Brandgul

Trådstartare
Jag ska erkänna att jag aldrig riktigt förstått det där med att hundarna inte får ligga i sängen, att de inte ska rusa ut genom dörren först etc etc. Jag körde det på min första hund utan resultat. Ja hon gjorde ju som jag sa, men någon effekt av det mellan oss upplevde jag aldrig. Med de andra hundarna skippade jag allt sådant och inte blev det sämre hundar för det. Vi delade huvudkudde och eftersom vi bodde i lägenhet spelade det ingen roll om de gick ut genom ytterdörren på eget bevåg (den stod ju bara öppen när jag skulle ut med dem...) osv.

Men nu jäklar... Nu har jag träffat på en kille som är Herren på täppan. Säger jag nej du får inte gå upp på bordet, kilar han raskt iväg och hoppar upp i min säng. Ligger sonens filt ute på golvet är han där direkt och lägger sig. Säger jag bu säger han bä. Alla direktiv jag ger ska testas. Det är alltid en fördröjning med allting för att kolla om jag verkligen verkligen menar det.

Han kommer ALDRIG att få ligga i mina sängar. Banne mig. Han kommer aldrig tillåtas att kolla in vad jag har på diskbänken. Han får inte rusa före barnvagnen in i hissen. Här är det hårda åtstramningar. Är det någon som bestämmer här är det jag. Han får bestämma över sina egna leksaker och han har bekväma hundsängar att ligga på.

Nu kan jag förstå dessa gyllene regler som många tjatar om. Nej jag anser inte att det alltid behövs, men med en sådan här jycke i huset behövs de verkligen...

Nej han bor inte här utan jag passar honom några dagar i veckan. Men ett sådant evigt tjatande från hans sida. Jag förstår att han mer eller mindre kört över sin matte och bestämmer över den familjen med järntass. Jag ska inte gå in på hur mycket han tigger... Nu får jag honom iaf att sitta 1 meter bort och inte med ena tassen i mitt knä... Jag blev chockad första gången. Jag är van vid mina hundar som iaf vred bort huvudet och låtsades kolla på något annat när jag sa: Inte tigga ;)
 
Sv: Makt

Ja vilken skillnad det kan vara:laugh:

Jag har haft en hund som jag behövde förklara för varje dag vad han fick och inte fick göra, men han var förlåten, han hade stått bunden hela sitt fyra åriga liv i 2,5 meter långt koppel:(

Men han var snäll, han hade stenkoll på vad jag gjorde och hur jag gjorde, han läste kroppsspråket helt otroligt bra.

Men när det gällde sängar så var han kul, han låg brevid mej med huvudet på kudden:D sambon som jobbade borta och bara hemma på helgerna tyckte han kunde kvitta, det var ju hans säng, det var hans plats brevid mej, tyckte hunden alltså.
Det var egentligen sambons hund men det brydde sig inte hunden om.
En kväll när dåvarande sambon skulle lägga sig bad han hunden gå ner från sängen, hunden lyfte inte ens på huvudet:angel: jag bad honom och han gick snällt ner, sambon skulle hämta något och hunden hoppar upp i sängen igen, när sambon kommer in igen ställer sig hunden upp och kissar i hans säng:rofl: hunden min var obetalbar:angel: sambons med, jag skrattade så jag nästan ramlade ur sängen medans jag försökte frusta fram till hunden att så får man inte göra.

Den hunden gick aldrig ut genom dörren först, då hade han genast satt igång att vakta mej och det ville jag inte.
Tyvärr kom hans bakgrund ikapp honom och han flög på en tant som kom cyklande, en situation han mindes med smärta, elaka ungar hade cyklat förbi honom och kastat sten på honom och han försökte försvara sig och glömde bort alltihop:( och jag vågade inte ha honom kvar, mina barn var så små och han förstod inte vad som var ok och inte.

Med nuvarande hundar är den ena sådan att han kan springa ut först utan problem, han vet när det är ok att göra det och går inte ut utan att ha gett mej en blick som frågar om han kan få gå ut, även om dörren är öppen.
Den andre däremot hade lite svårt för att förstå att man inte behöver rusa ut så fort dörren är öppen, men han har lärt sig han med, även om han glömmer sig ibland.
 
Sv: Makt

Sådana hundar som den första du beskriver kommer ju en så otroligt nära. Det blir verkligen något speciellt... Men nej... Inte så praktiskt jämnt :( Allt kan man inte styra över tyvärr.

Men det här är rätt så intressant att testa på. Nu vet jag att jag aldrig vill ha en sådan här ras som hela tiden ifrågarsätter allt. Jag pratade med en bekant som har 6 stycken. Hon sa att det gäller att vara med från början och peka med hela handen, det är en sådan hund i ett nötskal ;)
 
Sv: Makt

*kl*
Det finns en engelsk hundtränare som heter Barry Eaton som menar att det här med ledarskap och dominans från hundarnas sida är bara humbug.
Rätt intressant faktiskt.

Han menar att dominans-tänket som vi håller på med grundar sig på studier på vargar i fångenskap och höns i bur. Vargar i frihet har inte alls det där alfa och beta-systemet. Plus att våra hundar har inte mer gemensamt med vargar än vad vi har med apor.

Fast jag tror inte att den hund du beskriver försöker dominera, han låter bara som vilken ouppfostad slyngel som helst. :D
 
Sv: Makt

Jag håller med blandrastik, tycker inte heller att de låter som att hunden är maktgalen, mer ouppfostrad..
De kan inte vara så att han bara vill ha uppmärksamhet?
Sån hund har jag nämligen hemma.
När hon var valp och fick bannor för att hon tog mat från min tallrik så kunde jag ge mej fan på att hon försökte igen direkt, bara att hon gjorde allt lite snabbare..
Alternativt att hon la sej under bordet, precis oåtkomlig för mej, och sträckskällde tills hon fick en reaktion :devil:
Härom veckan kom hon med en sko och la sej precis nedanför mej på mattan och skulle tugga på den, hunden är 2år gammal och VET att man INTE får tugga på skor.
Jag tar självklart av henne och skon och blir sur, varpå hon 5min senare går ut i hallen, tittar på mej, tar samma sko och springer iväg till köket med den :eek::devil:
Hon hade dödstråkig och vill endast ha en reaktion, och även en negativ reaktion är uppmärksamhet.
Numer åker hon i buren direkt hon försöker "ställa till med nåt", den jäkla hunden!
I början tänkte jag att hon var "dominant och uppkäftig", men hon är bara påhittig och tycker inte att matte är hemsk nog när hon är arg :angel:
 
Sv: Makt

Men sen finns de ju självklart hundar som man hela tiden måste ha "tummen i ögat" på.
Men jag köper inte riktigt att hunden tänker
"jaha, men får jag inte tigga så går jag och lägger mej i sängen för att jävlas".
 
Sv: Makt

*kl*
Det finns en engelsk hundtränare som heter Barry Eaton som menar att det här med ledarskap och dominans från hundarnas sida är bara humbug.
Rätt intressant faktiskt.

Han menar att dominans-tänket som vi håller på med grundar sig på studier på vargar i fångenskap och höns i bur. Vargar i frihet har inte alls det där alfa och beta-systemet. Plus att våra hundar har inte mer gemensamt med vargar än vad vi har med apor.

Fast jag tror inte att den hund du beskriver försöker dominera, han låter bara som vilken ouppfostad slyngel som helst. :D

Fast det där tror inte jag på. Jag har både läst och kollat på flertalrt studier om vargar i flock och samtliga har ju en väldig ordning och reda, omegan är ibland så tryckt att han måste lämna flocken. Däremot kan det skifta vem som är omegan. Har du ngn länk till han den där Barry?
 
Sv: Makt

Gah. Påminner om min vrålapa som idag är pissapa.
Han har fått för sig att han ska pinka i sängen om rottweilern går och lägger sig i pissapans bur,
Det har hänt två gånger nu på tio dagar *morr*

Känns ju lite taskigt att stänga av sängen så att rottweilern inte kan sova i den å andra sidan så är det ju besvärligt att stänga av pissapans bur, det är itne ofta rottweilern lägger sig där (han får ju egntligen inte plats) men jag kan ju itne gå och vakta den hela tiden heller.
 
Sv: Makt

Nä jag tror heller inte att han tänker exakt så. Men WOW vilken skillnad det är mot en ouppfostrad hund... Jag lovar att jag fått tänka om efter att jag haft denna hund i ett par veckor. Lite ouppfostrad, det får man ju lätt bukt med tänkte jag innan. Men ju mer jag inser hur han hela tiden ligger på mig och testar om jag verkligen menar vad jag säger, så har jag bara en sak att säga: Jag kommer aldrig att skaffa en hund som hela tiden kräver denna benhårda konsekvens och dessutom försöker hitta kryphål HELA tiden!
 
Sv: Makt

Sådana hundar som den första du beskriver kommer ju en så otroligt nära. Det blir verkligen något speciellt... Men nej... Inte så praktiskt jämnt :( Allt kan man inte styra över tyvärr.

Men det här är rätt så intressant att testa på. Nu vet jag att jag aldrig vill ha en sådan här ras som hela tiden ifrågarsätter allt. Jag pratade med en bekant som har 6 stycken. Hon sa att det gäller att vara med från början och peka med hela handen, det är en sådan hund i ett nötskal ;)

Ja han kom mej otroligt nära den korta tid vi fick tillsammans.
Han såg väl mej som sin räddare om man får förmänskilga honom lite, jag gav honom ju det alla behöver, dvs kärlek.

Alla hundar är ju olika, min gammelman (han som frågar om han får gå ut) var rädd och undergiven när jag fick honom som ett åring.
Han var livrädd att göra fel:( det är ju givetvis därför han alltid kollar om det är ok det han tänker göra även om det nu är länge sedan han var rädd av sig, han behöver ju inte det längre.
Men ändå ser han skamsen ut om han han bara har gått ut på trappen utan att kolla med mej först.
Han är så otroligt underbar:love:

Min lille hund var ju lite det där att peka med hela handen när jag köpte honom, men jag tror mer att det beror på hans brist på uppfostran sin första tid, han var 6 månader när han kom hit, än på hans psyke, han har väldigt lätt för att busa upp sig men också lika lätt för att varva ned, när han väl lärde sig att det är ok att inte rusa runt hela tiden.

Men det är häftigt att se en hund vars ras ändå beskrivs som superaktiv vara helt cool och oberörd för att han har lärt sig att vila i sig själv.

Jag hör ju till skaran som tror att man får den hunden man uppfostrar den till, sedan är det ju givetvis så att vägen dit kan vara extremt olika.

Hade jag behandlat hundarna likadant hade ingen av dem mått bra, den gamle hade mått jätte dåligt om jag hade höjt rösten mot honom medans den lille var jag tvungen att vara mycket tuffare emot för att han skulle inse att det var lyssna på mej han skulle göra.
 
Sv: Makt

Nä jag tror heller inte att han tänker exakt så. Men WOW vilken skillnad det är mot en ouppfostrad hund... Jag lovar att jag fått tänka om efter att jag haft denna hund i ett par veckor. Lite ouppfostrad, det får man ju lätt bukt med tänkte jag innan. Men ju mer jag inser hur han hela tiden ligger på mig och testar om jag verkligen menar vad jag säger, så har jag bara en sak att säga: Jag kommer aldrig att skaffa en hund som hela tiden kräver denna benhårda konsekvens och dessutom försöker hitta kryphål HELA tiden!

Men det är en rolig utmaning;)

Och det är otroligt häftigt när en hund går från att sno allt du har i händerna till att kunna sitta med nosen bara några cm från godsaker utan att ta dem.

Från att ha sprungit ännu fortare bort i från en när man ropar till att komma med en frågande min, vad vill du?
 
Sv: Makt

Fast det där tror inte jag på. Jag har både läst och kollat på flertalrt studier om vargar i flock och samtliga har ju en väldig ordning och reda, omegan är ibland så tryckt att han måste lämna flocken. Däremot kan det skifta vem som är omegan. Har du ngn länk till han den där Barry?

Mja, om den här fungerar, sitter på jobbet och den är länken är spärrad.

http://www.deaf-dogs-help.co.uk/help/dominance.htm

Annars så har jag köpt en liten bok från Canis.se, som är heter "Dominans och ledarskap, fakta elller fantasi", en översättning av hans tankar.

Sen kvarstår ju frågan, fungerar verkligen våra hundar som en varg?
 
Sv: Makt

Jag har nog inte sett det som några ledarskapsövningar direkt.

Men jag vill inte att min hund ska flyga ut genom dörren före mig när jag öppnar, vi bor på första våningen och det passerar mycket folk.

Lika med bilen ( vet att du inte skrivit något om den ), jag vill inte ha en hund som flyger ut såfort jag öppnar buren/bagaget. Ibland står man illa till och då kan det vara livsfarligt för hunden att bara hoppa ut.

Sova i sängen har alla mina hundar gjort :)
 
Sv: Makt

Mja, om den här fungerar, sitter på jobbet och den är länken är spärrad.

http://www.deaf-dogs-help.co.uk/help/dominance.htm

Annars så har jag köpt en liten bok från Canis.se, som är heter "Dominans och ledarskap, fakta elller fantasi", en översättning av hans tankar.

Sen kvarstår ju frågan, fungerar verkligen våra hundar som en varg?

Ska läsa länken sedan..tills vidare.


Nej, hundar är hundar och vargar är vargar. Men faktum kvarstår att hunddjur överlag är fundamentalt lika varandra, precis som alla sorters flockdjur (även bytesdjur) finns en hierarki för att upprätthålla ordning.

Jag tycker folk generellt tar så hårt på ordet "dominans" och ser det som något negativt.
Att vara dominant mot sin hund behöver inte betyda att man måste bruka våld mot den eller gapa och skrika och styra och ställa likt en militär för att den ska veta "sin plats". Underkastelse är också ett negativt laddat ord, folk ser ett par stooora ledsna hundögon framför sig, gärna en hund på rygg som är "kuvad". För mig är underkastelse att min hund viker undan om jag blir arg eller tex fjäskar i olika situationer. För mig är dominans att hunden respekterar mig och att jag bestämmer. För mig är respekt tex att hunden under några omständigheter inte svarar upp mot mig eller försöker trampa på mig i olika lägen..att den tar mina ord på allvar och vill jobba för att göra mig glad. Likaså tycker jag att det är en sk ledares uppgift att skapa harmoni bland medlemmarna snarare än räddhågsna undersåtar. En ledares uppgift är att hålla ordning och reda, bryta vid spända situationer och lösa upp samt vilja göra sin/sina kamrater glada och trygga för att dom ska må bra och inte bara vilja vara med mig för att dom inte vågar något annat utan för att dom VILL och ser upp till mig!

Den bäste flockledaen är inte tyrannen, utan den som är tålmodig och trygg och lugn..men ändock med auktoritet.
 
Sv: Makt

halvt knapplån

För mig var sådana detaljer väldigt mycket ledarskap, eller kanske snarare hundkontroll, med min förra. Hon var sådan att gav man henne lillfingret så tog hon hela handen och halva armen. Man kunde liksom inte bjuda på minsta lilla någonsin. Och jag är tveksam till att man kan sätta sig in i hur det är förrän man fått prova på en sån hund själv. Det är att gå runt och försöka vara konstant medveten om alla signaler man sänder ut. Ansträngande, minst sagt, om man inte har turen att vara en naturbegåvning.
Men det var en väldigt glad skit till hund utan minsta onda ben i kroppen.

På gammal vana körde jag samma stil med Loka som mest kröp ihop och undrade vad jag var för tyrann och varför jag körde så med henne... :p Med Loka behöver jag inte ha tummen i ögat eller vara konstant svart/vit, hon tar inte tillfällen i akt att försöka klättra på mig eftersom hon är nöjd med den plats hon redan har.
 
Sv: Makt

Jo alltså det är såklart det egentligen är ledarskap, men jag har inte tänkt på de övningarna som just ledarskap när jag "tränat" Zaga ( mer ordning och reda ) eftersom man inte behöver fingret i ögat på henne hela tiden för att hon ska sköta sig.

Ungefär som du har beskrivit Loka är Zaga.

Och jag är tveksam till att man kan sätta sig in i hur det är förrän man fått prova på en sån hund själv

Jag har haft en sådan hund med och därför blir det fel ibland med Zaga ( när det kommer till annat ) jag glömmer bort hur vek hon är och kör mina gamla metoder. Vilket inte alls fungerar på henne.
 
Senast ändrad:
Sv: Makt

Det är inte de inlärda momenten i sig som gör relationen mellan hund och förare. (Att hunden inte får vara på köksbordet är ett inlärt "trick" precis lika mycket som att sitta på kommando.) Det som gör relationen är bl a hur konsekvent man är mot hunden och hur trygg och stabil man själv är.
 
Sv: Makt

halvt knapplån

För mig var sådana detaljer väldigt mycket ledarskap, eller kanske snarare hundkontroll, med min förra. Hon var sådan att gav man henne lillfingret så tog hon hela handen och halva armen. Man kunde liksom inte bjuda på minsta lilla någonsin. Och jag är tveksam till att man kan sätta sig in i hur det är förrän man fått prova på en sån hund själv. Det är att gå runt och försöka vara konstant medveten om alla signaler man sänder ut. Ansträngande, minst sagt, om man inte har turen att vara en naturbegåvning.

.

Jag ser det som både ordning och reda och ledarskap hos oss. Ordning och reda som Calazirya beskriver det, att man inte kan ha hundar som flyger och far ut genom husdörrar och bildörrar osv, men också för att om hon får dundra ut genom dörren som hon vill, då fortsätter hon med trappan, och drar gladeligen i kopplet hela vägen ner, och har man börjat dra redan innan vi är ute i porten kan man säkert fortsätta osv.
 
Sv: Makt

De första dagarna tyckte jag det också, men inte nu. Nu är det bara att köra efter vad jag bestämt mig för. Jag är inte van vid det. Jag är inte vad vid hundar som tror att det är okej att göra saker direkt jag inte ser.

Nu går han och hämtar lösa saker och morrar när jag tar dem *suck* Inte heller något jag är van vid.
 

Liknande trådar

R
Övr. Hund Vi har fyra hundar i familjen. Två lite äldre, små herrar (en papillon och en blandras), och två unga retrieverherrar (en på snart två...
2
Svar
26
· Visningar
2 196
Senast: Raderad medlem 147980
·
Övr. Hund Hej! Jag måste bara få skriva av mig. Vid ett flertalet tillfällen när jag är ute och går med mina två Cane corsos så möter vi...
2 3 4
Svar
68
· Visningar
4 011
Övr. Hund Hej, Vill kanske mest skriva av mig eller få lite tips kanske! Min kille är snart 1 år. Jag tycker vi har god kommunikation för det...
Svar
9
· Visningar
1 072
Senast: inverterad
·
Övr. Hund Har en renrasig hund av mindre ras som kom till oss för fyra år sedan direkt från uppfödaren. Hon var 14 månader när vi tog henne och är...
2
Svar
20
· Visningar
1 858
Senast: Otherside
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack nummer 18
  • GHS - dagens dressyr.
  • Dressyrhingsten Skyline to B.
Tillbaka
Upp