Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag menar inte att den här olyckliga utgången var förskolans ansvar, absolut inte! Men jag har fått uppfattningen att förskolan ringer och kollar om de inget hört (sjukanmälan, ledighetsanmälan), det är en sån enkel grej som kanske skulle ha kunnat göra att en liknande situation undviks.
Visst.
Men han trodde att han var så ofelbar att han inte behövde kolla om han glömt nycklar/mobiltelefon/plånbok/jacka/barn/hund/dator i bilen.
Jag håller med dig, delvis. Men samtidigt så sker det varje dag att folk sätter sig i bilen trots att de är trötta, gör vårdslösa omkörningar för att de har bråttom, skickar sms när de kör. Vi vet att det är farligt, men oftast går det bra.
En mamma glömmer barnvagn med barn på t-banan, en pappa glömmer hämta barnet på dagis, mina föräldrar glömde mig i en kundvagn i mataffär när jag var 1,5 år. En förskola glömmer en treåring i skogen, ett par föräldrar glömde ett av sina barn på macken. Det verkar hända då och då och beror kanske på slarv, trötthet eller något annat.
Men ändå är det inte samma stigma att köra ihjäl sitt barn som att "huvudet-under-armen-glömma" sitt barn i en varm bil. Det tycks vara betydligt allvarligare att glömma sitt barn någonstans än att aktivt fatta ett dåligt beslut vid en omkörning. Varför är det så?
Läs artikeln som länkats till. I synnerhet sista sidan, där förklaras allt väldigt väl. Både mekanismerna som gör att i vem som helst kan göra ett sådant misstag under fel omständigheter och varför människor känner ett sådant behov av att intala sig själva att det bara är slarviga, felprioriterande idioter som skulle kunna gör det.
En mamma som glömde sitt barn i bilen, såg ett missat samtal från barnvakten men inte brydde sig så mycket om det - för hon trodde att hon lämnat barnet!
Barnet kanske var dött redan när det lämnades i bilen."Måste" det inte vara så att barnet dog av hettan i bilen?
Frågan är bara om den rutinen skulle sitta om jag var tillräckligt stressad, uttröttad och upprörd...
Men var det dina föräldrar som glömde dig eller var det butikspersonalens fel att du blev kvar? Har butiken dåliga rutiner kanske?
Var det mammas fel att hon glömde barnet på perrongen, eller var det tågföretagets fel? Hade de dåliga rutiner?
Pappan glömde bort att hämta sitt barn på fsk, men eftersom fsk har ansvaret för barnet när föräldrarna inte är där så är ingen större skada skedd. Barnen är faktiskt överlämnade till någon annans ansvar och då kan man ju tänka på annat.
Var det förskolepersonalens fel att de glömde en treåring i skogen, eller vems del var det? Svar ja, personalen glömde barnet och hade dåliga rutiner.
Barnet kanske var dött redan när det lämnades i bilen.
Det vet ju inte vi.
Tja, varför tror du att jag inte har några barn? Anledningen till att jag ens skriver i den här tråden är som sagt att jag tror att inställningen att något sånt här bara händer en viss, "dålig" typ av människa och inte en själv dels är rätt farlig, dels känns fördömande på ett obehagligt sett när det precis inträffat.
Fallet Anna och fallet pojken i Eslöv visar väl att det finns en viss poäng i att vara vaksam och göra det där telefonsamtalet?+ imzork
På de förskolor jag har vikarierat har det inte varit rutin. Barnen är föräldrarnas ansvar tills de lämnas på förskolan och dyker de inte upp antas de vara med föräldrarna. Ingen poäng i att ringa med andra ord.
Jag tycker det är helt rimligt att förskolan/skolan vid morgonsamlingen räknar in ungarna och stämmer av med sjuk- och ledighetsanmälningar.Jag tycker det är orimligt att kräva att förskolan ska ha rutiner för att förebygga att saker händer på barnets fritid, under förälders ansvar. Det säger väl nästan sig självt att det inte är vad förskolan ska syssla med?
Men han trodde att han var så ofelbar att han inte behövde kolla om han glömt nycklar/mobiltelefon/plånbok/jacka/barn/hund/dator i bilen.
Läste du sista sidan? En minnesforskare uttalar sig:
"Memory is a machine," he says, "and it is not flawless. Our conscious mind prioritizes things by importance, but on a cellular level, our memory does not. If you're capable of forgetting your cellphone, you are potentially capable of forgetting your child."