Upplever generellt att buke har höga krav på vilken avel som räknas som seriös, och höga tankar om vad "vanligt folk" egentligen gör med sina hundar. Dunning-kruger-effekten, folk som själva är väldigt kompetenta underskattar sin egen kompetens och tror att de flesta är lika duktiga som de själva.
Jag upplever att väldigt många hundägare inte gör med mer sina hundar än att promenera och klappa på dem. De som går en kurs någon gång hör till den mer ambitiösa halvan av Sveriges hundägare tror jag. Massor med folk har absolut ingen aning om ifall deras hunds föräldrar är utvärderade mentalt/hälsomässigt. Gemene man är mer på nivån "vadå, är det osunt att hunden saknar nos? Det hade jag ingen aaaning om?!
"
Renrasavel erbjuder visserligen verktyg för att bedriva bra avel, men den blir ju bara bättre än blandrasaveln om folk faktiskt använder verktygen.