Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Jag struntar väl i vad dina döttrar har på sig så länge de inte blir hindrade att leka vilda lekar. Eller hindrade förresten, jag tycker man ska uppmuntra barn till vilda lekar och tama lekar.

Jag stör mig inte ett dugg på flickor som uppenbarligen själva valt att ha balettdräkt på dagis. Jag tänker roat inom mig att de har föräldrar som inte är så överspända.

Jag blir glad när jag hittar leksakssvärd i rosa med rosor. Lego som går att bygga med i rosa och blå dammsugare (inte för att jag någonsin sett en blå dammsugare eller rosa lekbart lego. Vilket är ursynd för jag har hittat duploklossar i praktiskt taget alla andra färger)

Kort sagt var ditt inlägg lite av ett ickeinlägg för mig, svårbesvarat med mer än ett jaha så trevligt då.
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Jag går inte heller runt och känner mig stolt över vara kvinna. Men jag har mer uppfattat kvinnor som uttrycker sig så som att de inte tycker att det är något problem eller dåligt med att vara kvinna. Att de inte önskar att de vore män. Men det är bara min högst personliga uppfattning.

Jag kan ju modifiera och säga att jag är nöjd över att vara kvinna. Jag hade inte velat vara någonting annat. Å andra sidan är jag övertygad om att min man är nöjd över att vara man också, men inte stolt över att vara det.

Högklackade skor och tighta kläder och gärna klänningar, absolut. Långt hår också. Men jag sminkar mig inte speciellt ofta, är lat, har riktigt bra hud (som ser märklig ut med puder över), har riktigt mörka, hyggligt långa, ögonfransar osv så det är inte så nödvändigt tycker jag.

Är faktiskt konservativ när det gäller kläder och barnkläder :o. Fast på ett annat plan än det feministiska. Skickar hellre gosse eller tös till dagis i jeans och rosa piké (A har iofs grå idag...) än bilartröja och mysbyxor. Så var jag klädd som liten och så är mina småbröder klädda.
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Nope, det där var lego :) antagligen deras nya tjejsatsning, som inte är helt dum med tanke på att de undvikit flickor som pesten i övrigt -när de inte förolämpat deras intelligens med Belville. (jag ska köpa massor av den om den finns kvar när min son kommer upp i ålder. Flickor som är nerviga inför sin könstillhörighet och måste ha rosa ska inte psykiskt ifråntas pedagogiska leksaker.)

Jag behöver rosa Duplo till min son :) det gör inget om de marknadsför det som tjejsak, även om det är löjligt såklar. Duplo hästar finns, med "pappas lilla flicka" GAH! och ska inhandlas såklart! Men rena rosa bitar i blandningen av ljusblått, orange, rött, grönt i tre nyanser osv hade inte varit illa. De är inte pestsmittade. Vi koncentrerar oss eg på byggbitar snarare än skumma bitar som är predestinerade.

Lego är idioter, oops ursäkta. (de hade en super könsneutral leksak som de totalförstör, de borde rimligen ha kunnat växa lika mycket om de hade haft Star Wars med rosa i OCH stall i svart utan att köra upp i näsan på folk att stallet är förbehållet flickor med färg OCH text, idioter.)

Vad är det som är så himla svårt och komplicerat med att bara hälla i lite pastellfärger i vanliga lego o duplo (Brio klarar det galant och könsneutralt). Eller om de får ångest av det. Leverera en låda med pastellbitar enbart, UTAN Obstjej vrålande över hela. Vem vet det kanske skulle sälja. Det är ganska trista omoderna färger på lego.
 
Senast ändrad:
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Ops, skickade fel länk såklart, my bad!

http://lekmer.se/leksaker/lego/lego-duplo/lego-duplo-rosa-klosslåda-30-bitar

Produktbeskrivning:

Väck ditt barns fantasi med LEGO DUPLO Rosa klosslåda. Det här söta startsetet har utformats särskilt för flickor och innehåller kaniner, morötter, blommor och ett urval LEGO DUPLO grundklossar i både rosa och klassiska DUPLO färger. Levereras i en robust LEGO förvaringsbox tillsammans med en inspirationsbroschyr.
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Aha, hade sett den (reklam men inte lådan) men trodde det bara var kaniner och fönster i. Om det är bitar också så är jag lite intresserad :). Det blir kanske till stallet.

Idioter Lego, måste upprepa det. Söt låda, söta kaniner, fina färger och så skriver de på att pojkföräldrar bör undvika att köpa den eftersom den är för flickor. Effektivt halverar marknaden. På star wars skriver de i alla fall inte att det är enbart för pojkar. Till och med jag tvekar lite inför att köpa det till sonen med den reklamen. Vad ska svärmor säga...? betyder det att jag är tokfeminist och galen...? Understödjer jag deras marknadsföring, måste jag ringa dem och säga att jag köper till sonen så de inte tror den är lyckad...? (blir nog sista alternativet)
 
Senast ändrad:
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Produktbeskrivning:

Väck ditt barns fantasi med LEGO DUPLO Rosa klosslåda. Det här söta startsetet har utformats särskilt för flickor och innehåller kaniner, morötter, blommor och ett urval LEGO DUPLO grundklossar i både rosa och klassiska DUPLO färger. Levereras i en robust LEGO förvaringsbox tillsammans med en inspirationsbroschyr.

Men visst är det intressant.
Jag har ju gett exempel på sånt här förut. Om man nu inte själv förstår att pojkar och flickor ska ha olika leksaker eller åtminstone olika färger på leksakerna så blir man raskt upplyst om det via de som tillverkar produkterna. Eller via dem som jobbar i affären man handlar.

Jag tar väl mina exempel igen för dem som inte hört dem:
Affär: barnklädesaffär.
Situation: jag, gravid med första barnet tittar på barnkläder i sällskap av min mamma. Frågar expediten (en man):
- Ni kanske inte har fått in några vinteroveraller ännu?
- Nej, de kommer om några veckor, men jag har Reimas katalog så jag kan visa dig hur de ser ut! *tar fram katalogen och slår upp rätt sida och lägger på disken*
- Den här går alltså att använda som overall eller åkpåse vilket man vill.
- Det verkar ju praktiskt.
- Ja, den finns alltså i *pekar med fingret på den rosa*: flick-, *pekar med fingret på den ljusblå*: pojk- eller *pekar med fingret på den beige*: neutral.

:grin:
-----------------------------------------------------------------

Affär: lamp/elektronikaffär.
Situation: jag, höggravid kommer in och tittar på lampor till vårt barnrum vi håller på att inreda. Expediten (kvinna) kommer fram och frågar trevligt:
- Behöver du hjälp?
- Vi håller på att inreda barnrum *tittar ner på min mage* och jag är ute efter en lampa.
- Jaha. Vet ni vilket kön det är?
- Nej, men vi vet vilka färger vi valt i barnrummet.
- Äää, jaha.
Sen köpte jag en lampa som ser ut som ett moln med små stjärnor och månar på och små lysdioder som nattlampa. Tre spottar på samma lampa med en rosa, en grön och en gul skärm. Expediten upplyser mig hurtigt när hon packar in lampan:
- Ja, vi köpte en sån där till vår son och man kan enkelt måla om skärmarna, det är bara att ta loss dem och spraymåla. Vi målade dem svarta.

Det framgick rätt tydligt att gällande lampa är det ytterst viktigt att man har rätt färger på lampan beroende på kön. Tydligen kunde inte ens EN rosa skärm fungera i ett pojkrum.
----------------------------------------------------
Affär: leksaksbutik.
Situation: jag kommer in och ska hitta doppresent till en släktings bebis. Funderar lite på att köpa en såndär "vem är jag?"-bok. Expediten (kvinna) kommer fram:
- Hej, vill du ha hjälp?
- Jaa... jag står och tittar på de här böckerna... det ska vara en doppresent. Har ni flera än dem som står här?
- Jaha, är det en pojke eller en flicka?
- ..... det spelar ingen roll, jag kan gärna titta på vilka ni har och välja från dem.
:crazy:
--------------------------------------------------
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Jag har hittills aldrig upplevt att någon i skola/dagis/vårat närmaste samhälle gjort skillnad på mina killar eller mina tjejer.

Att jag nämner klädfärg är för att det nämnts tidigare i tråden. En prinsessklädd tjej kan också klättra i träd, såga o snickra och ge igen på grabbars vis.

Du vill hävda att du inte färgar dina barn med normer om hur tjejer och killar ÄR. Jag vill med det fetstilta hävda motsatsen.
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Det är väl klart att jag gör, som de flesta här skriver så gör man ju det vare sig man vill eller inte, medvetet eller omedvetet, även om man aktivt försöker låta bli.

Det borde ha varit "grabbars vis", eftersom jag inte tycker att tuffa tag är berättigat för enbart grabbar.

Det jag kan bli väldigt trött på är att folk hugger så fort det går, iaf så uppfattar jag det så. Tycker att tonen ändrades nyss till mer förklarande o så vips, tillbaka till "du gör fel"...
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Tack för länkar o tips! Ska se om jag hinner kolla lite i helgen, med 7 barn i huset blir det lite hektisk, men nån paus bör jag ju få! :)

Jag är visst stolt över att vara kvinna. Jag tycker att det finns otroligt många fantastiska kvinnor, som är starka, rättvisa, innovativa, drivkraftiga osv. Jag är också stolt över att vara sjuksköterska o mamma, jag tillhör alltså gruppen kvinnor, sjuksköterskor, mammor, jag tycker visst att man kan vara stolt över sådant. Sen finns det väl absolut "dåliga" exemplar inom alla kategorier, men ursprungstanken lär ju inte vara att nu ska jag göra så dåligt ifrån mig som möjligt? De flesta går in för att göra bra ifrån sig, utifrån sina förutsättningar.

Funderar lite kring hur ni ser på könskvotering till vissa yrken då som kan ses som typiskt manliga? Vad händer om vi får fler kvinnliga brandmän tex? Om de har samma antagningskrav som männen (inom alla yrken inte specifikt brandman) så känns det väl helt ok, men om kraven på fysiken sänks så
känner jag INTE att det är ok... Jag känner för övrigt bara en kvinna som
jobbar inom brandförsvaret, (hon har någon ledningsfunktion o går inte in där
det brinner), o en som vill bli det för tillfället. Känns ju typiskt
mansdominerat...

Sen tycker jag inte att det är upprörande att bli jämförd med en karl. Om det nu varit så väldigt länge att bönderna var män o en sådan bonde på 85 år säger till mig "wow du är en redig kvinna, du kör ju traktor som en hel karl" så är det ju bara att le o säga "ja, kvinnor kan också". Man behöver ju inte bli upprörd o börja diskutera genus. Är en sådan kommentar upprörande eller bara lite kul i era öron? Jag vet ju själv vad jag kan o vet att alla kvinnor kan det, om de bara vill prova på att köra traktor liksom.
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Vissa saker kanske ändå bör vara märkta med manligt/kvinnligt. Kom tex ATG tänka på byxor för män, de behöver ju få plats med paketet också. Om kvinnor vill ha mandarin på byxorna så funkar ju det, men kanske inte tvärtom.

Jag förstår på ett sätt att du reagerar på tjej/kille på tex duplo o lego, men va fasen man kan väl använda grejerna som man vill? Skolkritor funkar på asfalt även om det finns särskilda kritor för ändamålet, läkemedel som var avsett för magproblem används vid abort, murarbaljor funkar som vattentunnor. Det är ju bara fantasin som sätter gränser. Man behöver ju inte av ren protest låts bli att köpa det man vill ha för att ens eget ändamål inte står med på förpackningen, men det kan absolut vara en bra ide att uppmärksamma lego på att det är förlegat att rikta det rosa söta mot tjejer. De kanske tar bort det om flera påtalar det?! Det kan ju faktiskt bara bli så för många fortfarande, det gör det för mig, (även om ena sonens två favotröjor är rosa). Det kan ju inte vara straffbart, men det kan gott påpekas på trevligt sätt! :)
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Njae, jag vet inte om man kan det. Det handlar om saker som att pojkar och flickor ska ha samma förutsättningar att lära sig saker i skolan eller att mitt barn skulle ha nytta av både kvinnlig och manlig dagispersonal. Just nu är ju pojkar lite förfördelade på båda områdena. Jag har jättesvårt att begripa varför det skulle vara korkat?

Ja, fast det handlar ju inte om att du inte kan förstå hur man kan tycka det. Utan mer att jag tycker att man kan vara medveten om vad genus är men tycka att det är totalt oviktigt, eller korkat för den sakens skull. Jag skulle påstå att man då ändå är genusmedveten. Jag är alltså ute efter att jag tycker att själva begreppet "genusmedveten" är ett väldigt konstigt begrepp på människor som har en viss åsikt i en fråga.
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Det var inte meningen som ett hugg, utan mera precis hur lätt det är att omedvetet lägga värderingar i olika beteenden - precis som du själv konstaterar också !
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Visst kan man skita i att leksaker riktar sig, men det handlar ju inte enbart om orden utan om den underliggande normen.

Det för medlar ju ändå en underliggande åsikt till våra barn oavsett om jag som mamma skiter i att det står eller ej. Lika så om alla barnspisars förpackning bara pryds av en flicka, eller om alla bilars förpackningar bara pryds av pojkar. Barn är ju inte dumma, klart dom uppfattar könsuppdelningen i leksaksaffären.
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Visst kan man skita i att leksaker riktar sig, men det handlar ju inte enbart om orden utan om den underliggande normen.

Det för medlar ju ändå en underliggande åsikt till våra barn oavsett om jag som mamma skiter i att det står eller ej. Lika så om alla barnspisars förpackning bara pryds av en flicka, eller om alla bilars förpackningar bara pryds av pojkar. Barn är ju inte dumma, klart dom uppfattar könsuppdelningen i leksaksaffären.

Kastar mig in i tråden o håller med fullkomligt! Har läst innan men inte orkat skriva då jag mest surfart med ewna handen o ammar med den andra. Om det hade varit jag som ville ha rosa duplo till mitt barn hade jag dock köpt det oavsett vad det står på förpackningen, men mycket väl kunnat maila lego och påpeka det hela, för det är ju helt uppåt väggarna!!

Själv är jag väl ganska så i mitten av debatten - detta med att undanhålla kön tycker jag låter absurt, och jag skulle definitivt inte namnge mitt barn till motsatt köns namn, men självklart tycker att alla får tillgång till allt, både vad det gäller leksaker, stil, känslor, studier, yrke, lön mm.

Nu i dag shoppa vårjacka till Ludvig, får se om han vill ha svart eller rosa, båda har varit på tal (och jag hade hoppats han ville ha en supersnygg röd som jag hade spanat in - ångrar nästan att jag frågade honom om han ville följa med och välja ;)... svart är trist o rosa för ljust o blir så smutsigt, men vad gör man, det är ju han som ska ha den). Blir spännande att se om någon kommenterar om han väljer den rosa.
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Tack för länkar o tips! Ska se om jag hinner kolla lite i helgen, med 7 barn i huset blir det lite hektisk, men nån paus bör jag ju få! :)

Jag är visst stolt över att vara kvinna.
Ja, du har sagt det. Jag framförde ett resonemang om varför JAG inte skulle säga att jag är stolt över att vara kvinna. Jag säger som tidigare skribenter: Jag är nöjd med det. Jag är också nöjd över att vara född i Sverige t ex. Men för mig är stolt ett konstigt ord i samband med en sådan sak som kön. Att vara stolt över att vara sjuksköterska är något annat för mig: då är du stolt över att du faktiskt presterat något; sjuksköterska är ju liksom ingen titel som man slumpvis bara får.

Funderar lite kring hur ni ser på könskvotering till vissa yrken då som kan ses som typiskt manliga? Vad händer om vi får fler kvinnliga brandmän tex?
Jag har lärt mig (via bland annat en jurist som är expert på jämställdhetsfrågor) att kvotering = att låta någon person tillhörande en underrepresenterad grupp få företräde framför en annan även om denna person meritmässigt har sämre meriter än den som tillhör den överrepresenterade gruppen. I den bemärkelsen är det förbjudet med kvotering enligt EU-lagstiftningen. Vi har några svenska högskolor som också åkt dit på att kvotera på senare år. I svensk lag har vi däremot något som kallas positiv särbehandling vilket innebär att vid lika meriter så ska man välja den av underrepresenterad grupp. Det strider inte emot EU-lagarna.

Jag står bakom positiv särbehandling, men inte kvotering (enligt definitionen ovan). I många delstater i USA har man tillämpat ren kvotering gällande t ex etnicitet och det verkar som att det "slår tillbaka" mot den grupp man tänker sig ska få mer likvärdig behandling. Till exempel att folk i allmänhet tror att den som är av indianskt ursprung och sitter i en bolagsstyrelse bara sitter där för att den är inkvoterad och inte för att den är lika kapabel som alla andra.

Ibland kan jag dock fundera över om det i vissa sammanhang skulle vara bra med ren kvotering. Den här positiva särbehandlingen verkar det faktiskt inte hända så mycket av. Gällande just brandmän så är det självklart så att samma fystester ska gälla för alla som ska vara det. Så är det idag. Det finns också åtskilliga män som aldrig skulle klara att bli brandmän.

Sen tycker jag inte att det är upprörande att bli jämförd med en karl. Om det nu varit så väldigt länge att bönderna var män o en sådan bonde på 85 år säger till mig "wow du är en redig kvinna, du kör ju traktor som en hel karl" så är det ju bara att le o säga "ja, kvinnor kan också". Man behöver ju inte bli upprörd o börja diskutera genus. Är en sådan kommentar upprörande eller bara lite kul i era öron? Jag vet ju själv vad jag kan o vet att alla kvinnor kan det, om de bara vill prova på att köra traktor liksom.
I ett sådant läge så tar jag det för vad det är; menat som en slags komplimang. Varför skulle jag som är intresserad av genus bli upprörd och diskutera det med varenda människa jag möter som uttrycker sig på ett sätt där de "gör kön"? Då skulle jag ju få ägna i princip hela min vakna tid åt att strida och bli upprörd....:grin: För MIG så är inte mitt mål att ständigt stå på någon slags barrikad och dunka andra i huvudet med vad jag tycker i vartenda läge och jag blir lite .... förvånad att du ens ställer en sån fråga som ovan. Är det din bild av feminister/genusintresserade? Ser du så på religiösa, politiskt övertygade eller konservativa människor också? Att du tror att de i varenda social situation ställer sig och gör allt för att övertyga omgivningen om sin egen övertygelse?

Om jag däremot från en kollega, partner eller vän ständigt skulle få höra "oj, du kör ju som en hel karl" "oj, kan DU klippa gräset!" "oj, vad du kör bli bra för att vara kvinna" eller "ska jag hjälpa dig att tanka?" "jag backar släpet åt dig!" "lilla gumman, det är nog bäst att jag....". DÅ skulle jag bli irriterad.
 
Senast ändrad:
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Det här blir kanske lite OT, men jag har blivit inkvoterad i en styrelse pga ålder och kön och jag är jättestolt över det :) Dels att just JAG blev vald, för det finns fler kvinnor i min ålder, och sen känner jag att jag verkligen gör nytta :) Det har blivit en positiv persons och det tycker jag också är jätteroligt. Nu är ju detta inget yrke, så en kvotering är ju inte lika "allvarlig".
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Det här blir kanske lite OT, men jag har blivit inkvoterad i en styrelse pga ålder och kön och jag är jättestolt över det :) Dels att just JAG blev vald, för det finns fler kvinnor i min ålder, och sen känner jag att jag verkligen gör nytta :) Det har blivit en positiv persons och det tycker jag också är jätteroligt. Nu är ju detta inget yrke, så en kvotering är ju inte lika "allvarlig".

Ja, jag ska ju tillägga att såvitt jag förstått så är kvotering tillåtet i föreningar osv. Det är arbetslivet och skolan som omfattas av förbudet mot regelrätt kvotering.

Jag förstår att du känner dig stolt! Och det är ju just utifrån det du berättar som jag känner mig lite ambivalent om vad jag tycker om kvotering. Jag kan förstå och inse vitsen, det finns en poäng med det. Det enda jag skulle vara rädd för om det blev regelverk inom skolor och arbetsliv är väl att riskerna för att det "biter tillbaka" kan vara ganska stora. T ex kvinnor som blir brandmän idag vet ju att de också passerade alla fystest och klarade nivån lika väl som sina manliga kollegor. Om det däremot skulle tillåtas (ja, kanske till och med bedömas som lämpligt) att fystesterna för kvinnor blir någon nivå under i kravnivå så finns ju risken dels att en del brandmän inte kommer klara svåra arbetssituationer och dels risken att "alla" TROR att de är inkapabla att sköta sitt jobb (även fast de mycket väl kan vara lika kapabla, men eftersom kraven var lägre så vet ingen om det så att säga).
 
Sv: Kvällsöppet: Ska man berätta för sitt barn vilket kön det är?

Vissa saker kanske ändå bör vara märkta med manligt/kvinnligt. Kom tex ATG tänka på byxor för män, de behöver ju få plats med paketet också. Om kvinnor vill ha mandarin på byxorna så funkar ju det, men kanske inte tvärtom.

Generellt så kan skillnader i snitt på kläder mellan kvinnor och män behövas. Män har generellt smalare höfter än kvinnor, generellt mindre bröst(korg) och generellt större fötter.

barn innan puberteten är dock skillnaden obefintlig mellan könen vad gäller själva kroppsformen.

Paketet .... tja, SÅ stort utrymme tar nog själva paketet sällan egentligen? ;) Och vore det paketutrymme som hade varit avgörande så borde ju kjol och klänning vara ett mansplagg i mycket högre grad än vad det är. Kanske?

Jag har en rätt karaktäristiskt/stereotyp kvinnokropp. Åtminstone nederdelen av den. Breda höfter och ganska tjocka ben, men ändå en relativt smal midja. Överdelen består av ganska smala axlar och normalstor byst. Och trots detta så finns återkommande problem för mig med vissa plagg; speciellt byxor; trots att jag köper "kvinnokläder". Byxor som går bra att dra över höfterna = rätt storlek. Men hoppsan; det glipar då ofta i midjan baktill. Och hoppsan; de är i princip alltid för långa och måste sys upp. Vore byxorna rätt längd och/eller rätt över midjan så är de för smala över höfterna.

Och kvinnor med en annan kroppsform har motsatta problem; kompisar jag har som har jättesvårt att hitta överdelar/toppar som inte är för tajta över axlarna. Eller om man har stor byst till en ganska smal och nätt kropp i övrigt; då blir det svårt att hitta överdelar utan att köpa "tält".

Så; det där med kön som avgörande faktor för klädernas snitt verkar ju inte heller stämma fullt ut om man säger så. Vi är helt enkelt MER individer än vi är könsgrupper.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Det kommer ett barn till mig och rider rätt ofta och har gjort så i drygt ett år. Barnet är 12 år och har det rätt jobbigt med en...
Svar
14
· Visningar
1 647
Senast: Ninnurur
·
Övr. Barn Fick information i appen från förskolan angående en bussresa nästa vecka. Ingen förfrågan om barnen får åka med öhvt utan bara...
2
Svar
21
· Visningar
2 423
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 519
Senast: Anonymisten
·
Samhälle För ett par dagar sen trillade jag över denna artikeln https://www.bbc.com/news/articles/c0j1wwypygxo Det är en artikel från BBC ( så på...
6 7 8
Svar
143
· Visningar
5 680
Senast: Palermo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Vilken försäkring?
  • Valp 2025
  • Inkorsningsmetod

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp