Köpa Siberian Husky!

Status
Stängd för vidare inlägg.
@rutans En husky BLIR skarp om den inte får nog med motion. En husky lär inte må bra i det liv som Ts ritat upp, det finns ingen tid för all den träning som hunden behlver.

Jag tror absolut man kan ha huskys lösa MEN då måste man verkligen LEVA för hundar, träna oerhört mycket och såklart ha ögon i nacken.

Man köper inte en husky som ''gårdsprydnad''.

Det folk har radat upp som negativa sidor är vad som händer när hunden inte får extremt mycket träning och motion/drag. Vilket jag tror du kan hålla med om som ägare?
 
Jag vet inte många hundar som skulle säga nej till slaktavfall oavsett ras...
Sedan är det väldigt många här som anser saker om husky och sedan visar sig inte haft någon själv eller har erfarenhet av att ha träffat en individ. Jag skulle av då samma anledning aldrig rekommendera en schäfer till någon. Vass ras med många individer som är mentalt labila. Om vi nu ska tänka på värsta scenario.

Självklart ska man inte sticka under stol med att det är en krävande ras.


Det jag har lärt mig om husky är att du inte lyckas fostra den på samma sätt. Den tycker det inte är spännande med lydnad, dens högsta vilja är inte att behaga. Men omöjlig? Långt ifrån.

Många schäfrar som är labila? Visst att det finns en del skräpiga hundar i framförallt e-aveln (framförallt för LÅGA drifter och för lågt mod) men att rasen generellt har mycket labila hundarstämmer ju inte alls. Kolla MH-spindeln. Vilken ras som fortfarande främst används inom polisen osv.

Men jag förstår inte riktigt.. En husky med hög jaktlust, som är självständig och har stort rörelsebehov är ju INTE ostabil. Det är ju så de ska vara.


Det är just det. Schäfer är även den en krävande ras och de som inte klarar av den får många gånger en hund som upplevs labil. Men jag ger inte rasen den egenskapen för det.

Poängen var just det. Huskyn är krävande, men många egenskaper som radats upp här har jag inte upplevt rastypiska, utan det har varit förarfel.

Upplevs en schäfer labil när de inte får det den behöver? Frustrerad, jobbig och destruktiv. Men labil?

Vilka egenskaper är ett förarfel som räknats upp? Det går alltså alldeles utmärkt att ta en promenix med de lösa i skogen, bara man tränar lite lydnad? :p Kan inte du åka runt till lite hundspann och liksom visa hur de ska göra? Gissar att det hade sparat mycket tid för många.
 
Nu umgås jag inte i SH´kretsar (för långt från mina raser) men nog tusan anser jag SH vara en skarp ras. Precis som jag anser att arbetshästar är skarpa (kallblod är ju inte några gulliga kelgrisar precis).

Det är stor skillnad på labil och skarp. Skarp handlar för mig om att hunden behöver stimulans för att inte bli svårhanterlig. Och alla hundar som är avlade som brukshundar anser jag ligger nära att skapa problem för ägaren om understimulerad. Och de blir snabbt understimulerade. Har inte matte/husse vettiga uppgifter, skapar man dem själv (som hund/häst) och sedan är man (som hund/häst) rätt oförstående för missnöjda ägare, och då kan det bli problem.
Då kan vi ha olika definitioner på skarp. Skarp uppfattar jag är olika raser med vaktbeteende. Understimulerad och trasiga kuddar uppfattar jag som något annat.
 
Vare gång jag surfar runt för att lära mig om olika raser förvånas jag över hur många uppfödare som har hemsidor där det ändå inte står nått om hur deras ras är att leva med.
De lägger upp rasbeskrivningen, bilder på sina hundar och korta beskrivningar om hundarna på kenneln. Oftast står det inte ens många rader om hur deras egna hundar är att leva med.
Jag blir lite förvånad för att jag tänker att en uppfödare borde vara intresserad av att ge sin bild av rasen, om de ändå bemödat sig om att fixa en hemsida.
För det är ju oftast just den typen av info som saknas när man läser om raser på nätet. "Lättlärd", "mycket jaktinstinkt" eller "kräver mycket aktivering" säger ju inte så jättemycket om en ras personlinghet.
Tror att många blivande hundköpare faktiskt gör en hel del research på internet och att uppfödare faktiskt skulle kunna hjälpa sina raser en hel del genom att ge lite mer info om vardagslivet.
 
Vare gång jag surfar runt för att lära mig om olika raser förvånas jag över hur många uppfödare som har hemsidor där det ändå inte står nått om hur deras ras är att leva med.
De lägger upp rasbeskrivningen, bilder på sina hundar och korta beskrivningar om hundarna på kenneln. Oftast står det inte ens många rader om hur deras egna hundar är att leva med.
Jag blir lite förvånad för att jag tänker att en uppfödare borde vara intresserad av att ge sin bild av rasen, om de ändå bemödat sig om att fixa en hemsida.
För det är ju oftast just den typen av info som saknas när man läser om raser på nätet. "Lättlärd", "mycket jaktinstinkt" eller "kräver mycket aktivering" säger ju inte så jättemycket om en ras personlinghet.
Tror att många blivande hundköpare faktiskt gör en hel del research på internet och att uppfödare faktiskt skulle kunna hjälpa sina raser en hel del genom att ge lite mer info om vardagslivet.

Jag har inte skrivit något om hur rasen är att leva med på vår hemsida för jag hoppas man har läst på så pass om rasen innan man börjar leta kennel.
Däremot är vi tydliga med i vilken typ av hem våra hundar ska bo i och att de är brukshundar som kräver både fysisk och psykisk stimulans. Sen skriver vi ut inför varje kull vad den vänder sig till för köpare samt vilka egenskaper den förväntas besitta :)
 
Då kan vi ha olika definitioner på skarp. Skarp uppfattar jag är olika raser med vaktbeteende. Understimulerad och trasiga kuddar uppfattar jag som något annat.

Min Dvärgschnauzer är supervaktig men ingen skulle kalla honom skarp :laugh:
Gammeltiken vaktar inte alls, hon hämtar skor och vifftar tyst på svansen när det kommer folk. Men hon kommer absolut från skarpa linjer, många tjänstehundar i leden och hon själv är tävlad i skydd och har lämnat avkommor till tjänst.
Skarp har ingenting med vakt att göra :)
 
Jag har inte skrivit något om hur rasen är att leva med på vår hemsida för jag hoppas man har läst på så pass om rasen innan man börjar leta kennel.
Däremot är vi tydliga med i vilken typ av hem våra hundar ska bo i och att de är brukshundar som kräver både fysisk och psykisk stimulans. Sen skriver vi ut inför varje kull vad den vänder sig till för köpare samt vilka egenskaper den förväntas besitta :)

Menar inte att alla uppfödare måste skriva och informera om rasen i text på internet. Ursäkta om jag lät anklagande på nått sätt.
Men HUR ska man läsa på om rasen menar du?

Just uppfödarna borde ju vara de som sitter inne på mest info och som vet vad folk behöver höra för att förstå vad det är för slags ras.
Hundböcker brukar ju inte vara så jävla bra på att beskriva raser, och många rasklubbars beskrivningar lämnar ju en del övrigt att önska också.

Då återstår bloggar och hundforum. Just Buke är ju rätt bra på att informera om raser tycker jag. Men på bloggar och forum blir det mycket tokigheter och saker skrivs utan att man tänker så mkt på hur det påverkar en ras rykte.

Visst kan jag tycka att man borde lära känna flera individer av rasen man väljer innan man skaffar sig en egen men det är ofta inte riktigt så det ser ut för folk som ska välja hund.

Just bruksschäfer är väl en ras man inte borde skaffa sig om man inte har koll på hur de är i verkligheten dock =D
 
Det finns en Netflix-dokumentär som heter Happy People. Handlar om ryska jägare och rätt mycket om deras hundar. Det är husky-ish hundar, och jag insåg verkligen deras kapacitet och behov när en man åkte skoter i hög fart typ ett dygn och hunden sprang samma sträcka. Han ansåg för övrigt att en husky aldrig ska vara inne.
Man ser ju aldrig hundarna i Alaskaprogrammen vara inne. Ute i koja hela tiden och lösa bara när de rymt.
 
Menar inte att alla uppfödare måste skriva och informera om rasen i text på internet. Ursäkta om jag lät anklagande på nått sätt.
Men HUR ska man läsa på om rasen menar du?

Just uppfödarna borde ju vara de som sitter inne på mest info och som vet vad folk behöver höra för att förstå vad det är för slags ras.
Hundböcker brukar ju inte vara så jävla bra på att beskriva raser, och många rasklubbars beskrivningar lämnar ju en del övrigt att önska också.

Då återstår bloggar och hundforum. Just Buke är ju rätt bra på att informera om raser tycker jag. Men på bloggar och forum blir det mycket tokigheter och saker skrivs utan att man tänker så mkt på hur det påverkar en ras rykte.

Visst kan jag tycka att man borde lära känna flera individer av rasen man väljer innan man skaffar sig en egen men det är ofta inte riktigt så det ser ut för folk som ska välja hund.

Just bruksschäfer är väl en ras man inte borde skaffa sig om man inte har koll på hur de är i verkligheten dock =D

Det bästa är att ta in kunskapen brett genom ägare, fakta på nätet, forum, träffa hundarna i olika samanhang som tävling, på klubbar osv och så bilda sig en uppfattning.
Uppfödare kan ha väldigt olika inriktning på sin avel att det kan vara klurigt att generalisera hur rasen är att leva med (beroende på ras)
Då är det bättre att man nöjer sig med att presentera sin avel och hundar. Min åsikt :)
 
Varför föreslår folk tunga, knepiga och aggressiva hundar som amerikanska akitor
Du uttalar dig friskt om raser men hur insatt är du egentligen? tunga, knepiga och aggressiva? Kliv ner från din höga häst, visst är många am.akitor ganska tunga (men i jämförelse med rottis? :grin:), knepiga och aggressiva? Hur många am.akitor har du träffat på nära håll? Bara för att du inte förstår dig på urhundar med fint språk så kan du inte döma ut en ras som knepig och att påstå att en hel ras är rätt och slätt aggressiv påvisar bara din okunskap. Visst finns det aggressiva akitor, precis som det finns aggressiva hundar av andra driftstarka raser.

(Har du någonsin träffat en akita över två år som fungerar med hundar och alla människor?)
Ja det har jag. Jag har en här bredvid mig faktiskt och hon är inget undantag. Hon är 5,5 år just nu så väl över 2. Min unga får jag väl inte uttala mig om då för hon har inte fyllt 2 än på ett par månader men hon fungerar utan problem med hundar och älskar människor hon med :grin: Jag kan utan att överdriva lova dig att jag känner och har träffat betydligt fler am.akitor än du.

Labben är definitivt bättre på fart än både akita och leonberger
Leonberger kan jag inte uttala mig om men att det skulle vara mer fart på en vanlig labbe (alltså inte jaktvarianten) är inte sant.

Du slänger dig med "sanningar" till höger och vänster, men okunskapen lyser igenom.

Sen anser jag definitivt inte att TS ska skaffa sig en am.akita, det är för många som köper rasen pga utseendet redan och sen inte kan ge dom vad de behöver....

Mina am.akitor är med när jag joggar, de har inget behov att springa för springandes skull och är nöjda med den hastighet och längd som passar mig. TS verkar inte heller vara nån som är ute och springer/cyklar i timmar i ur och skur så det vore bättre om hon skaffar sig en hund, vilken som helst, som vill följa med på några löparrundor i veckan och ett liv på en gård och inte en hund som kräver många mil i veckan för att må bra som dessutom är jaktidiot. Ska man ha hund så har man fasen skyldighet att se till att hunden mår bra och får göra det den mår bra av, inte bara ger den minimum.

Tillägg; förutom vardagsmotion i form av promenader och jogging så kör jag nose work, lydnad och bruks sök och spår med mina am.akitor och lite annat smått och gott. De är alltid med när jag reser och följer med på restaurang, utställningar, hundtävlingar, kurser mm och agerar visningshundar när jag håller kurs, hade varit lite svårt att göra detta om de hade varit knepiga och aggressiva...

Att skaffa hund för att de är estetiskt tilltalande, mäktiga osv är det dummaste man kan göra, man ska skaffa den hund som passar in i ens liv, det blir så mycket enklare då och alla inblandade kommer må så mycket bättre. Jag resonerar som så att om det ska kompromissas ska det göras på ägarens bekostnad, att ägaren skulle vilja lite mer, inte tvärtom. Hundens välmående ska gå i första hand.
Jag promenerade och joggade lika mycket som jag gör nu innan jag skaffade hund, nu är det bara ännu trevligare, med sällskap. Jag har inte behövt ändra mitt liv för att få hundarna att passa in, de hänger med i mitt liv på mina premisser och är lyckliga, välmående hundar.
 
Du uttalar dig friskt om raser men hur insatt är du egentligen? tunga, knepiga och aggressiva? Kliv ner från din höga häst, visst är många am.akitor ganska tunga (men i jämförelse med rottis? :grin:), knepiga och aggressiva? Hur många am.akitor har du träffat på nära håll? Bara för att du inte förstår dig på urhundar med fint språk så kan du inte döma ut en ras som knepig och att påstå att en hel ras är rätt och slätt aggressiv påvisar bara din okunskap. Visst finns det aggressiva akitor, precis som det finns aggressiva hundar av andra driftstarka raser.


Ja det har jag. Jag har en här bredvid mig faktiskt och hon är inget undantag. Hon är 5,5 år just nu så väl över 2. Min unga får jag väl inte uttala mig om då för hon har inte fyllt 2 än på ett par månader men hon fungerar utan problem med hundar och älskar människor hon med :grin: Jag kan utan att överdriva lova dig att jag känner och har träffat betydligt fler am.akitor än du.


Leonberger kan jag inte uttala mig om men att det skulle vara mer fart på en vanlig labbe (alltså inte jaktvarianten) är inte sant.

Du slänger dig med "sanningar" till höger och vänster, men okunskapen lyser igenom.

Sen anser jag definitivt inte att TS ska skaffa sig en am.akita, det är för många som köper rasen pga utseendet redan och sen inte kan ge dom vad de behöver....

Mina am.akitor är med när jag joggar, de har inget behov att springa för springandes skull och är nöjda med den hastighet och längd som passar mig. TS verkar inte heller vara nån som är ute och springer/cyklar i timmar i ur och skur så det vore bättre om hon skaffar sig en hund, vilken som helst, som vill följa med på några löparrundor i veckan och ett liv på en gård och inte en hund som kräver många mil i veckan för att må bra som dessutom är jaktidiot. Ska man ha hund så har man fasen skyldighet att se till att hunden mår bra och får göra det den mår bra av, inte bara ger den minimum.

Tillägg; förutom vardagsmotion i form av promenader och jogging så kör jag nose work, lydnad och bruks sök och spår med mina am.akitor och lite annat smått och gott. De är alltid med när jag reser och följer med på restaurang, utställningar, hundtävlingar, kurser mm och agerar visningshundar när jag håller kurs, hade varit lite svårt att göra detta om de hade varit knepiga och aggressiva...

Att skaffa hund för att de är estetiskt tilltalande, mäktiga osv är det dummaste man kan göra, man ska skaffa den hund som passar in i ens liv, det blir så mycket enklare då och alla inblandade kommer må så mycket bättre. Jag resonerar som så att om det ska kompromissas ska det göras på ägarens bekostnad, att ägaren skulle vilja lite mer, inte tvärtom. Hundens välmående ska gå i första hand.
Jag promenerade och joggade lika mycket som jag gör nu innan jag skaffade hund, nu är det bara ännu trevligare, med sällskap. Jag har inte behövt ändra mitt liv för att få hundarna att passa in, de hänger med i mitt liv på mina premisser och är lyckliga, välmående hundar.
Först vill jag säga att jag är imponerad av vad du har uppnått med dina hundar. Meriter i både bruks och lydnad är en stor prestation, men säger mer om dig som lyhörd förare än akitan som arbetshund.

Jag har träffat tre akitor (inte från samma uppfödare), och hört talas om fler genom en av de förstnämnda hundarnas ägare. Samtliga hade problem med andra hundar, och minst två av dem (hanarna) fick låsas in när det kom gäster. Det är möjligt att det urval jag har sett råkade vara sammansatt av Sveriges knepigaste exemplar av rasen, men det tror jag inte. Det var inget fel på hundarnas nerver, det var inte rädda hundar, det var bara djur med ohanterligt mycket vakt, jakt, integritet och bestämda åsikter. Alltså inte helt lätta att ha som familjehundar i vårt land.

Umgås dina hundar obesvärat med tikar från andra flockar, är de vänliga eller i varje fall tryggt likgiltiga mot främmande människor?
 
Det här till exempel... Har aldrig mött på en elak frisk husky. Svartmålningarna dryper.
Jag har inte svartmålat något utan endast beskrivit mina bekantas arbete med sina huskyhundar. Och de käkade upp grannens katt tyvärr när de kom lösa. Och jag har också sett hur mycket de måste arbeta med sina hundar. De har haft denna hundras i över 20 år så jag har ju sett hur mkt de får arbeta med dem. Men de använder dem ju till drag så det är därför de har dem. Har svårt att förstå varför du tycker det är svartmålning, tycker det verkar vara en fantastisk ras om man använder dem till det som de är avlade för.
 
Jag har inte svartmålat något utan endast beskrivit mina bekantas arbete med sina huskyhundar. Och de käkade upp grannens katt tyvärr när de kom lösa. Och jag har också sett hur mycket de måste arbeta med sina hundar. De har haft denna hundras i över 20 år så jag har ju sett hur mkt de får arbeta med dem. Men de använder dem ju till drag så det är därför de har dem. Har svårt att förstå varför du tycker det är svartmålning, tycker det verkar vara en fantastisk ras om man använder dem till det som de är avlade för.

Förstår inte heller varför det är svartmålning? Det är ju verkligen ingen som har sagt att huskys är elaka, opålitliga, aggressiva hundar som ingen ska äga..

Det enda som har sagts är att det är arbetande hundar som ska få göra det de är avlade för. Och att det med den starka arbetslusten och urhunds/polarmentaliteten kommer vissa egenskaper som kan vara ganska jobbiga för dom flesta som verkligen inte brinner för drag och har hundarna som livsstil. Även då kan jag tänka mig att det kan vara ganska jobbigt ibland.
 
Vill bara göra ett tillägg om pälsvård på kommande hund;

* vi hade en lapsk vallhund och han fällde kopiösa mängder året runt men vid de stora fällningarna lossnade ju kockor med hår alltså :crazy: Mamma gick varje dag med torrmopp för o samla alla tussar som yrde runt.

Bada honom kunde enbart göras på sommaren för det tog minst två dagar ute i solen innan han var torr ända in i underullen...

Tänker att SB borde ha snäppet mer päls...? Hua...:nailbiting:
 
Först vill jag säga att jag är imponerad av vad du har uppnått med dina hundar. Meriter i både bruks och lydnad är en stor prestation, men säger mer om dig som lyhörd förare än akitan som arbetshund.
Ja, man köper sig inte en am.akita med målet att tävla lydnad/bruks sen att man kan göra det när man väl har en är ju en annan sak. Jag ville med det jag skrev visa på att så himla knepiga och aggressiva är de inte.

Jag har träffat tre akitor (inte från samma uppfödare), och hört talas om fler genom en av de förstnämnda hundarnas ägare. Samtliga hade problem med andra hundar, och minst två av dem (hanarna) fick låsas in när det kom gäster. Det är möjligt att det urval jag har sett råkade vara sammansatt av Sveriges knepigaste exemplar av rasen, men det tror jag inte. Det var inget fel på hundarnas nerver, det var inte rädda hundar, det var bara djur med ohanterligt mycket vakt, jakt, integritet och bestämda åsikter. Alltså inte helt lätta att ha som familjehundar i vårt land.
Skulle vara intressant att höra vilka kennlar de 3 hundarna kom från, jag har god insikt i vad folk avlar på i rasen... Att behöva låsa in hundarna när det kommer gäster är definitivt inte normalt eller för den delen vanligt i rasen, att alla inte gillar alla andra hundar är ett faktum men ofta ett resultat av otillräcklig socialisering, det blir liksom en självuppfyllande profetia, folk hör att det "inte går" och därmed socialiserar de inte hundarna som sig bör. Ohanterligt mycket vakt och jakt låter som hundar som är understimulerade, för det låter inte heller normalt. Stor integritet och bestämda åsikter låter däremot normalt. Att de har de här egenskaperna; vakt, jakt och hög integritet borde inte vara något förvånande när man köper rasen om man läst på. De är inte lätta hundar och passar verkligen inte alla, inget man ska gå och köpa sig för att ha som soffprydnad, men det skulle folk förstå om de läser på ordentligt innan de skaffar sig en. En välstimulerad am.akita är inte svårare att ha än en välstimulerad schäfer, och på samma sätt är de inte roliga om de inte får utlopp för vad de behöver. Men de är knappast människoätande monster hur som haver, de vaktar inte som en fila tex.

Umgås dina hundar obesvärat med tikar från andra flockar, är de vänliga eller i varje fall tryggt likgiltiga mot främmande människor?
Ja det gör de, både hanar och tikar. Som sagt, de följer med i alla sammanhang och det är inga problem, oftast märks de knappt, ligger och sover tills det är dags att göra nåt, oavsett var vi är. Sen släpper jag inte ihop dom för att leka med kreti och pleti, för det har de inget behov av, men det har jag aldrig gjort med någon hund. De umgås med våra vänners hundar, leker regelbundet med bland annat en annan vuxen am.akita tik och hane. Människor älskar de som sagt, framförallt barn och män. Båda har på MH respektive BPH fått att de är öppna, glada och sociala. De är totalt trygga, både miljö och i samband med andra hundar, djur och människor. Min vuxna tik är otroligt okomplicerad, lugn, trygg och stabil, den unga är ju inte vuxen än och fortfarande lite vild och busig men det är ju inte så konstigt...

Enligt rasstandarden ska en am.akita vara: vänlig, alert, uppmärksam, värdig, foglig och modig.
Passar väl in på mina hundar, inte så väl in på de du beskriver ovan....
Som sagt, jag är väl insatt i rasen, har träffat och känner många am.akitor, det du beskriver är inte normalfallen.
 
Ja, man köper sig inte en am.akita med målet att tävla lydnad/bruks sen att man kan göra det när man väl har en är ju en annan sak. Jag ville med det jag skrev visa på att så himla knepiga och aggressiva är de inte.


Skulle vara intressant att höra vilka kennlar de 3 hundarna kom från, jag har god insikt i vad folk avlar på i rasen... Att behöva låsa in hundarna när det kommer gäster är definitivt inte normalt eller för den delen vanligt i rasen, att alla inte gillar alla andra hundar är ett faktum men ofta ett resultat av otillräcklig socialisering, det blir liksom en självuppfyllande profetia, folk hör att det "inte går" och därmed socialiserar de inte hundarna som sig bör. Ohanterligt mycket vakt och jakt låter som hundar som är understimulerade, för det låter inte heller normalt. Stor integritet och bestämda åsikter låter däremot normalt. Att de har de här egenskaperna; vakt, jakt och hög integritet borde inte vara något förvånande när man köper rasen om man läst på. De är inte lätta hundar och passar verkligen inte alla, inget man ska gå och köpa sig för att ha som soffprydnad, men det skulle folk förstå om de läser på ordentligt innan de skaffar sig en. En välstimulerad am.akita är inte svårare att ha än en välstimulerad schäfer, och på samma sätt är de inte roliga om de inte får utlopp för vad de behöver. Men de är knappast människoätande monster hur som haver, de vaktar inte som en fila tex.


Ja det gör de, både hanar och tikar. Som sagt, de följer med i alla sammanhang och det är inga problem, oftast märks de knappt, ligger och sover tills det är dags att göra nåt, oavsett var vi är. Sen släpper jag inte ihop dom för att leka med kreti och pleti, för det har de inget behov av, men det har jag aldrig gjort med någon hund. De umgås med våra vänners hundar, leker regelbundet med bland annat en annan vuxen am.akita tik och hane. Människor älskar de som sagt, framförallt barn och män. Båda har på MH respektive BPH fått att de är öppna, glada och sociala. De är totalt trygga, både miljö och i samband med andra hundar, djur och människor. Min vuxna tik är otroligt okomplicerad, lugn, trygg och stabil, den unga är ju inte vuxen än och fortfarande lite vild och busig men det är ju inte så konstigt...

Enligt rasstandarden ska en am.akita vara: vänlig, alert, uppmärksam, värdig, foglig och modig.
Passar väl in på mina hundar, inte så väl in på de du beskriver ovan....
Som sagt, jag är väl insatt i rasen, har träffat och känner många am.akitor, det du beskriver är inte normalfallen.
Lite off topic (förlåt...) men finns där olika typer av Akita? När jag först hörde talas om dem hette den Akita Inu, och är väl Japansk? Sedan har jag hört namnet Amerikansk Akita, och enbart Akita. Kanske de olika typerna är aningen olika mentalt etc?
 
Lite off topic (förlåt...) men finns där olika typer av Akita? När jag först hörde talas om dem hette den Akita Inu, och är väl Japansk? Sedan har jag hört namnet Amerikansk Akita, och enbart Akita. Kanske de olika typerna är aningen olika mentalt etc?
Rasen delades 2000, först kallades de som nu heter American Akita för Great Japanese Dog men det ändrades 2006 till American Akita, så nu är rasen uppdelad till 2 raser: American Akita (amerikanska varianten) och Akita (utan inu, den japanska varianten). Om du googlar kommer du se skillnaderna i utseende, men enkelt sagt är de japanska, Akita, mer lika shiban i utseendet, de Amerikanska är tyngre och får vara alla färger. Mentalt är det inte så stor skillnad skulle jag säga.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Övr. Hund Jag och min man drömmer om att bli med husky någon gång i framtiden. Inte den närmaste tiden, utan om ett antal år. Tanken är att skaffa...
2
Svar
26
· Visningar
5 313
Senast: Enya
·
Hundavel & Ras Hur många rastrådar klara Buke av? 🙄 Vi är en familj på snart fem personer som börjar bli lite sugna på hund, eller i alla fall jag och...
6 7 8
Svar
144
· Visningar
11 433
Senast: Guldaskig
·
Hundavel & Ras Jag hjälper en bekant att välja ras för framtida hundköp och behöver lite tips :) De har haft hund innan, världens snällaste lugnaste...
2 3 4
Svar
79
· Visningar
7 499
Senast: Sezziyanen
·
Hundavel & Ras Familjen ska utökas med en familjemedlem men det råder velande och funderingar. Familjen består av mig som kommer ha huvudansvar över...
2
Svar
33
· Visningar
6 266
Senast: Sofie.S
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp