Kassapersonal som ber om donation

[vilde]

Svårast att gå förbi är de som är hemlösa och försöker få ihop en slant utanför matbutiker. Tragiskt samhälle när vissa har det så svårt att de behöver förnedra sig genom att tigga.

Skulle det stå.

 

[Shaggy]

Ok! Jag har aldrig hört någon resonera så innan den här tråden, är det så jobbigt att få några mail/samtal? Jag får mail och samtal om allt möjligt hela tiden, det mesta kånns MKT mindre relevant än barncancerfonden.

Jag tror att organisationerna som jobbar med frågorna har bäst koll på hur de får in mest pengar - de har antagligen provat och utvärderar många olika alternativ.

Ja det är så jobbigt. Det här samhället består av reklam, mer reklam och ännu mer reklam. Det är intryck och saker som drar i en hela tiden. Min hjärna orkar inte med allt det här utan när jag är ledig vill jag vara just ledig och i ledighet ingår inte att få tiggsamtal som går ut på att ge mig dåligt samvete.

 

[Monimaker]

Svårast är väl de som är hemlösa och försöker få ihop en slant utanför matbutiker. Tragiskt samhälle när vissa har det så svårt att de behöver förnedra sig genom att tigga.

I den stadsdel jag bodde förut var tiggarna extremt agressiva i sitt beteende och siktade in sig på de som hade svårt att avlägsna sig smidigt (äldre, rullstolsburna, de med permobil) och de som kanske inte riktigt vågade säga nej och var lite försiktigare i sitt sätt, typ pensionärer. De förföljde och skrämde dem inne i butiken till att betala varor åt dem och satte i system att försöka rycka pantkvitton genom att andas den som pantade i nacken och blocka deras väg ut från pantmaskinen för att tvinga till sig kvittot. Jag fick själv agera schackpjäs mellan en äldre bräcklig dam som i princip höll på att börja gråta av situationen och en av våra tiggare.

Annars är det mest som alla andra tiggerier, jag samlade ihop och gav till en av tiggarna utanför ICA och den enda reaktionen var att peka emot bankomaten i en order om att ta ut mer pengar. Efter det hade jag inte särskilt svårt att gå förbi dem mer utan att må dåligt, hur känslokallt och empatilöst det än låter. Jag begär inte att folk ska krypa för mig i tacksamhet för en gåva skall vara förbehållslöst men jag vet inte, om det jag kan uppbåda inte duger så duger det säkert någon annanstans.

 

[vilde]

I den stadsdel jag bodde förut var tiggarna extremt agressiva i sitt beteende och siktade in sig på de som hade svårt att avlägsna sig smidigt (äldre, rullstolsburna, de med permobil) och de som kanske inte riktigt vågade säga nej och var lite försiktigare i sitt sätt, typ pensionärer. De förföljde och skrämde dem inne i butiken till att betala varor åt dem och satte i system att försöka rycka pantkvitton genom att andas den som pantade i nacken och blocka deras väg ut från pantmaskinen för att tvinga till sig kvittot. Jag fick själv agera schackpjäs mellan en äldre bräcklig dam som i princip höll på att börja gråta av situationen och en av våra tiggare.

Annars är det mest som alla andra tiggerier, jag samlade ihop och gav till en av tiggarna utanför ICA och den enda reaktionen var att peka emot bankomaten i en order om att ta ut mer pengar. Efter det hade jag inte särskilt svårt att gå förbi dem mer utan att må dåligt, hur känslokallt och empatilöst det än låter. Jag begär inte att folk ska krypa för mig i tacksamhet för en gåva skall vara förbehållslöst men jag vet inte, om det jag kan uppbåda inte duger så duger det säkert någon annanstans.

Jag tänkte främst på de som är hemlösa, de flesta säljer ju sin tidning men det är en form av tiggande ändå. De som är hitresta från andra länder och oftast organiserat är en annan sak.

 

[Sel]

Jag tänkte främst på de som är hemlösa, de flesta säljer ju sin tidning men det är en form av tiggande ändå. De som är hitresta från andra länder och oftast organiserat är en annan sak.

