Aktiv familjehund, ras?

[Sel]

Nu slänger jag in en total bubblare här och jag är inte säker på att det passar TS vän, men hur ser det ut bland settrarna? Typ irländsk och gordon?
Jag ser väldigt få här men de jag ser är sällskapshundar, ska det jagas används engelsk eller engelsk pointer.

 

[_Taggis_]

Som jag uppfattade TS var familjen inte intresserade av att fördjupa sig i BPH-spindlar utan ville ha ett säkert kort.

Precis så.

Jag har försökt förklara de olika rasgrupperna för dem. De kände inte ens till dem. Det är liksom mer "människor med hund" än "hundmänniskor". Steget till att forska i MH-spindlar är överjordiskt högt...

 

[Nota]

Är det? Har haft flera i min omgivning, de har varit vettiga allihopa. Har det ändrat sig de senaste åren?

Jag har också träffat flera mjuka och goa softisar på senare tid, däremot för 15 år sedan hade en bekant en helt rabiat softis

 

[Takire]

Nu slänger jag in en total bubblare här och jag är inte säker på att det passar TS vän, men hur ser det ut bland settrarna? Typ irländsk och gordon?
Jag ser väldigt få här men de jag ser är sällskapshundar, ska det jagas används engelsk eller engelsk pointer.

Gordonsetter tror jag nästan bara säljs till jägare i Sverige. Har jag fått för mig av någon anledning i alla fall.

 

[nilie]

Jag hjälper en bekant att välja ras för framtida hundköp och behöver lite tips

De har haft hund innan, världens snällaste lugnaste hund som var perfekt med barnen och som aldrig krävt varken aktivering eller desto mer motion. Så erfarenhet av hund finns, men skulle inte säga att det är uttalade hundmänniskor vad gäller aktivering, träning osv då de aldrig haft hund med högre behov av någotdera.

Det är en familj som är mkt ute, åker skidor, promenerar, springer och åker på utflykter. Den förra hunden var rätt ointresserad av annat än promenader, så nu vill man ha en hund som är intresserad av att vara träningssällskap i form av att dra på skidor och joggingturer. Samtidigt måste det vara en hund som kan ha någon dag i soffan hemma, och ffa som är snäll i lynnet då det är en barnfamilj som ofta har besök av barnens kompisar osv. Barnen är i lågstadie- resp mellanstadieålder.

*Känner jag dem rätt så kommer det inte läggas ner flera timmar på att utvärdera MH-spindlar och forskas i blodslinjer, så ingen ras som är brokig i mentalitet med svårigheter som kräver mkt efterforskning för att hitta rätt linjer.
*De är öppna för kurser och aktivera hunden men på en husbehovsnivå, alltså inga tävlingsambitioner.
*En aktiv hund som sagt som är intresserad av motion, det saknades väldigt mkt hos den förra hunden.
*Snäll familjehund.
*Ingen uttalad jakthund.
*Mellanstor.
*Ej pälsras med långt hår, men samtidigt ingen korthårig som fryser på vintern då det är mkt vinteraktiviteter.

Vad har buke för tips?

Spontant tänker jag på samojedhund. Enkel pälsvård och den fryser inte på vintern. Det finns både linjer för drag och linjer mer inriktade på sällskap. Rasen är i regel vänlig mot människor och bra med barn. En samojedhund med egenskaper mittemellan drag och sällskap kanske? Uppfödare har koll på detta. De samojeder som är avlade för drag har ofta mycket energi. En del kan kräva mycket träning för att man ska kunna ha dem lösa.

Samojedhund | Svenska Kennelklubben (skk.se)

 

[nilie]

Jag har cocker sedan många år (1998) och även om det finns hälsoproblem skulle jag absolut inte säga att det är en "ganska "sjuk" ras.

Jakt för spaniels är inte jaga-efter-jakt. Det är ett samarbete mellan förare och hund där hunden går framför föraren och skytten (som kan vara samma person) och söker vilt, vanligtvis i lågväxt terräng. När vilt påträffas ska hunden stöta det så att det flyger upp eller springer iväg (beroende på art) och sedan vara stilla så att skytten kan göra sitt utan att riskera att träffa hunden. Därefter ska viltet sökas upp och apporteras och om det bara är skadeskjutet får hunden inte skada eller döda det. Detta kräver naturligtvis väldigt träningsbara hundar med hög will to please, för naturligtvis ligger det i hundens instinkt att dra efter viltet.

Här är en film från brittiska mästerskapen 2019. Terrängen gör att man faktiskt kan få en god bild av hur hunden jobbar. Det kan ibland se ganska... virrigt ut annars.

Hunden i filmen är en jaktcocker. Rasen är delad sedan mer än hundra år, men det är fortfarande en ras med en stambok. Många exemplar av utställningsvarianten (som är den cocker som är mest allmänt känd och utbredd i Skandinavien) har mycket kvar av de ursprungliga spanielegenskaperna (syns ex på hur unga spaniels går naturligt som en vindrutetorkare i kopplet), men det är inte lika "mycket" som den genomsnittliga jaktcockern. Men det är ofta livliga hundar som vill hänga med på en massa saker, men som har ett visst mått av självständighet som hoppar fram ibland. För sådan är rasen som helhet. Samtidigt ska de ha mjukt temperament och viss känslighet är inte ovanligt. Jag har haft ett superkänsligt exemplar och nu har jag en som är betydligt mer hårdhudad.

Många cockrar tycker om att apportera, men ibland är det en utmaning att lära dem. Ytterst få lär sakna att inte få göra det bara det ersätts av annan aktivering. Spaniels är inte utpräglade apportörer som retrievers.

Om päls - ja, en cocker av utställningsstam har mycket päls. Vill man inte ha den klipper man lämpligast hunden på undersidan några gånger om året och borstar mellan klippningarna. Resten av kroppen bör inte klippas för där har pälsen vissa isolerande funktioner som förstörs med maskinklippning.

Vi har haft en cocker spaniel av utställningslinjer. Pälsen var en mardröm i fuktig snö. Stora snöbollar bildades överallt i pälsen och efter en stund kunde hunden inte gå utan måste bäras hem. Han hölls relativt kortklippt, men inte helt nedklippt. (Att klippa ned för mycket kan förstöra pälsen fick vi höra, så vi lämnade päls, men inte jättemycket.)

Jag skulle inte rekommendera en cocker av utställningslinjer om den ska vistas i snö eller skog och mark. Sommartid fastnade massor av kvistar och annat i pälsen och det var jättesvårt att reda ur pälsen. Pälsen drog åt sig fukt och tog lång tid att torka. (Torkning med fön, pälsen kunde ej självtorka det tog för lång tid.) Han älskade alla lerpölar han såg och slängde sig i dem om man inte hann hindra honom. Han var underbar på alla sätt och vis och vi saknar honom jättemycket, men om vi hade förstått hur jobbig pälsen var så hade det inte blivit en cocker. Han hade svart, mycket kraftig päls. Jag har läst att svarta cockrar ofta har jobbigare pälsar än andra färger, men jag vet inte hur sant det är.

Ska tilläggas att han fick typ rageanfall några gånger och högg vilt omkring sig. Rage har funnits i rasen. Läget i dag vet jag inte. Vi vågade inte låta barn hälsa på honom. En del cockrar funkar inte med barn så bra.

Han var mycket energisk och krävde massor av aktivering även som äldre hund.

 

[Myrten]

@nilie - gjorde ni som jag skrev ovan och klippte av pälsen på undersidan?

Jag har och har haft cocker av utställningstyp i mer än tjugo år. Den jag har nu är en valp och har inte full päls ännu, men de tidigare gick jag många viltspår med när de var fullpälsade och även jakttränat. Då hade de välskötta pälsar i utställningskondition vilket ger mindre jobb än i skogen än en ej välskött, lång päls, men en del jobb blir det (det stora är dock att hålla pälsen i utställningskondition). På äldre dagar klippte jag av undersidan helt och kortade behänget på öronen ordentligt. Då fastar ju inget, för det finns inget att fastna i. Snöbollar i pälsen bildas när det är runt noll. Mina utställningshundar fick ha overall dessa dagar. Annars är snö inget problem.

Beträffande rage och dåliga temperament förekommer det men det är faktiskt inte specifikt knutet till cocker. Alla HUNDAR går inte bra ihop med barn. Men en bra cocker ÄR en bra aktiv familjehund för många, inklusive barnfamiljer. Jag tycker det är otroligt tråkigt att du (och fler med dig) går runt och icke-rekommenderar rasen till de som vill vara aktiva i skog och mark pga en egenskap som är lätt åtgärdad med insats av en sax eller klippmaskin då och då. Rasen behöver just den typen av ägare, som är aktiva med hunden.

 

[_Taggis_]

Spontant tänker jag på samojedhund. Enkel pälsvård och den fryser inte på vintern. Det finns både linjer för drag och linjer mer inriktade på sällskap. Rasen är i regel vänlig mot människor och bra med barn. En samojedhund med egenskaper mittemellan drag och sällskap kanske? Uppfödare har koll på detta. De samojeder som är avlade för drag har ofta mycket energi. En del kan kräva mycket träning för att man ska kunna ha dem lösa.

Samojedhund | Svenska Kennelklubben (skk.se)

Ja dessa har jag inte tänkt på Det låter som en passande hund. Men jag har hört att de drar iväg och jagar, som sagt svåra att ha lösa? Jag känner bara en samojed och den är inte speciellt rastypisk vad det verkar, går lös på gården och kommer och går som den vill. Jagar inte ens katterna. Men den är egensinnig, ganska hård i huvet och inte en hund jag skulle försöka ta ett ben av om man säger så Min hund är rädd för den och börjar pipa och krypa vid blotta åsynen. Typ.

Ang cocker så är jag lite rädd för det där humöret. Det låter inte trevligt...

 

[Fetaost]

Om Samojed skulle vara intressant trots sin päls som kan vara avskräckande för vissa så kanske även Keeshound kan vara av intresse?

Väldigt enkel ras. Noll jaktlust, hänger glatt med på allt, rätt pigga och allerta i knoppen utan att kräva en massa aktivering. Sund ras.

 

[_Taggis_]

Om Samojed skulle vara intressant trots sin päls som kan vara avskräckande för vissa så kanske även Keeshound kan vara av intresse?

Väldigt enkel ras. Noll jaktlust, hänger glatt med på allt, rätt pigga och allerta i knoppen utan att kräva en massa aktivering. Sund ras.

Hur är det med dragandet då? Har kanske fått det om bakfoten men brukar de inte framställas som sällskapshundar utan så mkt driv? I övrigt låter det som en passande ras. Pälsen är väl lik lapphund så det är nog inte ett problem. Att borsta är ju inte bekymret, men frisyrer går bort. Hur funkar pälsen i snö? Fastnar det mkt bollar osv?

Hur är det med Eurasier?

 

[Mistimed]

Ja dessa har jag inte tänkt på Det låter som en passande hund. Men jag har hört att de drar iväg och jagar, som sagt svåra att ha lösa? Jag känner bara en samojed och den är inte speciellt rastypisk vad det verkar, går lös på gården och kommer och går som den vill. Jagar inte ens katterna. Men den är egensinnig, ganska hård i huvet och inte en hund jag skulle försöka ta ett ben av om man säger så Min hund är rädd för den och börjar pipa och krypa vid blotta åsynen. Typ.

Ang cocker så är jag lite rädd för det där humöret. Det låter inte trevligt...

Jag är uppvuxen i ett hem med samojedkennel (aktiva draghundar). Att de skulle vara egensinniga/hårda i huvudet låter helt främmande, hade heller inte haft problem att ta ett ben från nån av dem. Oerhört vänliga och sociala hundar, även med oss barn.
Men de skulle inte gått att ha lösa om man inte hade dem under 100% ständig uppsikt (det var heller inget jag kan minnas att mor och far någonsin försökte träna in heller dock).
De rörde inte katterna efter att de introducerats som familjemedlemmar.

Men vad är en pälsras om inte samojeder och lapphundar hamnar i den kategorin?

 

[_Taggis_]

Men vad är en pälsras om inte samojeder och lapphundar hamnar i den kategorin?

Låter lovande med samojed

Pälsras menar jag en hund som kräver regelbunden badning, klippning, trimning eller långhår som ska kammas och redas ut i tid och otid.

 

[Nota]

Låter lovande med samojed

Pälsras menar jag en hund som kräver regelbunden badning, klippning, trimning eller långhår som ska kammas och redas ut i tid och otid.

Tycker också dom är jättemysiga och trevliga mot omvärlden.
Hade kunnat tänka mig en samojed själv om det inte vore för pälsen och skällandet

 

[Mistimed]

Låter lovande med samojed

Pälsras menar jag en hund som kräver regelbunden badning, klippning, trimning eller långhår som ska kammas och redas ut i tid och otid.

Ah, då förstår jag!
Nej då håller jag med om att de nog inte är en pälsras.
Däremot fäller de en del, så det får man vara beredd på. Det syns ju väldigt väl med vita hårstrån också.

Våra drog mycket, såklart, men har sett många samojeder gå fint i koppel med så det går nog att träna bort/beror på linjerna. Jag har ingen erfarenhet av sällskapslinjer. Jag tränade "min" hund med lite agility och sånt, för mig är samojeder en aktiv och glad ras.

Som Nota skriver skäller de vanligen en del också. Man får veta om det kommer nån eller om de ser någon rida förbi på vägen t.ex.

 

[Sleepan]

Hur är det med dragandet då? Har kanske fått det om bakfoten men brukar de inte framställas som sällskapshundar utan så mkt driv? I övrigt låter det som en passande ras. Pälsen är väl lik lapphund så det är nog inte ett problem. Att borsta är ju inte bekymret, men frisyrer går bort. Hur funkar pälsen i snö? Fastnar det mkt bollar osv?

Hur är det med Eurasier?

En bekant till mig har två. Den ena tävlar hon, ganska framgångsrikt, i agility - han verkar jättehärlig!
Den andra är för ung än så länge.

 

[astrolindgren]

Engelsk springer spaniel eller labrador känns ju som ett ganska tryggt alternativ? Eurasier är ju också avlad för att vara just sällskapshund, men de är ju lite reserverade och "träskalliga", det kanske inte är lika roligt om man vill ha en lite kvickare hund som tycker det är roligt med besök. Några har skrivit Welsh men det är viktigt att tänka på att de är väldigt barnsliga väldigt länge. Har man otur får man en förvuxen valp som flaxar runt och välter/tuggar på barn.

 

[_Taggis_]

Engelsk springer spaniel eller labrador känns ju som ett ganska tryggt alternativ? Eurasier är ju också avlad för att vara just sällskapshund, men de är ju lite reserverade och "träskalliga", det kanske inte är lika roligt om man vill ha en lite kvickare hund som tycker det är roligt med besök. Några har skrivit Welsh men det är viktigt att tänka på att de är väldigt barnsliga väldigt länge. Har man otur får man en förvuxen valp som flaxar runt och välter/tuggar på barn.

En släkting till mig hade en engelsk springer och vi umgicks mkt första åren, våra hundar var jämnåriga och vi bodde i samma stad. Tyckte den var galet flamsig och mognade aldrig. Vet inte om den var dåligt fostrad men det är väl lite så dom är? Är det inte lite samma med retrievers? Nu är det iofs inte jag som ska ha hunden men de vuxna i den här familjen är rätt mjuka och låtgåiga i sitt sätt så de passar nog bäst med en hund som inte kräver kadaverdisciplin för att hålla sig på mattan....

 

[Fetaost]

Hur är det med dragandet då? Har kanske fått det om bakfoten men brukar de inte framställas som sällskapshundar utan så mkt driv? I övrigt låter det som en passande ras. Pälsen är väl lik lapphund så det är nog inte ett problem. Att borsta är ju inte bekymret, men frisyrer går bort. Hur funkar pälsen i snö? Fastnar det mkt bollar osv?

Hur är det med Eurasier?

Det beror nog på hur mycket och avancerat drag man tänkt sig. Drag för motion för sig och hunden i form av löpning, längdskidor och pulka klarar i princip alla raser. Min Kees drog sonen i pulka och skulle lätt kunna dra på längdskidor och löpning om jag hade haft intresset.
Driv kan de ha. De är poppis som stallhundar. Min uppfödare hade med sina på ridturer och en vän till mig körde agility med sin. Det är kanske ingen ras för den som vill plocka placeringar i någon sport med räcker gott för "hobbynivå".

Pälsen är väldigt praktisk. Jag borstade igenom min någon gång ibland. Täckhåren är avvisande mot regn, snö och småskräp.

 

[Lingon]

En släkting till mig hade en engelsk springer och vi umgicks mkt första åren, våra hundar var jämnåriga och vi bodde i samma stad. Tyckte den var galet flamsig och mognade aldrig. Vet inte om den var dåligt fostrad men det är väl lite så dom är? Är det inte lite samma med retrievers? Nu är det iofs inte jag som ska ha hunden men de vuxna i den här familjen är rätt mjuka och låtgåiga i sitt sätt så de passar nog bäst med en hund som inte kräver kadaverdisciplin för att hålla sig på mattan....

I så fall borde de nog hålla sig borta från hundar som är för egensinniga, envisa och hårda. T.ex. terriers och liknande. Där kan man tala om att man behöver vara lite mer envis.

 

[pepp]

Hur är det med dragandet då? Har kanske fått det om bakfoten men brukar de inte framställas som sällskapshundar utan så mkt driv? I övrigt låter det som en passande ras. Pälsen är väl lik lapphund så det är nog inte ett problem. Att borsta är ju inte bekymret, men frisyrer går bort. Hur funkar pälsen i snö? Fastnar det mkt bollar osv?

Hur är det med Eurasier?

En kompis har 3 samojeder, som hon drar till vardags med de verkar då vara pigga! Väldigt barnvänliga och mjuka upplever jag hennes.