kan det bli värre?

[ASKAPLASKA]

Sv: kan det bli värre?

Jag tror att man är förlåtande för att man själv har upplevt situationer där det är fullt möjligt, inte att det har gått lika illa men att man inser att det skulle kunnat ha hänt. Jag har glömt hunden i bilen, nu var det hemma och jag kom på det efter ca 10 min, men det hade lika gärna kunnat vara att jag hade åkt och handlat och varit borta i flera timmar.
Självklart är han skyldig, men jag lider med honom, och mamma som säkert anklagar sig själv varför hon inte skjutsade, varför hon inte kollade osv.

Det var precis detta jag menade.
Jag har vid ett tillfälle stått i en butik och undrat vad jag gjorde där, hur jag kom dit och vart jag skulle sen.
Jag har även gjort gräsliga missar på jobbet som inte varit roliga att reda ut.
Allt detta har hänt när minneskontot varit fullt så att säga och stressen är fullkomlig. Då början hjärnan sortera bort saker vare sig vi vill eller inte.
Jag är nu för tiden mycket mer lyhörd på kroppen och gör mitt yttersta för att det inte ska gå för långt.
Men precis som du säger: har man upplevt situationer där något sånt här kunnat inträffa så förstår man hur det har gått till.

 

[imzork]

Sv: kan det bli värre?

Tycker bara det är så ruttet när man börjar ifrågasätta dagispersonalens rutiner och skyller på någon annan.

Jag trodde det var rutin inom f-skola/skolans tidigare skolår att man checkar av så att alla är på plats och att de som inte är det är sjukanmälda, men det är det alltså inte?

Jag säger inte att f-skolan bär skuld i frågan, men en sådan avcheckning är ju snabbt gjord och hade ju kunnat avvärja en tragisk händelse.

Jag tänker på nioåriga Anna i Göteborg. Skolan reagerade inte, varför hon anmäldes saknad först sent på eftermiddagen när hon redan varit kidnappad i åtta timmar.

Jag menar inte att man ska lägga skuld, men däremot efterlyser jag vad jag skulle vilja kalla ett gemensamt eller överlappande ansvar, d.v.s. att föräldrarna har ansvar från hemmet till (för)skolan, men att även (för)skolan reagerar om ett icke-sjukanmält barn inte dyker upp.

 

[lil-sis]

Sv: kan det bli värre?

Ja den extra kollen skulle kunna förhindra eller mildra en del situationer.

 

[corzette]

Sv: kan det bli värre?

Om det är solsken ute o varmt och en hund/katt eller arn sitter i bilen är det ganska uppenbart att det inte är rätt...man ser ju på djuren hur dom flämtar och barnet SKA ju inte ens vara ensam i en bil övht.
Vänta 5 minuter om det inte är uppenbart kris och slå sen in rutan om ingen kommit under den tiden.

Men hur man ska få sönder rutan vet jag inte om det inte finns tillhyggen i närheten , alt ring 112

Citat från Facebook

Nyckelordet för Polisen när djur hittas instängda i varma bilar är nöd. Om nöden kräver det så gör Polisen allt för att rädda djuren från lidande.

Det här handlar om nödsituationer, och då är det inga problem att krossa en bilruta. Så om nöden kräver tvekar inte polispatruller att slå sönder en bilruta för att få ut ett djur eller en människa ur en bil.

Vad gäller då för DEJ när du ser ett djur sitta i en bil en varm sommardag?

Brottsbalken kap 24 §4http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Brottsbalk-1962700_sfs-1962-700/

Men innan du använder dig av nöd § är det några saker du bör göra. (Om tiden finns förstås)

*Kontakta polisen (112), finns de i närheten och kan komma och lösa problemet så behöver du inte riskera att åtalas för skadegörelse.

* Annars lämna en rapport till personen du pratar med hos polisen om situationen så vet vi vad du tänker göra.

*Försök sedan hitta minst ett vittne som kan intyga att hunden far illa. (Behövs för en fortsatt utredning om djurplågeri)

Du kan även skicka sms till transportstyrelsen 72503 och direkt få ägaruppgifter på bilen och försöka kontakta ägaren. Dock kostar tjänsten tre kronor.

Vänligen Specialgruppen / Söderortspolisen

 

[Snurrfian]

Sv: kan det bli värre?

Jag tycker det är en jätteskillnad mellan 10 minuter och 6 timmar. Och om man åker bort och kommer på det senare gör man väl allt som är i sin makt att lösa problemet, ringa grannen eller i värsta fall polisen.

Tycker bara det är så ruttet när man börjar ifrågasätta dagispersonalens rutiner och skyller på någon annan.

Fast nu hade jag som sagt tur och jag började fundera på var hunden var eftersom han brukar vara vid mina fötter, hade jag som sagt åkt bort så hade jag inte ens funderat över var hunden var och då hade jag nog inte kommit på det så att jag hade kunnat ringt vare sig grannen eller polisen.

Och det var ingen som började ifrågasätta förskolepersonalen, utan det var personalen själva som hade uppmärksammat att deras rutiner hade brustit eftersom de hade som regel att alltid ringa om barnet inte kom på morgonen utan att någon hade anmält det.

Det är inte någon så vitt jag har läst som har skyllt på någon annan utan snarare försökt hitta lösningar så att det aldrig någonsin ska kunna hända igen.

 

[Enya]

Sv: kan det bli värre?

Jag trodde det var rutin inom f-skola/skolans tidigare skolår att man checkar av så att alla är på plats och att de som inte är det är sjukanmälda, men det är det alltså inte?

Jag säger inte att f-skolan bär skuld i frågan, men en sådan avcheckning är ju snabbt gjord och hade ju kunnat avvärja en tragisk händelse.

