Könet sitter i hjärnan

Det stämmer inte egentligen, det var en ganska liten skillnad som blåstes upp i pressen. Alla aporna föredrog mjukishunden. (Jag köpte den nedrans artikeln för att det verkade så dumt, och det var det) Dessutom drogs inte honorna till dockorna utan till den rosa plastgrytan, vilket sannolikt berodde på att apungarna är illrosa i ansiktet som små -trodde forskarna. Aphannarna drogs mycket riktigt lite mer till bilen än honorna, men det var ngt i stil med en eller två hannar fler än honor och ngn minut mer. Men det var längesedan jag läste artikeln, har nog slängt den nu.

Eller så återgav de en annan artikel i programmet, jag har inte sett det.

Jag vet bara att när man faktiskt läser sammanställningar över forskningen är skillnaderna så minimala att det knappt är förnimbart. En artikel kanske iofs säger att män har bättre spatial förmåga. Men nästa säger att med två dagars träning av båda kön så är förmågan likvärdig. Det stämmer också med en väninna som var på föreläsning med Larhammar för ett par månader sedan bara. Det är helt minimalt med skillnader.
De pratade rätt kort om artikeln i programmet, men åkte till aporna och la ut leksaker.
I slutet var väl resultatet att de individuella skillnaderna kan vara större än de generella skillnaderna mellan könen om jag fattade rätt, försökte multitaska när slutet av programmet var, gick så där (trots att jag är kvinna ;) )
 
Jag tror nog också att olika kön kan vara lite olika normalfördelade på risktagande och språk och dylikt. Men inte nog mycket för att det ska vara värt att tänka på när man uppfostrar ett barn. Även om lite fler tonårspojkar dör i högrisktagande så är det knappast ngt man egentligen kanske behöver uppmuntra.

Man kanske mer kan tänka tvärtom, dvs om många pojkar just nu i samhället läser dåligt eller har sämre finmotorik pga att de ritar mindre så är det nog värt att läsa lite mer snarare än mindre för dem (med tanke på alla manliga författare och konstnärer genom tiderna lär det inte vara extremt genetiskt i alla fall). Även om man är väldigt könsstereotyp i sin syn på hur man vill att ett barn ska vara så kan det vara värt att ge en spis till en son - nästan alla i kocklandslaget är ju män. När det gäller flickor är det lite svårare att önska en modernt könsstereotyp dotter (en "äkta" historiskt könsstereotyp funkar antar jag, matte för vävning, kemi för köket, läkarutbildning för alla hemmets blessyrer, ekonomi för att kunna ta hand om sina gods och gårdar, agronomi för jordbruket osv) eftersom det inte är riktigt lika kul att vara 50-talshemmafru som kemist. http://www.businesspundit.com/10-most-sexist-print-ads-from-the-1950s/
 
De pratade rätt kort om artikeln i programmet, men åkte till aporna och la ut leksaker.
I slutet var väl resultatet att de individuella skillnaderna kan vara större än de generella skillnaderna mellan könen om jag fattade rätt, försökte multitaska när slutet av programmet var, gick så där (trots att jag är kvinna ;) )
Jo det låter lite som det jag läste.

Nope inte samma artikel. Men här är ett klipp ur New Scientist (en artikel om artikeln tyvärr då)

The team found that the males spent more time playing with wheeled toys, while the females played with both plush and wheeled toys equally.
 
Även om man är väldigt könsstereotyp i sin syn på hur man vill att ett barn ska vara så kan det vara värt att ge en spis till en son - nästan alla i kocklandslaget är ju män. När det gäller flickor är det lite svårare att önska en modernt könsstereotyp dotter (en "äkta" historiskt könsstereotyp funkar antar jag, matte för vävning, kemi för köket, läkarutbildning för alla hemmets blessyrer, ekonomi för att kunna ta hand om sina gods och gårdar, agronomi för jordbruket osv) eftersom det inte är riktigt lika kul att vara 50-talshemmafru som kemist. http://www.businesspundit.com/10-most-sexist-print-ads-from-the-1950s/

Är det inte bättre att låta barn vara barn istället för genusprojekt?
 
http://nemenmanlab.org/~ilya/images/5/58/Alexander-etal-02.pdf
och här var artikeln som jag nämnde. (läs texten och grafer inte abstract).

Although the serial introduction of the toys does not permit a true contrast of the relative


preference for ‘‘masculine’’ over ‘‘feminine’’ toys within each sex, a within-sex comparison

of contact scores showed that female vervets had greater percent contact with ‘‘feminine’’

over ‘‘masculine toys,’’ P < .01, but males had similar percent contact with ‘‘masculine’’


and ‘‘feminine’’ toys,
 
Är det inte bättre att låta barn vara barn istället för genusprojekt?
Jo exakt. Det är det jag menar. Det är synd att hindra ett barns intresse för tex matlagning bara för att man har ett genusprojekt på gång. Även om man kämpar hårt för att få sin son att undvika mer feminina färger, leksaker och sysselsättningar så kan man tänka på att han måste ha ett yrke en dag. Annons om anställning som Ninjago har jag aldrig sett på Monster hittills. Kock är tex ett "manligt" yrke idag. Så att hindra pojkar från att ha leksaksspis tex är väl ett genusprojekt där man försöker hindra dem från att kunna bli goda husfäder, men glömmer att det även är ett yrke.

Kort sagt, även som en stor ivrare av könsskillnader måste man betänka att om man aktivt föser pojkar bort från allt feminint blir deras roll allt trängre tills bara Ninjago och Spindelmannen finns kvar att drömma om. Eftersom ingen längre aktivt hindrar sin dotter från att bli tidigare manliga saker som kemist och män har en tendens att sluta intressera sig för yrken där kvinnor kommer in, jmf veterinär. (ush, ingen kommer att förstå vad jag menar. Nåja, den här tanken startade när en korridorares pojkvän bestämt hävdade att läsa på universitet var något töntigt som bara var för tjejer. Eftersom jag är feminist vill jag liksom ha jämvikt :D hopplöst jag vet. Jag vill inte att män ska sluta vara utbildade och sluta vara ingenjörer och författare och politiker, jag önskar att det blir lite 40/60 inom de flesta områden ;))
 
Senast ändrad:
Jo exakt. Det är det jag menar. Det är synd att hindra ett barns intresse för tex matlagning bara för att man har ett genusprojekt på gång. Även om man kämpar hårt för att få sin son att undvika mer feminina färger, leksaker och sysselsättningar så kan man tänka på att han måste ha ett yrke en dag. Annons om anställning som Ninjago har jag aldrig sett på Monster hittills. Kock är tex ett "manligt" yrke idag. Så att hindra pojkar från att ha leksaksspis tex är väl ett genusprojekt där man försöker hindra dem från att kunna bli goda husfäder, men glömmer att det även är ett yrke.

Kort sagt, även som en stor ivrare av könsskillnader måste man betänka att om man aktivt föser pojkar bort från allt feminint blir deras roll allt trängre tills bara Ninjago och Spindelmannen finns kvar att drömma om. Eftersom ingen längre aktivt hindrar sin dotter från att bli tidigare manliga saker som kemist och män har en tendens att sluta intressera sig för yrken där kvinnor kommer in, jmf veterinär. (ush, ingen kommer att förstå vad jag menar. Nåja, den här tanken startade när en korridorares pojkvän bestämt hävdade att läsa på universitet var något töntigt som bara var för tjejer. Eftersom jag är feminist vill jag liksom ha jämvikt :D hopplöst jag vet. Jag vill inte att män ska sluta vara utbildade och sluta vara ingenjörer och författare och politiker, jag önskar att det blir lite 40/60 inom de flesta områden ;))
Kock har alltid varit ett manligt yrke, sen tidernas begynnelse skulle jag våga påstå. Så även ett kvinnligt. Vilken normalt funtad förälder skulle förresten försöka hindra sin son att intressera sig för matlagning?

Sen tycker jag det köps alldeles för mycket skräp och leksaker överhuvudtaget, om något är viktigt i barnuppfostran idag så är det att ge barnen ett alternativ till den massiva kommersialism som de utsätts för.
 
Senast ändrad:
Det stämmer inte egentligen, det var en ganska liten skillnad som blåstes upp i pressen. Alla aporna föredrog mjukishunden. (Jag köpte den nedrans artikeln för att det verkade så dumt, och det var det) Dessutom drogs inte honorna till dockorna utan till den rosa plastgrytan, vilket sannolikt berodde på att apungarna är illrosa i ansiktet som små -trodde forskarna. Aphannarna drogs mycket riktigt lite mer till bilen än honorna, men det var ngt i stil med en eller två hannar fler än honor och ngn minut mer. Men det var längesedan jag läste artikeln, har nog slängt den nu.

Eller så återgav de en annan artikel i programmet, jag har inte sett det.

Jag vet bara att när man faktiskt läser sammanställningar över forskningen är skillnaderna så minimala att det knappt är förnimbart. En artikel kanske iofs säger att män har bättre spatial förmåga. Men nästa säger att med två dagars träning av båda kön så är förmågan likvärdig. Det stämmer också med en väninna som var på föreläsning med Larhammar för ett par månader sedan bara. Det är helt minimalt med skillnader.

Jag kan inte låta bli att undra vad syftet med studien var? Ifall det finns genetiska skillnader på vad män/hanar och kvinnor/honor föredrar så känns ju moderna föremål som bilar och grytor som rätt trubbiga verktyg att använda för att komma fram till något. Jag menar, på vilket sätt skulle aporna ha kunnat få preferenser som grundar sig på deras kön för de här föremålen?

Samma sak med barn, det kan ju knappast vara genetiskt att pojkar föredrar att leka med bilar eftersom bilar är en ny företeelse. Sedan kanske det finns andra skillnader som har utvecklats mellan könen på grund av att det en gång i tiden har varit bäst för människan att utvecklas så, men vill man hitta de skillnaderna tror jag att man får titta på exempelvis hur barnen leker, inte vad de leker med.
 
Ett roligt test som jag läste om satte in barn i ett rum med leksaker. Betydligt fler pojkar lekte med flickleksakerna om de trodde att ingen såg eller om de var försäkrade om att deras pappa inte skulle få veta någonting. Om de visste att de var iakttagna gick de direkt på bilarna.

Jag tycker att det är väldigt sorgligt att det är så. Hur ska vi kunna få ett jämställt samhälle om pojkar redan från början får lära sig, inte bara att det är skillnad mellan pojkar och flickor, utan även att leka med något "tjejigt" är fult.

Jag funderar på om det är därför det exempelvis inom ridsporten finns en liten andel unga killar som är aktiva, men där en stor del av dem satsar och tävlar (min uppfattning). De måste på något sätt rättfärdiga sitt intresse av något "tjejigt" med att gå in för tävlingsmomentet och bevisa sig själva.
 
Jag tycker man ganska ofta hör påståenden av typen "min 3-åriga lille pojk har en låda full med både bilar och power puff pinglor, och vet du vad, UTAN UNDANTAG lekte han med bilarna! Eller ja, en gång när han var lite äldre kunde power puff-tjejerna få titta på när han körde rejs ;)".

Det här reproduceras ständigt och jag kan inte förstå varför bilden av killen/tjejen som gör något killigt/tjejigt är så viktig, när det är så otroligt uppenbart att det till allra största del är vår egen kultur och dess föreställningar om könen som upprätthåller det här? Varför vill folk ha sin snuttefilt av "talande exempel"? Är det för att lindra ett dåligt samvete över ett föräldraskap som kanske kan ifrågasättas på vissa punkter?
 
forts

Jag förstår inte varför intresset är så våldsamt stort för eventuella nedärvda biologiska mentala könsskillnader. Konsensus om att skillnaderna är mycket mycket små har uppnåtts för länge sedan så hela dokumentärens frågeställning medelst en stor forskartradition. Det finns så många problem behäftade till dålig jämställdhet, så varför fokuserar vi inte där, på de tjejer som hånas och skäms varje dag genom sexistiska anklgelser, på de flashbackkillar som hittar gemenskap i avsky mot samhället, på de män som skiljer sig och varenda kvinnlig kompis frågar "hur mår du?", medan de manliga vännerna reagerar med nån mekanisering, "Såhär gjorde jag. Ett: du löser juridiken genom att kontakta min gode vän advokat Brunn. Två: Du ringer och snackar med Robban som hyr ut schyssta lägenheter. Tre: Kolla om din morsa kan ta barnen medan du flyttar. osv osv ......... "

Där ovan finns individer som far illa!! Där finns ett vettigt fokus, och där behövs kraft och samhällsdebatt. Att diskusen in absurdum håller på med utredning angående konsekvenserna av Y-kromosomens vara eller icke vara är liksom inte well spent time.
 
Att könet sitter i hjärnan tror jag gärna på. Såg några program för några år sedan om småbarn (2-5 år) som var uppfostrade "könsneutralt", men så fort de kom in i ett rum på forskningsinstitutet med leksaker gick pojkarna till bilar och övriga tekniska prylar medans tjejerna genast sökte upp dockor och hushålls redskap...

Så mycket var den könsneutralauppfostrn värd...

Låt pojkar vara pojkar och flickor vara flickor i den åldern, tidsnog lär de uppmärksamma samhällets nya krav på könsneutralitet mm och lär sig agera efter det.

Men vad är det med bilarna som gör att pojkarna dras till dem då? Bilar har ju funnits en så kort tid i historien.

Min aldsta son foddes pa 70 talet. Da var det en absolut att man skulle vara konsneutral och pacifist.:p Min ursakt ar att jag var valdigt ung:o men jag hade allvaliga samtal med far och morforaldrar ... Barnet skulle INTE ha nagra typiska pojk leksaker. alls. BASTA! Han hade inga bilar eller nagra typiska "pojkleksaker", han hade dock massor av nallar, dockor, dockvagnar och djur i alla dess former. ABSOLUT inga vapen av nagot slag.
Vi hade inga kompisar med pojkar i hans alder ... alla smabarn runt om var flickor. Han ALSKADE sin dockvagn ... men sa fort han var klar att kora runt pa dockor och nallar la han dockan eller nallen pa golvet (vanligtvis med ansiktet uppat ... det kandes battre for ett mamma hjarta) och "korde" runt den med ett typiskt "sprutande" BRRRRR ljud. Han var inte pa dagis eller nagonstans dar han kunde ha blivit "indoktrinerad" att leka pa ett mer "pojkaktigt" satt. (Som den moderna och konsneutrala mamma jag var, var jag helt fortvivlad over sonens utveckling:grin:)

Jag insag att BARNET behovde kanske fa en bil for att fylla nagot sorts primalt behov, sa jag kopte en (kom ihag att det var pa 70-talet) omalad tra brandbil som inte riktigt fyllde hans behov och jag gav in nar han var mellan 3 och 4 ar och han fick "riktiga" bilar att leka med. Men vapen var fortfarande en absolut no-no. Pinnar i skogen, smorgasar och annat hanterades dock som vapen hela tiden. (Lite klok var jag i alla fall som inte forbjod eller gjorde det obekvamt for honom att tillverka sina egna "vapen")
Nar gossen var 4 ar kom han och bad att fa veckopeng istallet for lordagsgodis, darfor att en kompis som var mycket aldre hade berattat om konceptet for honom. Han fick 4 kronor i veckan och sparade ihop till 36 kronor 9 veckor utan nagot godis alls ... sa han kunde kopa ett gevar. Sjalvklart fick han kopa gevaret ... jag betalade till och med knallpulvret.:p
 
En vän till mig var hemma hos mig med sin 2-åriga son. Sonen lekte med sina bilar och att han var väldigt intresserad av mina halsband dom glittrade. Ändå säger föräldrarna att det är bara killiga saker som bilar som intresserar honom. Men vi såg ju alla att han var lika intresserad av att få leka med mina halsband.
Så det handlar ju också om vad man som förälder VILL se själv också.
 
Håller egentligen med om resten. Men helt ärligt min fyraåring verkar tro att han ska bli mamma, men vet att han är pojke. Det är ju inte som att man kan säga att det är omöjligt heller. Dessutom vet han nog egentligen inte vad det är för skillnad på mammor och pappor. Vi säger att det är mer sannolikt att han kommer att bli en pappa. (vad som helst kan ju hända på 20 år). Han är också usel på han och hon. Kan veta att någon är en pojke men kalla honom för hon. Tror det är lite vårt fel eftersom vi inte velat vara så noga med den biten. Jag har ofta kallat okända barn för barnet istället för flickan eller pojken eftersom man aldrig riktigt vet egentligen. (Gjorde ett misstag på en okänd 10 årig pojke med nagellack och långt ljust hår och pösiga byxor en gång i en lekställning, han blev lite snorkig och det kan man ju förstå. Barnet är helt enkelt säkrast.)

Jag blir alltid glad av att läsa dina inlägg i sånna här trådar och jag tror att du kommit väldigt nära könsneutral uppfostran. I alla fall bekräftat att mammor och pappor är lika mycket värda och att man, teoretiskt, kan bli vilket som när man växer upp. Vilka fantastiska möjligheter du ger ditt barn! Har du otur vill han bli politiker och sprida sina värderingar vidare när han blir stor ;)

Jag försöker att vara en bra förebild själv till mitt barn, men känner att jag jobbar i uppförsbacke. Han fyllde då två för nån månad sen och fick i present av snälla släktingar

En tågbana
Ett duploset med en polismotorcykel
En traktorgrävare
Ett verktygsbälte i plast
En blå jacka
Strumpor med fotbollar

och en mjukiskanin

Hur gör man för att förklara för släktingarna utan att låta rabiat?
 
Jag blir alltid glad av att läsa dina inlägg i sånna här trådar och jag tror att du kommit väldigt nära könsneutral uppfostran. I alla fall bekräftat att mammor och pappor är lika mycket värda och att man, teoretiskt, kan bli vilket som när man växer upp. Vilka fantastiska möjligheter du ger ditt barn! Har du otur vill han bli politiker och sprida sina värderingar vidare när han blir stor ;)

Jag försöker att vara en bra förebild själv till mitt barn, men känner att jag jobbar i uppförsbacke. Han fyllde då två för nån månad sen och fick i present av snälla släktingar

En tågbana
Ett duploset med en polismotorcykel
En traktorgrävare
Ett verktygsbälte i plast
En blå jacka
Strumpor med fotbollar

och en mjukiskanin

Hur gör man för att förklara för släktingarna utan att låta rabiat?
Men vad är problemet med de leksakerna? Att du anser att de är pojkleksaker? Eller är det något han inte kommer att uppskatta alls? Istället för att ge honom alla möjligheter vill du bara ge honom de möjligheter du anser är rätt? Vad släkten ger i present är väldigt svårt att styra, jag tycker att det ser ut som om han fick rätt bra grejer som tål att lekas med. Komplettera med vad han saknar och allt är frid och fröjd. Min dotter fick nästa exakt det samma i den åldern, var det mer rätt? Eller anser du att de sakerna är av ondo till alla barn?
Det låter väldigt fint när man pratar om att man vill ge sina barn en könsneutral uppväxt men innebär det att man ska undvika allt som någon kopplar till ett kön, eller att man enbart ska ge barnet sånt som man själv kopplar till det andra könet eller ska man ge barnet det man har möjlighet att ge och istället tänka på hur man fungerar som familj. Det är betydligt viktigare att ha en jämställt förhållande, lära barnen att de får vara med och hjälpa till i familjen och få dem att bli självständiga personen oavsett kön. Jag har en tjej och en kille, båda ska kunna skruva, snickra, laga mat, städa och tvätta hjälpligt när de flyttar hemifrån för att kunna klara sig själva. I dagsläget så kan båda fixa disken, laga några maträtter, kan hjälpligt stoppa i en tvätt maskin, kan hänga tvätten, kan skruva med skruvdragare, såga, köra lastmaskin osv. Sen skiljer de sig åt med vad de tycker är intressant....
 
Jag blir alltid glad av att läsa dina inlägg i sånna här trådar och jag tror att du kommit väldigt nära könsneutral uppfostran. I alla fall bekräftat att mammor och pappor är lika mycket värda och att man, teoretiskt, kan bli vilket som när man växer upp. Vilka fantastiska möjligheter du ger ditt barn! Har du otur vill han bli politiker och sprida sina värderingar vidare när han blir stor ;)

Jag försöker att vara en bra förebild själv till mitt barn, men känner att jag jobbar i uppförsbacke. Han fyllde då två för nån månad sen och fick i present av snälla släktingar

En tågbana
Ett duploset med en polismotorcykel
En traktorgrävare
Ett verktygsbälte i plast
En blå jacka
Strumpor med fotbollar

och en mjukiskanin

Hur gör man för att förklara för släktingarna utan att låta rabiat?

Du kan väl ge barnet andra leksaker också? samt barnet pröva olika aktiviiteter, intressen och sysslor. samt att fundera över hur ni lever själva?
 
Intressant läsning på området: http://genus.se/digitalAssets/1367/1367882_genusperspektiv-biologi.pdf

Har inte läst den själv än, men har läst annat av forskaren bakom och deltagit på ett seminarium hon anordnat.
Jag gillar det här med den fysiologiska plasticiteten som hon tar upp. Ex.vis "En studie av taxichaufförer i London visar att de utvecklar större hippocampus, den del av hjärnan som behandlar minne, jämfört med andra chaufförer (Maguire et al. 2006), vilket visar att hur vi använder hjärnan även i vuxen ålder påverkar dess utveckling och funktion." (s.14) Jag gillar också Connells teori om kroppsreflekterande praktik - där har vi "könsskillnaderna i hjärnan". Tror jag.

Jag tror på att helt överge indelningen biologiskt-socialt. Vi föds med olika förutsättningar både genetiskt och socialt men det viktiga (just nu) är att vi inte låser oss vid en föreställning om essens.

Politiskt tror jag definitivt på att trycka på variation, plasticitet och möjligheter snarare än att söka efter "genusfacit" eller på annat sätt bejaka biologistiska föreställningar. Det senare leder inte till något trevligt.
 
Är det inte bättre att låta barn vara barn istället för genusprojekt?

men genusprojekt är ju just det som de är om man säger att könet enbart är biologiskt?
många är ju inte alls bekväma i de könsroller som är manliga /kvinnliga.
Är det inte då bättre at man får välja själv hur man vill vara?
 
Jag kommer inte riktigt ihåg, men det rörde sig om att man inte köpte "könsbestämda" leksaker och kläder till barnen bla samt att barnen fick göra alla sysslor i hemmet som "traditionellt" delas upp som pojk/flick göra. Bör väl även tilläggas att även dagis och skola var med i det här projektet för att det inte skulla "fela".



De gav inget svar på det den gången. Och någon gissning törs jag inte ge mig på, även om jag kan ha lite mistankar.

Har du referensen till den studien? Det låter helt orimligt, av två skäl:
1) Att göra experiment på småbarn på det sättet låter helt oetiskt, aldrig i livet att man skulle få göra det. Det skulle dels vara fruktansvärt dyrt att kontrollera allt ett barn utsätts för under flera år, dels skulle ingen etisk kontrollinstans godkänna ett sånt experiment på barn, så man skulle aldrig få finansiering till det. Enda möjligheten är om vi pratar om Hitlertyskland eller liknande, men där tvivlar jag på att man höll på med genusforskning på det sättet.
2) Eftersom bilar bara funnits hundra år, så är det helt orimligt att generna skulle kunna ändra sig så snabbt, det skulle vara ett fullkomligt mirakel, och är en orealistisk förklaring. Det verkar orimligt att en vetenskaplig studie skulle dra en sådan slutsats.

Den rimliga och troliga förklaringen är att det inte handlade om barn som utsattes för ett säkerställt vetenskapligt experiment där man kontrollerat deras hela uppväxt och sett till att de inte påverkats av samhällsnormerna på något sätt, utan helt enkelt om barn vars föräldrar själva sa att de försökte uppfostra barnen könsneutralt. Vi vet från forskningen att detta är väldigt svårt, även par som anstränger sig att inte pressa in barnen i normer gör det, vi är alla med och reproducerar könsordningen varje dag dessvärre, så det rimliga är väl helt enkelt att även barn till föräldrar som försöker vara jämställda har lärt sig könsroller i den åldern, och vet vad de har för kön, och vilka leksaker som är lämpliga för en pojke eller en flicka.
 

Liknande trådar

Övr. Katt Hejsan, jag heter Jonas och har en blandras (50% ragdoll, 50% huskatt) vid namn Lizzy, hon är ett år gammal om ett par dagar och är...
Svar
8
· Visningar
2 278
Senast: Praefatio
·
Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
26 052
  • Artikel Artikel
Dagbok Solen lyste säkert på dig Soljävel Och jag skakar sönder Allt jag rör vid Du rör och går Rörochgårutanattfällaentår När du...
Svar
2
· Visningar
1 842
Senast: Tofs
·
Samhälle Jag och min bästa vän var ut till en uteservering i går, vi satt och pratade och drack någon cider och hade det bra. Fram emot...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
20 224
Senast: Fibusen
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp