Ta över en vuxen katt. Ev Bengal?

[Fideli]

De bengaler jag träffat på har INTE varit snälla mot andra katter (vuxna, som de inte växt upp med alltså, kullsyskon är säkert en annan sak). Två olika grannar har vid olika tillfällen haft bengal och båda de katterna har varit supermysiga och snälla mot människor, men klått upp varenda annan katt som de fått syn på. Den ena anföll mig när jag försökte ställa mig mellan den och min katt. Den andra hoppade in genom mitt öppna fönster och dängde min katt därinne, på hennes revir, inte för att bengalen blev trängd eller att min katt utmanade på något sätt (hon låg gömd under en soffa). Så jag skulle inte tagit en vuxen bengal om jag redan hade en annan katt.

 

[Lisen82]

De bengaler jag träffat på har INTE varit snälla mot andra katter (vuxna, som de inte växt upp med alltså, kullsyskon är säkert en annan sak). Två olika grannar har vid olika tillfällen haft bengal och båda de katterna har varit supermysiga och snälla mot människor, men klått upp varenda annan katt som de fått syn på. Den ena anföll mig när jag försökte ställa mig mellan den och min katt. Den andra hoppade in genom mitt öppna fönster och dängde min katt därinne, på hennes revir, inte för att bengalen blev trängd eller att min katt utmanade på något sätt (hon låg gömd under en soffa). Så jag skulle inte tagit en vuxen bengal om jag redan hade en annan katt.

Tror inte du kan gemföra med katter utomhus, då de är annat än att de bor ihop och vänjer sig vid varandra. Denna uppfödaren hade 20 tal katter och de gick tillsammans vissa var uppdelade men denna honan jag var intresserad av gick i båda flockarna.

 

[Sassy]

Tror inte du kan gemföra med katter utomhus, då de är annat än att de bor ihop och vänjer sig vid varandra. Denna uppfödaren hade 20 tal katter och de gick tillsammans vissa var uppdelade men denna honan jag var intresserad av gick i båda flockarna.

"Problemet" med raser som är rätt tuffa mentalt är att de helt enkelt ofta hamnar i ett läge av att köra över mildare katter. Det är inte i sig ett temperamentsfel, utan tänk handlar om att de har olika stil. Tänk dig katten som en terrier, som ska passas ihop med likasinnade. Burmor och korater kan vara likadana, går superbra i grupp med likasinnade men kan slå rejält fel med tex perser och exotic som ju är i andra änden av skalan ofta.

När det gäller utevistelse skulle jag faktiskt säga att det passar sämre med de högaktiva raserna. De har större risk för att ge sig långt hemifrån eller inte fatta när de är läge att vara försiktig. En katt som håller sig någorlunda hemmavid och inte får så mycket galna idéer är mycket säkrare utomhus.

 

[Sassy]

Det här är min hittekatt från katthem. Hon var så rädd att hon fick fångas med fälla utomhus, trots att hon bara var en liten unge och väldigt, väldigt frusen och hungrig. Ligger helst på rygg i famnen medan jag jobbar...

Jag har fött upp raskatter i många år och förstår verkligen att man kan vilja ha en specifik ras, men då bör det ju vara utifrån att man verkligen gillar hur den rasen är, och inte med förhoppning om att den inte ska vara så rastypisk...

Många tycker att mina korater verkar vara supertrevliga sällskapskatter eftersom de är gosiga, sociala, lätthanterade och väldigt "lagom aktiva" när vi har gäster. Vad man inte ser då är att de är så trevliga för att vi lägger väldigt mycket tid och anpassning på mental aktivering, berikning och att hitta precis rätt individer tillsammans. Misslyckas man på den punkten har man istället viljestarka "terrorister" som hittar på sitt eget jobb och inte drar sig för att köra med sina kattkompisar för att det ska hända något.