*kl*
Även när de säljer sin tidning kan det vara väldigt invasivt dock. Jag tycker att det är så himla synd - jag ser dem och vill hälsa på dem som medmänniskor men vet också att om jag gör det kommer det ofta med tjat eller påhopp.
Visst, jag är inte hemlös, min vardag är fungerande och jag har lite att klaga på... men det skär i mig att jag inte ska kunna hälsa på eller ens titta på de här personerna utan att behöva värja mig. Visst borde organisationerna kunna ordna det här på något bättre sätt?

 

[vilde]

*kl*
Även när de säljer sin tidning kan det vara väldigt invasivt dock. Jag tycker att det är så himla synd - jag ser dem och vill hälsa på dem som medmänniskor men vet också att om jag gör det kommer det ofta med tjat eller påhopp.
Visst, jag är inte hemlös, min vardag är fungerande och jag har lite att klaga på... men det skär i mig att jag inte ska kunna hälsa på eller ens titta på de här personerna utan att behöva värja mig. Visst borde organisationerna kunna ordna det här på något bättre sätt?

Kommunen borde hjälpa tycker jag

 

[Sel]

Kommunen borde hjälpa tycker jag

Om det till och med fanns ett stånd eller någonting man kunde närma sig om man verkligen var intresserad av att köpa - annars kan man bara hälsa och passera förbi.
Jag känner mig som en riktigt präktig skitstövel när jag börjar sluta hälsa på vissa personer utanför butiken bara för att jag vet att de kommer att be mig köpa tidningen om jag gör det.
Det är förstås mitt problem men jag ser ju hur ansiktet faller när jag inte hälsar också.

 

[Silver Girl]

Jag fick ett ryck och skrev ihop nedanstående och har skickat det till Cancerfonden, Barncancerfonden, Hundstallet, Världsnaturfonden, Röda korset, Radiohjälpen och UNHCR Sverige. Ska bli spännande att se om jag får svar.

Hej!

Jag och några vänner hamnade i en diskussion där flera av oss skänkt engångssummor till diverse organisationer och då efteråt fått flertalet brev/sms från dessa organisationer där man ber om mer pengar. Dels känns det inte bra om man skänkt en lite summa, att den går till stor del till brev/vykort och porto och dels gör det ju att man absolut inte vill skänka mer om man automatiskt hamnat på någon lista (och blir tjatad på) utan att ha godkänt det.

Kan man ge engångssummor till er organisation utan att bli kontaktad efteråt? Och i så fall hur gör man?

Svar från Hundstallet:
Tack för att du hör av dig till oss!

Det går absolut att göra engångssummor utan att vilja bli kontaktad från oss. Då behöver vi din hemadress och vilket är ditt Mobil eller telefon nr du har så lägger vi en stoppkod.

 

[Otherside]

I den stadsdel jag bodde förut var tiggarna extremt agressiva i sitt beteende och siktade in sig på de som hade svårt att avlägsna sig smidigt (äldre, rullstolsburna, de med permobil) och de som kanske inte riktigt vågade säga nej och var lite försiktigare i sitt sätt, typ pensionärer. De förföljde och skrämde dem inne i butiken till att betala varor åt dem och satte i system att försöka rycka pantkvitton genom att andas den som pantade i nacken och blocka deras väg ut från pantmaskinen för att tvinga till sig kvittot. Jag fick själv agera schackpjäs mellan en äldre bräcklig dam som i princip höll på att börja gråta av situationen och en av våra tiggare.

Annars är det mest som alla andra tiggerier, jag samlade ihop och gav till en av tiggarna utanför ICA och den enda reaktionen var att peka emot bankomaten i en order om att ta ut mer pengar. Efter det hade jag inte särskilt svårt att gå förbi dem mer utan att må dåligt, hur känslokallt och empatilöst det än låter. Jag begär inte att folk ska krypa för mig i tacksamhet för en gåva skall vara förbehållslöst men jag vet inte, om det jag kan uppbåda inte duger så duger det säkert någon annanstans.

Där jag bor är tiggeri förbjudet numera. Innan satt de alltid utanför ICA Maxi, framförallt. Inledningsvis skänkte jag massor med pengar ffa till en av dem (från Rumänien) , som jag blev lite "bekant" med men så småningom ville jag bara undvika henne. Jag shoppade sent på kvällarna eller körde till staden intill. Nu dyker hon och hennes man (ihop med nåt av barnen ibland) upp då och då, plockar gurkor eller jordgubbar vilket ju är bra eftersom det är ett JOBB, men går fortfarande runt inne på ICA med nåt i handen som hon vill att jag ska betala. De har ögonen på henne och hejdar henne, så gott de kan, men det är svårt. Jag får verkligen stålsätta mig för att inte betala den där airfryern eller vad det nu är.

Nu står det nästan alltid personer från olika organisationer utanför ICA och hejdar en, vill att man ska skriva upp sig för månatliga donationer. De beskriver eländet de vill hjälpa till att stoppa och man kan ju inte direkt säga att man inte vill hjälpa till, så nu är jag också registrerad som månadsgivare. Det stör mig då jag redan skänker varje månad till ett par andra organisationer, och då och då till nåt speciellt. Så jag ska avsluta denna.

 

[Liten]

Det här med att personalen i kassan frågar om en vill skänka pengar i samband med köp har jag varit med om mycket. Cubus, Lindex och andra klädbutiker har kört på det i ett gäng år tidigare. Jag uppskattar inte att bli tillfrågad i samband med betalning, som en form av merförsäljning. Jag tycker att det känns jobbigt. Några gånger sa jag ja - jag var oförberedd, tyckte att situationen kändes jobbig i magen och kom mig inte för att säga ifrån.

Jag säger alltid nej till att donera pengar i samband med köp numera. Inga undantag. Även när det är köp på nätet, där en kan välja att runda upp. Det blir lite av en principsak. Det är lite trist, men..det är mitt val.

 

[Görel]

Jag var också på Granngården idag och blev tillfrågad om pengar till barncancerfonden. Jag sa nej och tänkte på den här tråden. Insåg efteråt att jag nog var lite kort i tonen men jag blev överraskad och kände mig påhoppad.

Det allra värsta jag varit med om gällande frågor/uppmaningar att skänka pengar var när jag hade kontoret i ett köpcentrum. Under flera veckor i flera omgångar ockuperades ingången till centrumet, den jag behövde ta till jobbet, av någon organisation där unga killar hoppade på alla som kom i närheten. I början log jag och sa nej tack men då ropade de efter mig att jag inte visste vad det handlade om. Till slut så gick jag bara rakt fram och ignorerade. De ropade inte så trevliga saker efter mig, som om de trodde att jag skulle vilja ge då? Flera kollegor irriterade sig och jag förstod att väktare hade sagt till om bemötandet.

 

[Islandshästryttare]

Under en period så var det otroligt många som stod på stan och försökte dra in månadsgivare från olika organisationer. Det kunde stå fem stycken på rad med några meters mellanrum. Då tryckte jag in min trådlösa hörlurar och pekade på att jag pratade i telefon. Jag undrar om inte de organisationerna sköt sig själva i foten lite i och med det folk var rätt irriterade att bli tillfrågade var tredje meter typ. Särskilt när de redan sagt nej till två-tre stycken från samma organisation.

Det har minskat väldigt mycket med det på stan och även med tiggare . Just tiggarna funderar jag på om det har att göra med vårt kontantlösa samhälle. Det finns helt enkelt ingen vits med det i någon större utsträckning i vårt land längre för de flesta har inga kontanter på sig.

De som försöker få månadsgivare undrar jag om det inte försvann i och med pandemin i stor utsträckning. Det finns men inte i någon större utsträckning längre.

 

[stjarnhimmel]

Jag brukade förut säga att det var okej att lägga på typ tio kr vid såna kampanjer.
Men - sen såg jag atf samma företag gjorde en kampanj att det företaget hade skänkt si och så mkt till denna kampanjen. Och så stod det något om att ' vi (företagets namn) har skänkt dessa pengar för att vi bryr oss och tycker denna frågan ät viktig. Inget om att det var kundernas pengar.
Och det stör mig när företag ska framställa sig som goda. Ingen aning om företaget skänkte av sin vinst också... men skänk inte mina pengar och säg att det är från er.
Och då började jag fundera på om pengarna ens kommer dit de ska? Jag brukar lita på företag och människor... men man hat ju ingen aning.

Jag har blivit rejält påverkad av vissa skandaler inom välgörenhet tex för typ 20 år sen var det väl röda korset där en av högsta cheferna förskingrade stora summor...

 

[Otherside]

Under en period så var det otroligt många som stod på stan och försökte dra in månadsgivare från olika organisationer. Det kunde stå fem stycken på rad med några meters mellanrum. Då tryckte jag in min trådlösa hörlurar och pekade på att jag pratade i telefon. Jag undrar om inte de organisationerna sköt sig själva i foten lite i och med det folk var rätt irriterade att bli tillfrågade var tredje meter typ. Särskilt när de redan sagt nej till två-tre stycken från samma organisation.

Det har minskat väldigt mycket med det på stan och även med tiggare . Just tiggarna funderar jag på om det har att göra med vårt kontantlösa samhälle. Det finns helt enkelt ingen vits med det i någon större utsträckning i vårt land längre för de flesta har inga kontanter på sig.

De som försöker få månadsgivare undrar jag om det inte försvann i och med pandemin i stor utsträckning. Det finns men inte i någon större utsträckning längre.

Jag tänker att även om man stannar som månadsgivare i bara 2, 3 månader innan man hoppar av, har de ändå fått in mer pengar än de annars skulle. Och det är väl ok om det är ett behjärtansvärt ämne. I mitt fall var det Rescue, som ju är väldigt bra, men jag kände ändå att jag måste ransonera hur många jag kan donera till. Och jag kände mig pressad att skriva under. Ev ger jag engångsgåvor till dem istället, men jag tog bort dem från mitt autogiro idag.

 

[Mirre]

Idag när jag var på Lidl och handlade efter jobbet så frågade kassörskan alla som handlat om de ville skänka 10 kr till barncancerfonden också efter hon berättat summan för köpet. Nu kanske jag får skit för detta (och det kanske jag ska ha?) men jag tycker det typ känns lite fult..? som utpressning?

Vad säger man liksom? Nej? Kan ju lika gärna säga "Nej jag tycker det är bra när barn har cancer" Jag var inte först i kön när jag ställde mig där och jag stod och packade ett tag och jag hörde inte en enda kund som sa nej, det var heller inte ett rungande ja från alla utan vissa sa typ "visst", jag kanske inbillar mig men det kändes som fler än jag störde sig på att de fick frågan.

Nu är ju inte 10 kr hela världen, och jag har inget emot välgörenhet eller barncancerfonden men jag gillade inte situationen. För vissa kanske 10 kr faktiskt gör skillnad och då är det ju för jävligt om man känner sig tvungen att skänka. Jag vill dock inte måla upp en halmgubbe här, jag ska villigt erkänna att jag aldrig haft så ont om pengar att jag inte kan avvara en tia, och kan inte tänka mig att det är supervanligt men risken känns liksom illa nog, typ.

Vad säger ni? Är jag helt ute och cyklar här? Vissa ställen har ju typ en knapp eller liknande man kan trycka på för att skänka ett visst belopp, det tycker jag är mycket bättre.

Var på Lidl idag och det frågades samma sak där. Håller med om att det känns som ett förtäckt tvång att skänka. Säger man nej framstår man som snål och sniken. De kunde ha något i appen som man kunde använda istället om man vill skänka pengar, som en kupong som man aktiverar med dem andra kupongerna

 

[Silver Girl]

Jag fick ett ryck och skrev ihop nedanstående och har skickat det till Cancerfonden, Barncancerfonden, Hundstallet, Världsnaturfonden, Röda korset, Radiohjälpen och UNHCR Sverige. Ska bli spännande att se om jag får svar.

Hej!

Jag och några vänner hamnade i en diskussion där flera av oss skänkt engångssummor till diverse organisationer och då efteråt fått flertalet brev/sms från dessa organisationer där man ber om mer pengar. Dels känns det inte bra om man skänkt en lite summa, att den går till stor del till brev/vykort och porto och dels gör det ju att man absolut inte vill skänka mer om man automatiskt hamnat på någon lista (och blir tjatad på) utan att ha godkänt det.

Kan man ge engångssummor till er organisation utan att bli kontaktad efteråt? Och i så fall hur gör man?

UNHCR:
Jag förstår att man som givare till en eller flera organisationer kan känna att man får ta del av "för mycket" information.
Detta är något som vi kan hjälpa er med att ordna. Vill ni inte ta emot sådan information är ni alltid välkomna att kontakta oss och respektive organisation för att meddela detta i samband med gåvotillfället. Då kan vi justera detta i vårt system och ni kommer inte att ta emot kommunikation ifrån oss.

Ett annat alternativ är att, om ni önskar att ge en gåva via BG: 90 0-16 45 eller Swish: 123 900 1645 skriva "anonym" i meddelandefältet.
Precis som vid ovan exempel kommer vi då att justera detta i vårt system.

Vill försäkra er om om att varje gåva gör skillnad och bidrar till att barn och familjer kan få skydd och nödhjälp. Vill även lova att våra kostnader är noga uträknade och planerade och vi skulle inte lägga pengar på något som vi inte vet bidrar till vårt ändamål- skydda människor på flykt.

 

[hastflicka]

Har fragar de ofta i kassan om man vill "runda uppat till narmaste dollar" for hunger (lokalt, barnsjukhus, cancer fonden, etc, etc vilket jag tycker ar okay. Ibland sager jag ja och ibland "inte i dag".
Pa kortlasaren star det ocksa ofta en fraga om man vill ge (allt fran $1 us-dollar till 5) for olika andamal, men dar ar det ju latt att bara klicka nej, sa det har jag inget emot.

 

[Enya]

Jag har märkt att nu när jag går med blindkäpp blir jag inte påhoppad av sådana där från organisationer som vill att man blir medlem osv. De frågar alla andra och ser förbi mig. Det enda positiva med min dåliga syn!

 

[Flavor]

Kan ju säga så här, att jag har jobbat i butik när just denna kampanj pågick. Tog enormt mycket att ens fråga, men fråga skulle man för pågick någon kampanj där butiken med högsta omsättning vann nått plakat typ

Jag smög in frågan ibland, frågade inte alls eller sa som det var med ett skratt beroende på kund. När jag själv fick frågan i samma kedja men annan ort drog jag till med att jag skänker redan för att inte känna mig dum

 

[Islandshästryttare]

Jag tänker att även om man stannar som månadsgivare i bara 2, 3 månader innan man hoppar av, har de ändå fått in mer pengar än de annars skulle. Och det är väl ok om det är ett behjärtansvärt ämne. I mitt fall var det Rescue, som ju är väldigt bra, men jag kände ändå att jag måste ransonera hur många jag kan donera till. Och jag kände mig pressad att skriva under. Ev ger jag engångsgåvor till dem istället, men jag tog bort dem från mitt autogiro idag.

Jo om de drar in enstaka givare kanske men min uppfattning eller så som diskussionerna gick mellan mig och mina vänner och arbetskamrater var att de aldrig skulle skänka något till de här organisationerna. Det var just för att de kände sig påhoppade och nästan trakasserade av de som försökte få in månadsgivare.

Så de flesta människor som jag mötte hade snarare blivit mer motståndare till att ge och särskilt till att bli månadsgivare till de här organisationerna på grund av det sättet det bedrevs på.