Om Samhall, så som det var på min ridskola för länge sedan, handlade det i viss mån om att Samhall gärna sökte platser att arbetsträna på och att stallet gärna hittade uppgifter som kanske annars var lågprioriterade/de skulle inte anställt någon för att göra. Tex någon i styrelsen sladdade banan, men det kunde någon från Samhall göra. Men man skulle aldrig anställt någon för uppgiften.
Jag tror helt enkelt att vi 1. inte marknadsför 2. i den mån det marknadsförs marknadsför fel sak (dvs inte själva ridningen) 3. är väldigt fokuserade på en viss sorts flickor "ridtjejen" i kommunikation utåt om ridskola (dvs vanlig mediekommunikation.)
Ja men då så. Du är nöjd och din ridskola har inga lediga platser. Då är allt frid och fröjd.
Jag tror vår är full. Men kanske rider flera fler gånger i veckan så det är färre individer.
Nödvändigt och nödvändigt. Vem som helst kan hålla en ridlektion, frågan är vad kvaliteten blir, jag skulle då inte betalt en krona för en ridlektion från någon som inte har stora kunskaper och eller erfarenhet när det gäller ridning och jag skulle avråda alla andra från det. Jag tror erfarenhet av grenen är ett stort plus i alla grenar men inte alltid lika nödvändigt. Jag tror skillnaden med ridsport är redskapet. Spakar du på en boll reagerar den på mycket förutsebart vis, gör du det samma med en häst så finns det oändligt antal reaktioner. Det krävs många timmars erfarenhet av olika hästar både på marken och hästryggen för att bygga upp en karta i huvudet som gör att du kan förutse reaktioner på alla möjliga hjälper på alla möjliga hästar. Jag har svårt att tänka mig att det finns många som lyckas med att bygga upp den erfarenheten utan att rida. Alla reaktioner är inte ens synliga för ögat
Oj vad jag råkat ut för usla instruktörer genom åren både under kliniks, ridlektioner på ridskolor och privata tränare, en del riktigt namnkunniga dessutom. När jag ridit för privattränare på islandshäst så tror jag typ alla är underkända enligt dig, de flesta vill sitta upp på hästen en stund då och då för att få en känsla för hästen och ibland för att kolla varför det blev som det blev. Om vi nu tar aktuell diskussion med lektion på ridskola. Tänk dig situationen att hästen hoppade av fel vid ett hinder, hela ekipaget går omkull, eleven blir rädd och hästen blir tveksam att hoppa. Eleven försöker gång på gång allt mer tveksam, hindrat sänks men förtroendet finns inte där och hästen fortsätter att vägra. Ridläraren sitter upp, hoppar hindret ett par gånger tills hästen hoppar utan tvekan. Därefter sitter eleven upp och kan efter några hopp på det lägre hindret fortsätta lektionen som inget hänt. Det handlar alltså inte alltid om att kunna se problemet utan att inse att eleven inte kan lösa det själv utan behöver lite assistans.
Jag har aldrig skrivit eventuellt möjligtvis, det är dina ord. Skippa att lägga in vad du själv anser i det jag tycker. Du skrev att det var en icke nödvändig kunskap, jag påtalade att det är en högst rimlig kunskap vid lektioner i uteritt. Det är högst sannolikt att det då och då sker incidenter, någon åker av - utrustning behöver justeras, någon häst tappar en strykkappa mm.
Vad jag förstår är det dock mer regel än undantag att det snarare är köer till att rida än överkapacitet.
Jag har tvärt om flera gånger påpekat att jag tycker det är ett onödigt krav att kunna ta sig upp oavsett manköjd. Jag tror jag nämnde 1.65 vid ett tillfälle exempelvis och ett annat rimlig mankhöjd.
Ledsen, vi kan faktiskt inte enas om det. Det är enligt mig olämpligt att leda en uteritt om man inte kan sitta av och på sin häst obehindrat om man nu inte har någon med sig som kan fixa det. Undantaget är om det finns gott om ställe att utnyttja för att kravla sig upp. Du kanske tycker det är okej att traska halva vägen för att man inte kan ta sig upp men jag är inte av den åsikten.
På de fyra ridskolor jag har i min närhet är det Samhalls personal som tar hand om förmiddagsstallarbetet. Det vill säga släppa fodra - släppa ut - mocka - luncha - ta in inför ridskolestart. Grupperna packar höet och gör kvällsarbetet i stallet. Ridlärarna har ridlektioner och det administrativa. Inget annat. Självklart finns det en ledare för samhalls arbete. Varför den inte skulle kunna sitta i rullstol (det gör den på en av ridskolorna dock) förstår jag inte? Av de tre ridlärarna som är anställda på ena ridskolan är det bara två som rider till hästarna som ska ridas till, den tredje sköter det administrativa. På en annan av dessa ridskolor är det två ridlärare som har heltidstjänst, de har varannan lektion under kvällen, varannan lektion som de inte har har de arbetsledning i stallet eller administration. Ingen av dessa rider hästar eller fixar stallarbetet, det gör Samhall på förmiddagen och elever på helger alternativt praktikanter eller de kontraktsryttare som tävlar på helgerna. De andra två ridskolorna har olika upplägg. Det som för samman dessa fyra är att ingen ridlärare har stallgöromål som ansvar (dock arbetsledaransvar) eller ridning i första hand i sin tjänst. Varför man inte ska kunna ha någon rullstolsbunden förstår jag inte?
Jag tror inte vår har det upplägget. Jag tror vi har ridskoleelever och personal till mycket av det och alla elever i vissa grupper har stalltjänst. Ridlärarna har lite olika saker i sina tjänster. Det är ofta aktiviteter och lektioner under dagen också.
Vi får ju signaler från nyheter om stor brist på behöriga ridlärare och ridskolor som behöver lägga ned, och att ridsporten snabbt minskar som sport.
Nä, men poängen med mitt inlägg var nog menat till de som hävdar att det är till exempel säkerhetsrisker med funktionshinder i stall och på anläggning. Det finns enormt mycket stall och hästanläggningar inom alla typer av hästföretag som har folk anställda (även lönebidrag räknas som anställning) som har just funktionshinder och att ridlärarnas huvudarbete idag inte handlar om att utbilda hästar från ryggen eller mockning. Om en arbetsgivare bara vill - då går det utmärkt att anpassa en anställning. Tycker man inte att någon på lönebidrag är en riktig arbetare (det är det dock juridiskt sett) så är till exempel Matilda som jobbat många år inom travet ett utmärkt exempel. Bland ganska många andra.
Och ridskolor kan ju välja att anstäla en kompetent person utan examen också, som en gammal militär i rullstol eller en skicklig tidigare dressyrryttare. Eller -i många förekommande fall, en entusiastisk och glad person som kör knatteridningen. Det finns väl ingen lag på att de måste ha en ridskoleexamen?
Ok, vill bara markera att jag inte skrivit att jag tycker det är ett problem att behöva hjälpmedel. Bara att sänka kraven på kunskaper för ridlärarutbildningen för alla
