Sv: Läskiga svar på kattannons
Det där förstår jag inte riktigt, det där att raskattsuppfödare ofta är så VÄLDIGT ovilliga att sälja annat än som innekatt.
Jag har både huskatt och raskatter (siames) och under den varma delen av året går alla ut och in som de vill (på vintern får siameserna stanna inne, med det hårlaget anser jag inte de ska vara ute på vintern).
Jag bor på landet, inte intill trafikerad väg etc. Naturligtvis finns massa faror ändå och rent teoretiskt skulle jag kunna köra över min egen katt när jag kommer hem från affären t ex.
Men jag förstår inte den generella motviljan mot raskatter ute? Nu kommer båda mina siameser från samma uppfödare, som tyckte det var SUPER att de skulle få komma på landet och kunna komma ut och tyckte det var enbart ett JÄTTEPLUS (faktum är att jag skulle ha en omplacering bara, men även fick en halvårsgammal hane jag föll som en fura av, fick honom alltså gratis (han är inget avelsämne för han har krok) mot att jag lovade att kastrera och märka, just för hon tyckte att jag erbjöd så bra hem)
Simeshonan (omplaceringen, 5 år, alltid varit innekatt) betedde sig från dag ett som hon alltid varit ute och njuter i stooooora drag av att kunna gå ut. Hanen är en fjant och hans utevistelser brukar sluta med att jag får hämta honom där han ligger tryckt under en buske och jamar hjärtskärande. Fast han envisas med att gå ut igen hela tiden och göra om det. Mindre modiga män..
Huskatten är stallkatt (men får vara inne precis hur mkt hon vill med såklart) och hon går ut och in som hon vill och får vara ute även om jag t ex är och jobbar. Siameserna plockar jag dock in om jag ska åka bort.
Men vad är så fel med att ha raskatt ute egentligen, jag förstår det inte? Det handlar ju inte om att vind för våg sparka ut katten och sen inte bry sig om var den tar vägen, eller att slänga ut dem bredvid 90-vägen, eller att det finns elaka barn som kan plåga den etc?
MissFideli skrev:
Det där förstår jag inte riktigt, det där att raskattsuppfödare ofta är så VÄLDIGT ovilliga att sälja annat än som innekatt.
Jag har både huskatt och raskatter (siames) och under den varma delen av året går alla ut och in som de vill (på vintern får siameserna stanna inne, med det hårlaget anser jag inte de ska vara ute på vintern).
Jag bor på landet, inte intill trafikerad väg etc. Naturligtvis finns massa faror ändå och rent teoretiskt skulle jag kunna köra över min egen katt när jag kommer hem från affären t ex.
Men jag förstår inte den generella motviljan mot raskatter ute? Nu kommer båda mina siameser från samma uppfödare, som tyckte det var SUPER att de skulle få komma på landet och kunna komma ut och tyckte det var enbart ett JÄTTEPLUS (faktum är att jag skulle ha en omplacering bara, men även fick en halvårsgammal hane jag föll som en fura av, fick honom alltså gratis (han är inget avelsämne för han har krok) mot att jag lovade att kastrera och märka, just för hon tyckte att jag erbjöd så bra hem)
Simeshonan (omplaceringen, 5 år, alltid varit innekatt) betedde sig från dag ett som hon alltid varit ute och njuter i stooooora drag av att kunna gå ut. Hanen är en fjant och hans utevistelser brukar sluta med att jag får hämta honom där han ligger tryckt under en buske och jamar hjärtskärande. Fast han envisas med att gå ut igen hela tiden och göra om det. Mindre modiga män..
Huskatten är stallkatt (men får vara inne precis hur mkt hon vill med såklart) och hon går ut och in som hon vill och får vara ute även om jag t ex är och jobbar. Siameserna plockar jag dock in om jag ska åka bort.
Men vad är så fel med att ha raskatt ute egentligen, jag förstår det inte? Det handlar ju inte om att vind för våg sparka ut katten och sen inte bry sig om var den tar vägen, eller att slänga ut dem bredvid 90-vägen, eller att det finns elaka barn som kan plåga den etc?
. Nu har jag ändrat den. Förut kom jag till deras webhotell, som man gjorde under förra helgen när servern trasslade. Därför kollade jag inte om jag fått länken rätt.
