"Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

[Ludson]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Absolut måste hästen få hinna med! Du kan förbereda den ordentligt genom att ha den lite i sluta och samlad. På så vis har du redan vikt- och sitshjälpen rätt för galoppfattning.
Men om du vid byte inte riktigt vet när som är bäst tillfälle får du förstås inget bra byte, det blir ett steg sent, ökat tempo eller inget byte alls. Jag menar liksom du att man inte ska överraska hästen, men man ska förstås vara medveten om när bästa tillfälle är så att man kan hjälpa den att göra rätt.

 

[Ludson]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Åhåå jag är ur kravlar-träsket! Tack Axel :-D

 

[kryddan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Bra inlägg!!

*KL*

Jag förstår inte varför man skall "jobba" en häst när den står still Räcker det inte med att den står still? Det låter urbota tråkigt för hästen att man skall hålla på och hålla på med den när den står still. Arbete skall vara roligt för hästen och det där låter rent ut sagt skittråkigt.
Sen fattar jag inte varför man skall hålla på och överanalysera var hästen har sina ben nånstans och vad den gör med det ena eller andra benet varenda mikrosekund? Benen får väl hästen själv hålla rätt på. Ridning bygger på teamwork och där ingår att hästen är delaktig. Vad är nästa steg annars? Att man skall bära runt på kusen? Låt hästen själv sköta den biten med sina egna ben, det är det minsta man kan begära.
Att det är lättast för en häst att fatta galopp ur skritt stämmer, många säger att "åhhh vad duktig min häst är, den fattar jättebra galopp ur skritt nu". Kanske för att det helt enkelt är enklast, men många tror att det är lättast ur trav, vilket det inte är.
Att rida sin häst för tanken är ett bra uttryck tycker jag. Det är så det känns när man är väl ihopsvetsade, fast det stämmer ju inte helt. Alla ryttare rider på sitt sätt, det finns inte två som rider likadant. Själv är jag en sån som brukar säga att jag rider för tanken, men nog har jag tydliga signaler till hästen vad jag vill ändå. Tar man galoppfattning som ex så lutar jag mig ALLTID lite tillbaka när jag lägger en fattning. Då vet hästen tydligt vad det är jag vill. Däremot gör jag inte så i bytena, de gör jag på annat sätt. Vill jag ha trav ur en halt så lutar jag mig alltid pyttelite framåt, då vet hästen att den skall trava och inte galoppera. Och som jag skrivit innan, vill jag att den skall trampa så drar jag bak underskänkeln och lägger över vikten ifrån sittbenen till "muffen" så att säga. Tanken med det är att jag skall få tyngden i magen istället för i häcken och i min rygg (annars trycker man ner ryggen på hästen). Vill jag ha över hästen i en arbetstrav/samlad trav så sitter jag till lite extra och klämmer till EN gång med underskänkeln. Sen släpper jag de hjälperna för hästen bara fortsätter att gå. I piruetter, öppna/sluta, så drar jag tillbaka ytter höft för att få vikthjälperna rätt. Mina egna axlar brukar jag rikta där jag vill att hästens bogar skall vara. I en ökning öppnar man upp sitt bäcken så att hästen kan forsa fram mellan benen på en. Som ex. Det finns mängder med olika signaler man kan lära sin häst att gå på och det underlättar betydligt om man lägger lite jobb på att befästa dessa kroppssignaler ifrån ryttarens sida. Men benen får hästen faktiskt hålla ordning på själv!

 

[Fiador]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Ja, det var väl det jag tänkte. Nog har du en plan och hjälper (signaler) som du lär in, ingen häst föds tankeläsare.


Fördelen när jag står still är att jag kan separera signalerna och visa/förklara vad som betyder något och vad som inte betyder något. Ställande/böjande tygeltag kontra direkta (guideande) tygeltag tex. Det ställande betyder ingenting i sig själv annat än följ med med huvudet och slappna av, medan direkt jag lägger till sätet så får även tygeln betydelse och blir förstärkande/förtydligande till sätet. Det innebär att jag även kan ta bort tygeln helt och vända för bara sätet, men ändå fortsätta använda tygeln för att kommunicera utan att direkt inverka i riktning. Håller jag isär det här redan från början och går tillbaks och repeterar ofta och under lång tid framåt (man blir aldrig klar), så har man helt klart en häst sen som verkligen lyssnar på sätet. Att en häst förstår sätet är inte det samma som att den verkligen lyssnar.

 

[kryddan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Men om man rider sådär så kan man inte få till bra piruetter. Hästen blir för rak och det blir mer westernridning över det hela. Har sett flera filmer på folk som säger att de rider sina hästar bara för sitsen och hästarna ser ut som plankor i vändningarna.
Ryttarens sits är jätteviktig, men det är bara en del av inverkan. Man måste kunna ställa en häst i rörelseriktningen och det kan man inte om man inte använder tyglarna också. Jag har i a f aldrig sett någon som kan göra det bara för sitsens inverkan.

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Nej hästen kom ju inte till världen för att vi skulle rida så att de ska vara födda tankeläsare känns lite mycket begärt.
Men jag håller med kryddan, jag förstår inte varför man ska mecka när hästen står still. Känns lite som när man skulle lära sig läsa i skolan och fröken var så överpedagogisk med bokstäver att man tappade själva konceptet att bokstäverna står för ett ljud som sen bildar ord. Det blev massa titta ut genom fönstret
Men visst- är man duktig på det är det säkert bra. Så länge man själv har ett system och är konsekvent så lär sig hästen. Jag tycker det är lättare om hästen får röra sig framåt och det får väl stå för mig...

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Men om man rider sådär så kan man inte få till bra piruetter. Hästen blir för rak och det blir mer westernridning över det hela. Har sett flera filmer på folk som säger att de rider sina hästar bara för sitsen och hästarna ser ut som plankor i vändningarna.[/
Men man kan ju svänga för bara sitsen... Sen känns det som att sitsen sitter ju lite ihop med våra armar och om man rider med kontakt så inverkar man ju med tygeln tillsammans med vikten.

 

[Fiador]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Det jag ser på filmen är en ryttare som mixtrar med tyglarna mest hela tiden, det är därför hästen drar in nosen, den skulle aldrig göra det självmant. Fick den vara ifred skulle den söka sig framåt neråt med nosen fram och ryggen skulle höjas per automatik när den börjar slappna av. Men man måste kunna vänta på hästen, inte förkomma och säga åt den att höja ryggen innan den egentligen är redo.

Det enda jag tänker när jag ser det här är att man troligen saknar verktyg för att påverka hästens framfart utan att dra i tyglarna, då har man kommit framt till att om hästen tar in nosen så kommer den inte att "ånga på" lika mycket, man kan alltså fortsätta driva utan att behöva "hålla emot", för hästen har tappat en del av sin naturliga bjudning iom att den tittar i backen och bosktavligt tänker "neråt" istället för framåt. Det kanske är bekvämt för ryttaren, men det är inte något hästen själv skulle anamma om det hade ett annat val.

 

[Fiador]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Men om man rider sådär så kan man inte få till bra piruetter. Hästen blir för rak och det blir mer westernridning över det hela. Har sett flera filmer på folk som säger att de rider sina hästar bara för sitsen och hästarna ser ut som plankor i vändningarna.
Ryttarens sits är jätteviktig, men det är bara en del av inverkan. Man måste kunna ställa en häst i rörelseriktningen och det kan man inte om man inte använder tyglarna också. Jag har i a f aldrig sett någon som kan göra det bara för sitsens inverkan.

Jo men vad vad det i det jag skrev som du inte tog in?

Så här skrev jag:

Det innebär att jag även kan ta bort tygeln helt och vända för bara sätet, men ändå fortsätta använda tygeln för att kommunicera utan att direkt inverka i riktning

DET innebär att iom att hästen separerar tygelns betydelse och funktion, så kan jag kommunicera med den hela tiden (genom hela rörelsen, vilken det nu är) utan att inverka direkt, bara indirekt när det behövs.

 

[kryddan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

[QUOTE
Men man kan ju svänga för bara sitsen... Sen känns det som att sitsen sitter ju lite ihop med våra armar och om man rider med kontakt så inverkar man ju med tygeln tillsammans med vikten.[/QUOTE]

Jo, så tycker jag också. Men de flesta som skriver om att bara rida med sitsen menar att man bara rider med sitsen och har helt tagit bort all inverkan ifrån ställande tygeltag o dyl. Tittar man på en populär kvinnlig AR ryttare (eller vad man nu skall kalla henne?) så är hennes hästar aldrig igenom eller ordentligt på hjälperna. A B om det kan vara någon ledtråd...

Vad det gäller det där med att "driva" en dressyrhäst så driver man inte. Man lär hästen redan ifrån början att gå betyder GÅ. Man säger vad man vill, typ "trava", sen travar hästen av sig självt tills man säger något annat. Samma med galopp. Enda gångerna man sitter till eller driver lite är när man inte kan hålla ihop hästen. Annars så är de självgående. Det är basic inom hela dressyren.

 

[Fiador]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Man jobbar inte hästen när den står still, man "pratar" med den, man instruerar, förklarar, visar och ger den en känsla som den kan ta med sig. Och man håller inte på och håller på, man gör lite en stund här och där. Det är precis lika jobbigt/tråkigt i sånt fall för hästen att nöta runt på en volit i tid och evighet med huvudet fixerat i en specifik position. Det handlar om att lägga en grund, som man kan gå tillbkas till och repetera, förtydliga och hålla vid liv. En stunds "youga" där vi ÄR tillsammans och skapar en känsla för vad tygeln och sätet betyder och inte betyder. Den tid man lägger på det har man tusenfalt tillbaks sen när man slipper sitta och nöta enkla grunder i övningar som egentligen kräver mycket mer.

 

[Ludson]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Nejdå, man måste förstås inte veta var hästen har sina ben. Man kan rida, ge hjälpen och låta hästen komma till det man önskat. Risken finns förstås att den undrar vad man sysslar med ibland men de flesta har väl överseende med sin ryttare.
Sen undrar jag om inte du eller nån annan icke-ben tänkare märker att man kan ge en hjälp där hästen blir spänd? Kanske vill spänna halsen för att kunna utföra uppgiften. Då är det ingen hjälp längre! Då är det snarare en order och hästen får lösa det själv. Vill man inte vara timead?

Det behöver inte vara just benen man har koll på, man känna i sitsen var rätt timing är. Det är svårt att hinna med ibland. Och då funkar det förstås också bra. Indirekt vet man ju då också var fötterna är

Är det hästen eller ryttaren som tycker stillastående är tråkigt? Är det inte bättre att lära in nåt i lugn och ro istället för att tjata i nån annan gångart?

 

[traceys]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Ang. filmen så hur har hästen sin hals övrig tid?
En häst som intge behöver jobba över ryggen o med rundare hals bygger på stelhete- som att sitta på en timmerstock om man har ridit så länge. Bara mungipan rör sig.- Då förstår jag att man måste kolla innan man ens sitter upp.

Ser du hur hästen söker sig neråt när tygeln längs. Kan du förnimma känslan i ryttarens hand? Du får aldrig fastna i hande, utan hela tiden ha en lätt kontakt som kommer bakifrån över ryggen.

Jag anser att han förklarar ypperligt. att tävlingsform eller full energi inte är eftersträvansvärt på träning om de är gångartshästar- ytterlägen där påfrestning sker. MAX.

De här ryttarna har inga som helst problem att lägga hästarna i vilken form som de önskar o det beror på att de inte håller i som du m. fl. tror.
Man kan kalla det för ridskicklighet, som en del tror att det går att härma.

Riktigt så enkelt är det inte.
Det finns ingen "manual" för känsla. Den måste erfaras.

precis! Jag tänkte att man kunde se på filmen vad som händer precis som du skriver men fiador såg ngt annat tror jag....



Fiador: självklart rids inte i tävlingsform hela tiden, vilken idrottare kör f ö som på tävling hela tiden? Man gymnastiserar och bygger och så även hästar.

Ser du inte vad som händer i hästens kropp, ser du inte hur den följer handen, hur den är igenom kroppen och verkligen inte bara böjd nacke och nos bakom? Ser du verkligen inte det?

 

[kryddan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Man jobbar inte hästen när den står still, man "pratar" med den, man instruerar, förklarar, visar och ger den en känsla som den kan ta med sig. Och man håller inte på och håller på, man gör lite en stund här och där. Det är precis lika jobbigt/tråkigt i sånt fall för hästen att nöta runt på en volit i tid och evighet med huvudet fixerat i en specifik position. Det handlar om att lägga en grund, som man kan gå tillbkas till och repetera, förtydliga och hålla vid liv. En stunds "youga" där vi ÄR tillsammans och skapar en känsla för vad tygeln och sätet betyder och inte betyder. Den tid man lägger på det har man tusenfalt tillbaks sen när man slipper sitta och nöta enkla grunder i övningar som egentligen kräver mycket mer.

Bra svar! Min häst hade det dock inte passat för han hade blivit väldigt uttråkad. Men jag gillar ditt svar, det är sympatiskt!

 

[kryddan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Nejdå, man måste förstås inte veta var hästen har sina ben. Man kan rida, ge hjälpen och låta hästen komma till det man önskat. Risken finns förstås att den undrar vad man sysslar med ibland men de flesta har väl överseende med sin ryttare.
Sen undrar jag om inte du eller nån annan icke-ben tänkare märker att man kan ge en hjälp där hästen blir spänd? Kanske vill spänna halsen för att kunna utföra uppgiften. Då är det ingen hjälp längre! Då är det snarare en order och hästen får lösa det själv. Vill man inte vara timead?

Det behöver inte vara just benen man har koll på, man känna i sitsen var rätt timing är. Det är svårt att hinna med ibland. Och då funkar det förstås också bra. Indirekt vet man ju då också var fötterna är

Är det hästen eller ryttaren som tycker stillastående är tråkigt? Är det inte bättre att lära in nåt i lugn och ro istället för att tjata i nån annan gångart?

Och varför i herrans namn skulle min häst undra vad jag pysslar med för att jag anser att den själv får hålla rätt på sina ben Att man ger rätt hjälp vid rätt tidpunkt är något jag förutsätter, den här diskussionen handlar ju inte direkt om någon dagisnivå?
Att lära hästar saker har sin grund i att hästen skall tycka att det är kul. Min häst hade dött av tristess om jag hade meckat med honom när han står still. Dessutom har jag noll nytta av att hästen kan göra ditten eller datten när han står still eftersom hela min ridning bygger på rörelse och energi.

 

[Ray]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Nejdå, man måste förstås inte veta var hästen har sina ben. Man kan rida, ge hjälpen och låta hästen komma till det man önskat. Risken finns förstås att den undrar vad man sysslar med ibland men de flesta har väl överseende med sin ryttare.
Sen undrar jag om inte du eller nån annan icke-ben tänkare märker att man kan ge en hjälp där hästen blir spänd? Kanske vill spänna halsen för att kunna utföra uppgiften. Då är det ingen hjälp längre! Då är det snarare en order och hästen får lösa det själv. Vill man inte vara timead?

Det behöver inte vara just benen man har koll på, man känna i sitsen var rätt timing är. Det är svårt att hinna med ibland. Och då funkar det förstås också bra. Indirekt vet man ju då också var fötterna är

Är det hästen eller ryttaren som tycker stillastående är tråkigt? Är det inte bättre att lära in nåt i lugn och ro istället för att tjata i nån annan gångart?

Tycker du har rätt i det du skriver. Alla behöver hitta tajming och känsla och det är kanske personlighet som gör att man lär sig det på olika sätt.

För mig är det en känsla som jag efter att jag kan känslan kan koppla till exakt vad jag känner och förstå en förklaring som handlar om vilket ben i vilken fas...

Jag kan inte börja med att sitta och tänka på ben. Då blir jag långsam. Jag kan inte tänka på grammatik när jag pratar engelska heller för då blir det inget flyt. Det måste sitta i ryggmärgen, sen kan jag fundera över om det finns regler.

Andra vill ha regler först och hittar känslan sen. Inget rätt eller fel- man får lära känna sig själv.
Du skrev innan en fin förklaring om att tänka att hästens ben är mina egna! Det tänkte gillar jag. Jag brukar tänka att bakbenen är mina. Jag har ju bara två ben och tänker jag framben börjar händerna vilja jobba ;-)
Jag vill ha känselspröt i ryggen som har koll på det som är bakom mig och när det känns bra känns det lite som att hästens bakben sitter fast i mig...

Det är ju det härliga med ridning, en liten kentaur känsla

 

[Brille]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

...
Här är en film jag gillar där han talar om detta med form och nacke och kontakt så den passar väl in i tråden . Man ser också på hästen tycker jag, vad som händer.

http://youtu.be/xdya3mXZJOM

Jag (Brille) har blivit beskylld för att inte veta/förstå skillnaden mellan rollkur/ HF/ LDR/ LR/nosen bakom lod. Det skulle vara intressant att höra andras åsikt om det finns något sådant i den film som traceys lagt upp. För att det inte skall vara något tvivel om vilken film jag avser kopierar jag in länken igen http://youtu.be/xdya3mXZJOM.

Vad tycker du (läsare - inte bara traceys) - finns det i den här filmen någon sekvens med
- rollkur
- HF
- LDR?

 

[mackan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Kl

Ang balans och stillastående osv så har jag alltid trott att det r det man gör när man gör en korrekt halt , dvs hästen står i balans och utifrån det kannan föra vadan önskar , rygga , fatta galopp ur halten , eller vad som .
Varför krångla till det ?

 

[mackan]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

Man bör gärna se del 2 av filmen också tycker jag .

http://youtu.be/USoe8Px7Hwc

 

[Brille]

Sv: "Kontakt med hästens mun" vs långa tyglar, del 3

...
Jag förstår inte varför man skall "jobba" en häst när den står still Räcker det inte med att den står still? Det låter urbota tråkigt för hästen att man skall hålla på och hålla på med den när den står still. Arbete skall vara roligt för hästen och det där låter rent ut sagt skittråkigt.
Sen fattar jag inte varför man skall hålla på och överanalysera var hästen har sina ben nånstans och vad den gör med det ena eller andra benet varenda mikrosekund? Benen får väl hästen själv hålla rätt på. Ridning bygger på teamwork och där ingår att hästen är delaktig. Vad är nästa steg annars? Att man skall bära runt på kusen? Låt hästen själv sköta den biten med sina egna ben, det är det minsta man kan begära.
...

Jag tror inte du vill ha någon förklaring, dvs svar på dina "varför". Men det finns säkert någon som ännu inte hört svaren trots att åtminstone en del av dem redan sagts flera gånger, så här kommer några.
- Det kan vara lättare att lära hästen i stillastående än i rörelse. Därför jobbar man den i stillastående.
- Ryttaren separerar hjälperna i stillastående och ber bara om en sak åt gången för att kontrollera att varje hjälp får hästen att göra det man bett om med just den hjälpen. Om inte ryttaren fixar det i stillastående så går det inte bättre i rörelse. Gör man det i början av ett ridpass vet man vilka förutsättningarna är/hur bra kommunikationen är inför just det ridpasset.
- Ryttaren håller reda på var hästen har en viss kroppsdel för att kunna optimera sina hjälper, dvs ge dem i rätt millisekund = timing.