VA??? Kunde likaväl handlat om en kvinna ifråga.Buke i ett nötskal att tycka att männen får ta eget ansvar för sina relationer?
Just detta va en man som ev tänkt va otrogen mot sin fru.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
VA??? Kunde likaväl handlat om en kvinna ifråga.Buke i ett nötskal att tycka att männen får ta eget ansvar för sina relationer?
För min del beror det som sagt på situation och person. Jag tycker nödvändigtvis inte att alla personer som någonstin varit otrogna är ryggradslösa. Det kan finnas omständigheter som gör situationen mer förståelig, komplicerad osv. Sedan hänger det nog mycket på personens egna inställning till saken. Någon som glatt är otrogen och inte ser problemet alls är väl sällan någon att hänga i julgranen.
Jag har träffat många grabbar på festresor som raggar hejdlöst med vigselringen på. "Det som händer i Åre stannar i Åre" osv. De ligger jag inte ens med, så oerhört oattraktivt
Jag hade inte varit så kategorisk. Visst finns det många beteenden hos människor som går igen under livet, men samtidigt vore det ju hemskt tråkigt om vi inte hade förmågan att växa eller lära av våra misstag. Eller att någonting helt enkelt enbart sker en gång i livet, och inte igen. Vi ser mellan fingrarna med många tidigare misstag hos våra partners men just otrohet har av någon anledning blivit "once a cheater always a cheater". Det kan ju också vara så att omständigheterna just där och då, gjorde att det skedde enbart just där och då, även för en person som annars har god karaktär. Och att en person aldrig har varit otrogen är ingen garanti på att det aldrig kommer att ske framöver, vem vet, hen kanske bara aldrig stått inför en sådan situation förut. Så jag hade nog gjort en egen bedömning av personen och situationen, och skapat mig en uppfattning om ifall det är en person jag vill ha en relation med eller inte.
Alltså, jag har sett genom fingrarna på otrohet x-antal gånger i mitt senaste förhållande, för att det inte varit en massiv dealbreaker för mig men i min erfarenhet så fortsätter dom och just lögnerna är det värsta, inte själva grejen. Tycker iof inte att det finns några förmildrande omständigheter. Jag själv har aldrig "råkat" vara otrogen hur dåligt mitt förhållande än har varit och föredrar någon som inte "råkar" vara otrogen för att det finns omständigheter som kan göra att det händer.
Nä, det är sant.Jag tänker att man ofta blir attraherade av andra människor man fungerar bra med, man behöver inte göra mer av det än så.
Nä och ja. Alltså jag vill att vi jobbar på varsitt ställe, att han inte är gift. Och att vi är tillsammans. Ungefär så. Sen som några nämnt, då tar det väl tvärslut.Vad vill du, vill du ha ett förhållande med honom? I så fall prata, tycker jag. Ni kanske inte alls tänker lika och i så fall kan du ju försöka släppa honom sen.
TS verkar ju tycka att det är ett problem att mannen är gift. Det räcker väl?Varför utgår alla i den här tråden från att alla äktenskap är monogama?
Varför utgår alla i den här tråden från att alla äktenskap är monogama?
Jag ugick från att många verkar anse att man automatiskt bedrar sin partner om man har sex med någon annan?TS verkar ju tycka att det är ett problem att mannen är gift. Det räcker väl?
Varför utgår alla i den här tråden från att alla äktenskap är monogama?
Jag utgår ifrån att de flesta äktenskap ÄR monogama - om där inte finns otrohet. Öppna äktenskap är nog rätt ovanligt. Varför då ens äktenskap?Varför utgår alla i den här tråden från att alla äktenskap är monogama?
Kanske finns andra orsaker till äktenskap? Om ex barn finns med i bilden, hur man ärver osvJag utgår ifrån att de flesta äktenskap ÄR monogama - om där inte finns otrohet. Öppna äktenskap är nog rätt ovanligt. Varför då ens äktenskap?
Om man lever i en relation och träffar en ny, det kan ju ske helt utan att den gamla relationen ens varit på upphällningen eller dåligt, full mänskligt och sånt händer. Då tycker jag att det är rimligt att det finns en period som förvisso antagligen är att gå bakom ryggen på någon, men är en sorts transitperiod dvs kollar av lite noggrannare att det är värt att lämna den gamla relationen för den nya.. Jag tycker det är så himla svartvitt jämt att antingen så är en relation bra och då kan inget rubba den eller så är den så dålig att man borde lämna. För mig är gråskalan enorm. Att lämna någon för ingenting kan vara värre än att lämna för något som är bättre. Tänk att vara sämre än ingenting (om nu tvåsamhet är det ultimata - för att vara själv är ju inte så dumt ändå)
Mestadels för att det förenklar en hel del med arv, ägande, barn etc. Mycket starkare juridisk än sambo. Att leva i relation är ju mer än sex tänker jag.Jag utgår ifrån att de flesta äktenskap ÄR monogama - om där inte finns otrohet. Öppna äktenskap är nog rätt ovanligt. Varför då ens äktenskap?
Varför utgår alla i den här tråden från att alla äktenskap är monogama?