Av mina erfarenheter: Jag köpte tidigt i somras en vallack som enligt säljaren var snäll och enkel, men pigg, och vid provridningen var han väldigt framåt och extremt pigg, så pass att han studsade i sidleds med jämna mellanrum, men enligt dåvarande ägaren så hade han stått ett tag och det berodde på det. Jag bestämde mig för att köpa ändå då jag litade på säljarens ord, men blev ju inte alls bra hemma… Han var riktigt vass, extremt reaktiv, och hade mycket nerv. Jag blev rädd för att rida tillslut och bestämde mig för att sälja. Under provridningen så visade han sina sämsta sidor, tjejen som provred ansåg att ”det var ju ingenting” och skrattade mest åt han när han backade och lyfte lite fram, trippade på stället och betedde sig. Hon valde att köpa och har inte haft några problem alls hemma, det fungerar jättebra för dom och hon rider ut själv utan några skenturer. I det fallet så berodde våra problem säkert på mig. Säljaren som sålde till mig hade säkert inte samma problem. Eller så ansåg hon inte att det var problem för henne för att hon var tuffare än mig.
Jag köpte nyligen en ny häst, jag var tveksam eftersom förra hästen gjort mig så orolig och jag hade fått info om att hon kunde vara svår att komma upp på, att hon trippade runt och ville iväg innan man ens kommit upp, samt att hon kunde vara pigg ute. Men trygg. Jag var på väg att avböja provridningen då jag fick samma info av förra hästens ägare, att hästen var pigg, och jag såg ju hur det gick. Jag hade ändå fastnat för henne och bestämde mig för att åka dom där 4 timmarna ändå, och visst är hon pigg, men absolut inga dumheter! Jag köpte henne och jag har aldrig haft problem att sitta upp på henne, hon trampade runt lite första gången, men fick beröm när hon stod still och efter det står hon som ett ljus vid pallen. Hon har trippat en gång och det var när vi var ut första gången och jag tömkörde. Hon är framåt och pigg, men skulle aldrig göra något jag inte bad henne om. Hon lyssnar helt på mig, oavsett vad som blir. Hon är ”pigg” så pass att öronen alltid är spetsade framåt och hon tittar runt sig och går med pigga steg, men aldrig några dumheter! Jag känner mig supertrygg på henne! Så ”problemen” jag fick av tidigare ägare, som fick mig att tveka har aldrig existerat här hemma. Så där blev det tvärt om istället, jag förväntade mig lite ”småstök” men fick världens bästa och enklaste.
Och när jag sålde valacken så berättade jag såklart alla problem och sålde i princip som billigt ”projekt” då situationen här blev ohållbar, och nuvarande ägaren har inte haft det minsta problem så hon är också supernöjd och fick en bra mycket enklare häst än vad hon räknat med till fyndpris.
Jag tror mycket kan påverka, både miljö, hästkompisar, och människor. Och jag tror absolut att en häst kan vara lugn och trygg på ett ställe med en människa och bli ett stort problem på ett annat ställe, hos en annan människa, utan att säljaren har ljugit.