Livsfarlig isomer?

[tictacs]

Oj jag som inte kan något om läkemedel alls och inte blev mycket klokare efter googling - kan någon förklara för dummies? Gäller detta alla läkemedel? Vilka länder kontrollerar inte (och vad innebär det?)? Bör man vara orolig över att ta läkemedel utomlands/kolla efter särskilda ämnen eller annat?

 

[Sassy]

Oj jag som inte kan något om läkemedel alls och inte blev mycket klokare efter googling - kan någon förklara för dummies? Gäller detta alla läkemedel? Vilka länder kontrollerar inte (och vad innebär det?)? Bör man vara orolig över att ta läkemedel utomlands/kolla efter särskilda ämnen eller annat?

Väldigt många molekyler syntetiseras som enatomierer, ja. Det är något läkemedelsindustrin är väldigt medvetna om, och numera testar man så att det inte ska vara ett problem.

Om du behöver köpa läkemedel utomlands, kolla så att det är en substans du känner igen och vet fungerar för dig. Jag skulle se det som ett betydligt större problem att testa okända substanser utan att veta vad det är och hur man ska ta det än att man skulle råka få tag på något som är "dåligt tillverkat". Det är ju inte helt ovanligt att vissa människor inte ska ta vissa mediciner, eller kombinationer. Det kan även gälla en del mat i kombination, så det gäller att läsa bipacksedeln.

(Eller ännu värre, alla kombinationspreparat som är så vanliga i tex USA. Det gör det lätt att råka överdosera eller råka ut för interaktioner man inte vill ha för att man inte håller koll på alla substanser det är i den där medicinen.)

 

[Sassy]

Nolotil?

Det tycker jag passar bäst in i beskrivningen i övrigt, men där är det väl inte stereoisomerin som är problemet utan att att vissa reagerar på substansen som sådan?

 

[GoLightly]

Det tycker jag passar bäst in i beskrivningen i övrigt, men där är det väl inte stereoisomerin som är problemet utan att att vissa reagerar på substansen som sådan?

Jag vet inte varför den är farlig, bara att det har varnats för den, men tyckte precis som du säger att det passar i övrigt

 

[Hoarfrost]

Tänker också att om det var i Chile så har de ju problem (eller har iaf haft) problem med att faska läkemedel sålts där.

 

[Angel]

Oj jag som inte kan något om läkemedel alls och inte blev mycket klokare efter googling - kan någon förklara för dummies? Gäller detta alla läkemedel? Vilka länder kontrollerar inte (och vad innebär det?)? Bör man vara orolig över att ta läkemedel utomlands/kolla efter särskilda ämnen eller annat?

Tänk dig att den verksamma substansen kan finnas i en ”vänsterhand” och ”högerhand”-variant. Den ena varianten är den som är den verksamma substansen och alltså har den effekt på kroppen som man vill uppnå med läkemedlet. Den andra har oftast ingen effekt men kan om man har otur öka biverkningarna av läkemedlet eller i värsta fall få andra oförutsedda effekter om den kan binda in till någonting annat i kroppen än det som man tänkt att läkemedlet ska göra. Att tillverka enbart den verksamma varianten är ofta mycket knepigare och dyrare, alltså bryr man sig inte om det om det inte blir väldigt stor nytta med det.
Hur olika människor bryter ner läkemedel är också väldigt individuellt och det kan bildas olika nedbrytningsprodukter som inte heller alltid är helt lätta att förutsäga. Därav stor risk för oväntade biverkningar för vissa människor.

 

[co-SMAD4]

Det tycker jag passar bäst in i beskrivningen i övrigt, men där är det väl inte stereoisomerin som är problemet utan att att vissa reagerar på substansen som sådan?

Ja, en genetisk komponent snarare. Men kanske att man drog fel slutsats då, spånar jag.

 

[BornAgain]

Tänk dig att den verksamma substansen kan finnas i en ”vänsterhand” och ”högerhand”-variant. Den ena varianten är den som är den verksamma substansen och alltså har den effekt på kroppen som man vill uppnå med läkemedlet. Den andra har oftast ingen effekt men kan om man har otur öka biverkningarna av läkemedlet eller i värsta fall få andra oförutsedda effekter om den kan binda in till någonting annat i kroppen än det som man tänkt att läkemedlet ska göra. Att tillverka enbart den verksamma varianten är ofta mycket knepigare och dyrare, alltså bryr man sig inte om det om det inte blir väldigt stor nytta med det.
Hur olika människor bryter ner läkemedel är också väldigt individuellt och det kan bildas olika nedbrytningsprodukter som inte heller alltid är helt lätta att förutsäga. Därav stor risk för oväntade biverkningar för vissa människor.

När man gör substanserna i labb eller när geologin gör dem brukar det bli en ganska jämn fördelning mellan "vänsterhand" och "högerhand" varianterna - när liv gör vissa substanser så tenderar molekylerna ofta att bli "högerhänta" (och ofta kan livet bara använda substanserna i den formen). Så när man pysslar med astrobiologi och söker liv på främmande världar så letar man efter ojämna fördelningar.

När det gäller estrar kan "vänsterhand" och "högerhand" varianterna ge olika smak/lukt

Jag som inte läst kemi sedan gymnasiet är fascinerad av sådant här - ju närmare man kryper ju mer likt lego, där resultatet beror på hur olika bitar som rent "fysiskt/köttigt" passar ihop, blir tillvaron. Jag önskar bara att ämnet hade kommit upp under mindre tragiska omständigheter. Jag är hemskt ledsen över det som hänt din vän TS.

 

[SiZo]

Väldigt många molekyler syntetiseras som enatomierer, ja. Det är något läkemedelsindustrin är väldigt medvetna om, och numera testar man så att det inte ska vara ett problem.

Om du behöver köpa läkemedel utomlands, kolla så att det är en substans du känner igen och vet fungerar för dig. Jag skulle se det som ett betydligt större problem att testa okända substanser utan att veta vad det är och hur man ska ta det än att man skulle råka få tag på något som är "dåligt tillverkat". Det är ju inte helt ovanligt att vissa människor inte ska ta vissa mediciner, eller kombinationer. Det kan även gälla en del mat i kombination, så det gäller att läsa bipacksedeln.

(Eller ännu värre, alla kombinationspreparat som är så vanliga i tex USA. Det gör det lätt att råka överdosera eller råka ut för interaktioner man inte vill ha för att man inte håller koll på alla substanser det är i den där medicinen.)

När du skriver utomlands... Visst borde hela EU vara okej ändå? Tänker att vi har i stort sett samma lagar att luta oss tillbaka på?

 

[Sassy]

När du skriver utomlands... Visst borde hela EU vara okej ändå? Tänker att vi har i stort sett samma lagar att luta oss tillbaka på?

Det jag tänker på är att det kan skilja en del vilka substanser som är de man främst använder och även vad som är receptfritt och inte. I Frankrike fick jag tex paracetamol med någon mild opiat i efter en rätt harmlös skada, och nu var det ju ingen fara men det hade kunnat vara dumt för någon annan.

Tar man paracetamol hemma behöver man inte vara orolig för att köpa paracetamol någon annanstans, men det kan vara dumt att gå in på ett apotek och bara be om något smärtstillande utan att kolla upp vad det faktiskt är.

Även väldigt vanliga (och receptfria) mediciner kan ju ha en hel del kontraindikationer. Jag har tex fått magsår såpass att jag fick åka ambulans efter en rätt kort kur med naproxen. Sånt kan hända utan att det är något direkt fel på varken valet av preparat eller sättet man tar det på, jag råkar bara vara känslig på den punkten.

 

[co-SMAD4]

Vill tillägga att en enantiomer till det verksamma ämnet även kan bidra till summaeffekten, så ingen tror att det alltid finns en "dålig" enantiomer som man ska akta sig för. Så ett racemat som innehåller båda är inte självklart sämre, eller nödvändigtvis riskfyllt, så att säga.

 

[SiZo]

Det jag tänker på är att det kan skilja en del vilka substanser som är de man främst använder och även vad som är receptfritt och inte. I Frankrike fick jag tex paracetamol med någon mild opiat i efter en rätt harmlös skada, och nu var det ju ingen fara men det hade kunnat vara dumt för någon annan.

Tar man paracetamol hemma behöver man inte vara orolig för att köpa paracetamol någon annanstans, men det kan vara dumt att gå in på ett apotek och bara be om något smärtstillande utan att kolla upp vad det faktiskt är.

Även väldigt vanliga (och receptfria) mediciner kan ju ha en hel del kontraindikationer. Jag har tex fått magsår såpass att jag fick åka ambulans efter en rätt kort kur med naproxen. Sånt kan hända utan att det är något direkt fel på varken valet av preparat eller sättet man tar det på, jag råkar bara vara känslig på den punkten.

Ja men det känns rätt självklart, för mig iaf. Att man måste veta vad man stoppar i sig. Att bara säga "smärtstillande" säger väldigt lite, och vi har lite olika lagar om vad som får finnas receptfritt och inte. Men står det paracetamol så tänker jag att man kan vara rätt säker på att det är just paracetamol.

 

[Rosett]

Ja men det känns rätt självklart, för mig iaf. Att man måste veta vad man stoppar i sig. Att bara säga "smärtstillande" säger väldigt lite, och vi har lite olika lagar om vad som får finnas receptfritt och inte. Men står det paracetamol så tänker jag att man kan vara rätt säker på att det är just paracetamol.

Eller acetaminophen i USA (=paracetamol). Verksamma ämnen kan ju ha olika namn i olika delar av världen fast det är nog inte jättevanligt.
T.ex. Noradrenalin och adrenalin heter norepinephrine och epinephrine i USA.

 

[SiZo]

Eller acetaminophen i USA (=paracetamol). Verksamma ämnen kan ju ha olika namn i olika delar av världen fast det är nog inte jättevanligt.
T.ex. Noradrenalin och adrenalin heter norepinephrine och epinephrine i USA.

Ja givetvis heter det olika på olika språk. Det är samma med typ alla ord på ett annat språk.

 

[Rosett]

Ja givetvis heter det olika på olika språk. Det är samma med typ alla ord på ett annat språk.

Nja, orden acetaminophen och paracetamol kommer båda från det kemiska namnet, man har bara valt olika bokstavssammansättning i USA och Europa.
Annars brukar det bara läggas till ett h i det generiska namnet och/eller en extra bokstav på slutet, oftast e eller a, vad jag sett.
Poängen med ett generiskt namn är ju att det ska kunna förstås av alla eftersom många mediciner används i hela världen.
Man ”översätter” inte som med vanliga ord.

Historien bakom Adrenalin/epinephrine-namnen finns här: https://blogs.bmj.com/bmj/2018/01/26/jeffrey-aronson-when-i-use-a-word-adrenaline-and-epinephrine/

Abel’s epinephrin did not behave physiologically like adrenaline does, and was in fact an inactive benzoylated derivative. In 1901, after having visited Abel, Jokichi Takamine prepared a pure extract of the active principle from the adrenal gland and patented it. Parke, Davis & Co marketed his extract and used the proprietary name Adrenalin. Epinephrine became the generic name in America, on the incorrect assumption that Abel’s extract was the same as Takamine’s. “Epinephrine” later became the rINN.

 

[tictacs]

Väldigt många molekyler syntetiseras som enatomierer, ja. Det är något läkemedelsindustrin är väldigt medvetna om, och numera testar man så att det inte ska vara ett problem.

Om du behöver köpa läkemedel utomlands, kolla så att det är en substans du känner igen och vet fungerar för dig. Jag skulle se det som ett betydligt större problem att testa okända substanser utan att veta vad det är och hur man ska ta det än att man skulle råka få tag på något som är "dåligt tillverkat". Det är ju inte helt ovanligt att vissa människor inte ska ta vissa mediciner, eller kombinationer. Det kan även gälla en del mat i kombination, så det gäller att läsa bipacksedeln.

(Eller ännu värre, alla kombinationspreparat som är så vanliga i tex USA. Det gör det lätt att råka överdosera eller råka ut för interaktioner man inte vill ha för att man inte håller koll på alla substanser det är i den där medicinen.)

Tänk dig att den verksamma substansen kan finnas i en ”vänsterhand” och ”högerhand”-variant. Den ena varianten är den som är den verksamma substansen och alltså har den effekt på kroppen som man vill uppnå med läkemedlet. Den andra har oftast ingen effekt men kan om man har otur öka biverkningarna av läkemedlet eller i värsta fall få andra oförutsedda effekter om den kan binda in till någonting annat i kroppen än det som man tänkt att läkemedlet ska göra. Att tillverka enbart den verksamma varianten är ofta mycket knepigare och dyrare, alltså bryr man sig inte om det om det inte blir väldigt stor nytta med det.
Hur olika människor bryter ner läkemedel är också väldigt individuellt och det kan bildas olika nedbrytningsprodukter som inte heller alltid är helt lätta att förutsäga. Därav stor risk för oväntade biverkningar för vissa människor.

Tack hörni!

Är det L och D isomeren som @Tuvstarr nämnde som är vänsterhand och högerhand varianterna? Vad innebär det då att effekten kan bli större om alla isomer är av samma typ? Hur vet man om de är av samma typ/kan mängden av varje variera alltså säg från paket till paket av exakt samma läkemedel? Kan man öht veta om man inte tål den ena varianten utan att ha provat först? Är det alltid samma varianter i samma läkemedel? Dvs om man tål paracetamol från en tillverkare, tål man paracetamol från vilken tillverkare och land som helst då?

Och sist gällande kombinationspreparat utomlands, brukar det vara tydligt att det är kombinationspreparat eller kan man råka köpa något som säger t.ex "paracetamol" men som också har något annat i?

Insåg att det blev jättemånga följdfrågor, ingen press alls att svara på mitt svammel men om någon har tid över så vore jag jättetacksam!

 

[Sassy]

Tack hörni!

Är det L och D isomeren som @Tuvstarr nämnde som är vänsterhand och högerhand varianterna? Vad innebär det då att effekten kan bli större om alla isomer är av samma typ? Hur vet man om de är av samma typ/kan mängden av varje variera alltså säg från paket till paket av exakt samma läkemedel? Kan man öht veta om man inte tål den ena varianten utan att ha provat först? Är det alltid samma varianter i samma läkemedel? Dvs om man tål paracetamol från en tillverkare, tål man paracetamol från vilken tillverkare och land som helst då?

I princip, ja. Vänstervridna molekyler benämns S, högervridna R. En blandning av båda former kallas racemisk.

Denna vridning leder till att ljuset bryts olika genom molekylen, om det bryts åt höger kallas det dextro- (eller dex- som man kan se på vissa mediciner) eller d. Bryts det åt vänster har man levo- eller l. Förvirrande nog är det inte alltid en högervriden molekyl bryter ljuset åt höger, så det kan vara lite knepigt att man använder båda namnformer vid olika tillfällen.

Du behöver inte alls fundera på detta när du tar medicin, det är läkemedelsforskningen som tar reda på om man ska använda den racemiska formen eller bara den ena varianten. Följ dosen som är förskriven bara. Det varierar inte mellan förpackningar om du inte köper någon skum piratprodukt och det gör man inte om man handlar i erkända butiker (och inte via olaglig import på nätet).

När det gäller läkemedelsallergi och risk för svåra biverkningar så är det som sagt enklast att hålla sig till preparat man känner till väl om man ska köpa det själv och inte fått det förskrivet av läkare.

Och sist gällande kombinationspreparat utomlands, brukar det vara tydligt att det är kombinationspreparat eller kan man råka köpa något som säger t.ex "paracetamol" men som också har något annat i?

Insåg att det blev jättemånga följdfrågor, ingen press alls att svara på mitt svammel men om någon har tid över så vore jag jättetacksam!

Läs ordentligt på förpackningen så framgår det. Det är först via buke jag har insett att många tydligen inte läser bipacksedeln, därav varningen. Det kan vara lite olika namn på substanserna, men det är lättgooglat om man är osäker.

 

[tictacs]

I princip, ja. Vänstervridna molekyler benämns S, högervridna R. En blandning av båda former kallas racemisk.

Denna vridning leder till att ljuset bryts olika genom molekylen, om det bryts åt höger kallas det dextro- (eller dex- som man kan se på vissa mediciner) eller d. Bryts det åt vänster har man levo- eller l. Förvirrande nog är det inte alltid en högervriden molekyl bryter ljuset åt höger, så det kan vara lite knepigt att man använder båda namnformer vid olika tillfällen.

Du behöver inte alls fundera på detta när du tar medicin, det är läkemedelsforskningen som tar reda på om man ska använda den racemiska formen eller bara den ena varianten. Följ dosen som är förskriven bara. Det varierar inte mellan förpackningar om du inte köper någon skum piratprodukt och det gör man inte om man handlar i erkända butiker (och inte via olaglig import på nätet).

När det gäller läkemedelsallergi och risk för svåra biverkningar så är det som sagt enklast att hålla sig till preparat man känner till väl om man ska köpa det själv och inte fått det förskrivet av läkare.



Läs ordentligt på förpackningen så framgår det. Det är först via buke jag har insett att många tydligen inte läser bipacksedeln, därav varningen. Det kan vara lite olika namn på substanserna, men det är lättgooglat om man är osäker.

Tusen tack!

 

[Tuvstarr]

Tack hörni!

Är det L och D isomeren som @Tuvstarr nämnde som är vänsterhand och högerhand varianterna? Vad innebär det då att effekten kan bli större om alla isomer är av samma typ? Hur vet man om de är av samma typ/kan mängden av varje variera alltså säg från paket till paket av exakt samma läkemedel? Kan man öht veta om man inte tål den ena varianten utan att ha provat först? Är det alltid samma varianter i samma läkemedel? Dvs om man tål paracetamol från en tillverkare, tål man paracetamol från vilken tillverkare och land som helst då?

Och sist gällande kombinationspreparat utomlands, brukar det vara tydligt att det är kombinationspreparat eller kan man råka köpa något som säger t.ex "paracetamol" men som också har något annat i?

Insåg att det blev jättemånga följdfrågor, ingen press alls att svara på mitt svammel men om någon har tid över så vore jag jättetacksam!

Du kan få lite olika stor effekt om du tar racemisk blandning eller inte, till exempel med ibuprofen, så är båda isomererna av molekylen smärtlindrande, men bara den ena antiinflammatorisk.

Så om du tar en tablett med racemisk blandning får du den vanliga antiinflammatoriska verknadsgraden, men om du tar en variant med bara isomeren som också har antiinflammatorisk verkan, så får du mer verkan vad den aspekten gäller, trots att du tog "din vanliga dos" och fick den vanliga graden av smärtlindring.

 

[Sassy]

Du kan få lite olika stor effekt om du tar racemisk blandning eller inte, till exempel med ibuprofen, så är båda isomererna av molekylen smärtlindrande, men bara den ena antiinflammatorisk.

Så om du tar en tablett med racemisk blandning får du den vanliga antiinflammatoriska verknadsgraden, men om du tar en variant med bara isomeren som också har antiinflammatorisk verkan, så får du mer verkan vad den aspekten gäller, trots att du tog "din vanliga dos" och fick den vanliga graden av smärtlindring.

Men finns det ens S-ibuprofen att köpa? Och spelar det någon verklig roll i praktiken med tanke på att R-ibuprofen omvandlas till S-ibuprofen i metabolismen?

(Nu inser jag att jag bara antar att det är S-ibuprofen som även är antiinflammatorisk, med tanke på att den är mer potent än R-formen.)