstol eller käpp om de vill redan nu? Speciellt om en ridlärare blivit rullstorlsanvändare eller gamla.

Att vara stelbent är ju inte bra, men att tumma på allting rakt över blir ju inte alls bra överhuvudtaget.
 
Jag drog slutsatsen eftersom du menade som jag uppfattade, att uteridning är så sällan förekommande att ridlärare inte behöver kunna sitta upp ute. Jag har nästan bara ridit ut med ridlärare på ridskola. Vi fick lektioner i att rida ute men även lektioner där vi red till någon trevlig plats och hade dressyrlektion, det stod på schemat. Det är ju olyckligt om undervisning utomhus nedgraderas så pass mycket att man inte anser att det behövs en ridlärare. Det lär ju inte bli högre status om ridläraren inte behöver kunna sitta upp utan pall utan kan delegera utredning till annan personal.

Okej, det var dock inte alls vad jag skrev. Jag har heller inte skrivit att det inte "behövs en ridlärare".

Jag har sett det vid ett flertal tillfälle, vi har även haft en del teorilektioner där ridläraren demonstrerade en del moment både uppsuttet och på marken. En nyckel till att undervisa i grupper enligt mig är att instruktören kan visa och förklara på olika vis då det finns många olika inlärnings stilar, det gör det mer sannolikt att eleverna lär sig. Jag tycker inte argumentet faller igenom för att det inte fungerar med alla hästar i alla sammanhang, det är för mig en stor svaghet om en ridlärare aldrig har valet att visa rent praktiskt (i synnerhet när det gäller nybörjare) eller aldrig kan sitta upp på en häst exempelvis efter att ryttaren fallit av och är rädd och checka av att hästen är okej att hoppa hindret eller vad det kan vara.

Jag håller inte med. Inom t. ex. gymnastik och dans, kanske främst balett, är det långt i från alla tränare (ens på hög nivå) som själva kan göra det de lär ut. Jag har som sagt heller aldrig sett det ske under en ridlektion, så jag har svårt att se att det skulle vara nödvändigt.

En bra (eller ens skaplig) ridinstruktör behöver naturligtvis inte själv sitta upp för att "checka av att hästen är okej att hoppa hindret". Det kan sen något så när kompetenta ridinstruktören avgöra ändå.

Jag tycker att det blir lite svårt att hänga med i resonemanget. Å ena sidan - en blivande ridlärare behöver kunna sitta upp från marken på en stor häst eftersom hen vi eventuellt, möjligtvis, kommer behöva göra det i ett framtida jobb om hen behöver visa eller känna på en häst. Hen behöver dock inte vara liten nog för att rida alla ridskolehästar, för hen behöver inte kunna visa eller känna på alla, eller...?

Om det är så viktigt att ridlärare kan sitta upp från marken på en stor häst, så bör det rimligtvis vara (minst) lika viktigt att de kan rida små ponnyer. Eller?
 
Grejen är inte att golf är populärare än ridning - grejen är att ridningen tappar mark.

Andra sporter som numera är populärare än ridning är handboll, motorsport, ishockey, skytte, simning, innebandy (nära dubbelt så stor trots att det är organiserad idrott som räknas), gymnastik, friidrott och naturligtvis fotboll. Den organiserade fotbollen är nästan fyra gånger så stor som ridsporten.

När har vi tappat så mycket att vi inte längre är intressanta för sponsorer? Innan kommuner slutar stödja vår verksamhet? Innan all hänsyn vid t.ex. stadsplanering försvinner? Politiker står där och ska välja pengar till ett ridhus eller att uppgradera gymnastikhallen/ishallen

Varför lyckas vi inte förmedla den rena lyckan av hästar till fler?
Först behöver man ta reda på varför antalet föreningsanslutna ridande avtar. Är det för att det finns för få ridskolor, det är för dyrt, att invandrare inte känner sig välkomna eller något annat? Det hjälper ju inte att sänka priset eller starta mångfaldsprojekt om det finns långa köer för att börja rida eller tro att antalet ridande ökar. Om det är för dyrt så kan man inte bara sänka priset utan analysera varför osv.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Hästnyheter Förra sommaren fick Malin Hansson i Linköping en hjärnskakning när hon ramlade av en häst, vilket gjorde att hennes vardag förändrades...
Svar
0
· Visningar
183
  • Artikel Artikel
Hästnyheter Med färgkoder och den senaste forskningen tar ridläraren Maria Falck ridsporten till nya nivåer. – Det är otroligt viktigt. Något håller...
Svar
0
· Visningar
135
Senast: Gunnar
·
  • Artikel Artikel
Hästnyheter Tillsammans med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) genomför Svenska Ridsportförbundet under 2024 ett pilotprojekt där nyinkomna...
Svar
0
· Visningar
84
Senast: Gunnar
·
  • Artikel Artikel
Hästnyheter Tillsammans med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) genomför Svenska Ridsportförbundet under 2024 ett pilotprojekt där nyinkomna...
Svar
0
· Visningar
154
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Valp 2025
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp