Du uttalar dig friskt om raser men hur insatt är du egentligen? tunga, knepiga och aggressiva? Kliv ner från din höga häst, visst är många am.akitor ganska tunga (men i jämförelse med rottis?
), knepiga och aggressiva? Hur många am.akitor har du träffat på nära håll? Bara för att du inte förstår dig på urhundar med fint språk så kan du inte döma ut en ras som knepig och att påstå att en hel ras är rätt och slätt aggressiv påvisar bara din okunskap. Visst finns det aggressiva akitor, precis som det finns aggressiva hundar av andra driftstarka raser.
Ja det har jag. Jag har en här bredvid mig faktiskt och hon är inget undantag. Hon är 5,5 år just nu så väl över 2. Min unga får jag väl inte uttala mig om då för hon har inte fyllt 2 än på ett par månader men hon fungerar utan problem med hundar och älskar människor hon med
Jag kan utan att överdriva lova dig att jag känner och har träffat betydligt fler am.akitor än du.
Leonberger kan jag inte uttala mig om men att det skulle vara mer fart på en vanlig labbe (alltså inte jaktvarianten) är inte sant.
Du slänger dig med "sanningar" till höger och vänster, men okunskapen lyser igenom.
Sen anser jag
definitivt inte att TS ska skaffa sig en am.akita, det är för många som köper rasen pga utseendet redan och sen inte kan ge dom vad de behöver....
Mina am.akitor är med när jag joggar, de har inget behov att springa för springandes skull och är nöjda med den hastighet och längd som passar mig. TS verkar inte heller vara nån som är ute och springer/cyklar i timmar i ur och skur så det vore bättre om hon skaffar sig en hund, vilken som helst, som vill följa med på några löparrundor i veckan och ett liv på en gård och inte en hund som
kräver många mil i veckan för att må bra som dessutom är jaktidiot. Ska man ha hund så har man fasen skyldighet att se till att hunden mår bra och får göra det den mår bra av, inte bara ger den minimum.
Tillägg; förutom vardagsmotion i form av promenader och jogging så kör jag nose work, lydnad och bruks sök och spår med mina am.akitor och lite annat smått och gott. De är alltid med när jag reser och följer med på restaurang, utställningar, hundtävlingar, kurser mm och agerar visningshundar när jag håller kurs, hade varit lite svårt att göra detta om de hade varit knepiga och aggressiva...
Att skaffa hund för att de är estetiskt tilltalande, mäktiga osv är det dummaste man kan göra, man ska skaffa den hund som passar in i ens liv, det blir så mycket enklare då och alla inblandade kommer må så mycket bättre. Jag resonerar som så att
om det ska kompromissas ska det göras på ägarens bekostnad, att ägaren skulle vilja lite mer, inte tvärtom. Hundens välmående ska gå i första hand.
Jag promenerade och joggade lika mycket som jag gör nu innan jag skaffade hund, nu är det bara ännu trevligare, med sällskap. Jag har inte behövt ändra mitt liv för att få hundarna att passa in, de hänger med i mitt liv på mina premisser och är lyckliga, välmående hundar.