När min förra helt plötsligt inte skulle gå på transporten (självklart stressad av tid till träning vi skulle till också...) fick jag som lekman verkligen sätta mig ner och analysera lastandet i sig, från start till slut. Det är ju något man inte tränar regelbundet förrän det inte funkar och det är svårt att börja på minus.
En vän hade precis tagit hjälp av en känd "problemtränare" inom lastning och jag snålåkte lite på vad de gjort och lyckats med. Jag beskriver lite punkter kring min egna träning här tänker jag och kanske något av detta kan hjälpa er. Det finns många lastträningsvarianter och man får läsa av hästen och se vad som funkar.
1. Dela upp allt i delar och träna var för sig. Min ville gärna backa ut, speciellt när jag gick först och sedan rörde mig ifrån (jag lastar alltid själv). Så vi tränade på banan med att stå kvar fast jag går iväg och att skickas framför mig runt en kon på kommando. Då kunde jag sedan skicka in i transporten också.
2. Läs av vad hästen behöver. Min häst var en riktig drama queen som skulle på sidan av rampen, stegra sig, sparka irriterat bakåt om jag smackade på. All energi jag gav honom blev bara kaos, även om jag menade det uppmuntrande. Så jag körde lite lågaffektivt. Han härjade, han ställdes lugnt tillbaka framför rampen, härjade, tillbaka lugnt osv. När han stannade upp, luktade på rampen eller ibland bara "var där" lugnt så fick han belöning. Efter ett tag märkte han att härjandet gav honom varken reaktioner från mig eller belöning medan det lugna gav honom mer. Jag riktade honom med ett långt spö som en lång arm bara så att han centrerades vid rampen.
3. Förutse backandet. Min var en mästerbackare och det är definitivt pga man som med många hästar ser det som klart när hästen är inne och stilla, bom på. Ofta är hästen inte alls klar och avslappnad utan finner sig bara i det, tills den dagen den lär sig att backa innan. Och då vill många fortsätta genom att dra på bommen ännu snabbare... Här funkade det för oss att jag skickade in honom och lät han stå med gotte därinne och sedan backade ut honom innan han själv gjorde det. Såg jag att han tänkte backa bad jag honom att backa innan han själv valde att göra det. Jag upplevde det som att han kände sig hörd eftersom jag läste av honom och bad honom om backen innan han själv tog tag i det.
Och nog det viktigaste som givit mig jättemycket: sluta när det går bra! Ibland är det för dagen "hästen kan kolla på transporten utan panik" och ibland "hästen var helt inne i transporten". Minisegrar helt enkelt
Jag är medveten om din andra tråd också och tror att smärtproblematiken definitivt spelar in i detta och jag hade inte velat träna hästen om den var smärtpåverkad självklart.