Jag tänker på nioåriga Anna i Göteborg. Skolan reagerade inte, varför hon anmäldes saknad först sent på eftermiddagen när hon redan varit kidnappad i åtta timmar.

Jag menar inte att man ska lägga skuld, men däremot efterlyser jag vad jag skulle vilja kalla ett gemensamt eller överlappande ansvar, d.v.s. att föräldrarna har ansvar från hemmet till (för)skolan, men att även (för)skolan reagerar om ett icke-sjukanmält barn inte dyker upp.

Det är så inom mina barns skola där min yngsta går i 0an. Vet att det inom förskolanhon gick på förut också var rutin att ringa. Jag tror det är lite från kommun till kommun. Dock går barnen i skola i samma kommun som den här pojken dog i.

 

[Korven]

Sv: kan det bli värre?

kl

Tycker också det hela är hemskt och hör egentligen till ÄU och har inga egna barn, så kan inte direkt "sätta mig in i situationen".

Men en sak jag började fundera på; jag har nu läst på flera ställen att det är ok att krossa en ruta om man tror att barn eller djur vart i en varm bil för länge, något jag inte visste sen innan (inte för att det hade hindrat mig om det var olagligt), men hur vet man det? Hur vet man om ungen har suttit i bilen i 1 minut eller 1 timme? Samma med hund/katt/annat djur? Hur skulle ni avgöra när det var dags att krossa en ruta?

Jag har stått utanför en bil och tittat på en unge som suttit ett tag där. Då jag är på väg in till närmasta affär för att ringa polisen kommer föräldrarna springande och rivstartar därifrån. Dom såg jättebesvärade/arga ut. Men jag hade väl inte gjort nåt fel för bövelen

 

[pixietail]

Sv: kan det bli värre?

På vår förskola är rutinen att barnen är föräldrarnas ansvar tills föräldrarna lämnar förskolan. Sen är de under förskolans ansvar tills föräldrarna kommer till förskolan och hämtar. Alltså det är inte förskolans ansvar om barnen inte dyker upp.

Jag menar inte att den här olyckliga utgången var förskolans ansvar, absolut inte! Men jag har fått uppfattningen att förskolan ringer och kollar om de inget hört (sjukanmälan, ledighetsanmälan), det är en sån enkel grej som kanske skulle ha kunnat göra att en liknande situation undviks.

 

[pixietail]

Sv: kan det bli värre?

Jag menar inte att man ska lägga skuld, men däremot efterlyser jag vad jag skulle vilja kalla ett gemensamt eller överlappande ansvar, d.v.s. att föräldrarna har ansvar från hemmet till (för)skolan, men att även (för)skolan reagerar om ett icke-sjukanmält barn inte dyker upp.

Precis vad jag menade, men mer välformulerat.

 

[corzette]

Sv: kan det bli värre?

Jag har stått utanför en bil och tittat på en unge som suttit ett tag där. Då jag är på väg in till närmasta affär för att ringa polisen kommer föräldrarna springande och rivstartar därifrån. Dom såg jättebesvärade/arga ut. Men jag hade väl inte gjort nåt fel för bövelen

Iom det jag citerade från FB kom någon med frågan om det annars (istället för att ringa polis och invänta) kunde filma att man står vid bilen innan man slår sönder en ruta.
Detta tyckte polisen (som svarade på kommentarerna) var en mkt bra ide och att man i såna fall inte skulle glömma filma regnr såklart, och då borde det ju även va en bra ide att filma om man ser någon som har djur/barn i bilen.
DÅ kan man ju skicka filmen till polisen så de blir varse om problemen. Vem vet det kan ju va en familj som redan utreds av Soc som härmed får mer att ta med i en ev utredning.
Dvs även om föräldrarna kommer utrusandes kan de ju va intressant...

 

[kamomillo]

Sv: kan det bli värre?

*knapplån*

Jag är inte att dugg förlåtande
Hur kan man vara vuxen och förälder, och inte ens minnas att man ska lämna sitt barn?
Kan jobbet vara så viktigt att man har ALLA sina tankar där, och inte på barnet man har med sig?
Hur är man då som bilförare?
Och hur kan massmedia ens antyda att förskolan borde haft koll?
Som personal på en förskola funderar man givetvis varför ett barn inte dyker upp på avtalad tid, men från det, till att ringa och leta barnet med föräldrarna???
Men det blri väl som vanligt, förskolan får ändra sina rutiner för att föräldrar inte ens minns att dom HAR ett barn.

Jag tycker uppriktigt synd om hela den här familjen, Det är en fruktansvärd händelse, men att ha "förståelse"... Nä! Faktiskt inte!

*Jenny*

 

[Inte_Ung]

Sv: kan det bli värre?

Det värsta är att jag förstår precis hur det har gått till....

Det gör inte jag.
Om man inte kan prioritera sitt liv bättre än så så är det något som är galet.
Först - före allting annat så ser man till att hålla reda på allt levande som man skall hålla vid liv alternativt inte ha ihjäl.

 

[Con]

Sv: kan det bli värre?

+ imzork

På de förskolor jag har vikarierat har det inte varit rutin. Barnen är föräldrarnas ansvar tills de lämnas på förskolan och dyker de inte upp antas de vara med föräldrarna. Ingen poäng i att ringa med andra ord.

Jag tycker det är orimligt att kräva att förskolan ska ha rutiner för att förebygga att saker händer på barnets fritid, under förälders ansvar. Det säger väl nästan sig självt att det inte är vad förskolan ska syssla med?
Grundskolan är en helt annan sak i och med skolplikten, samt att barnen ofta tar sig dit själva.

 

[Inte_Ung]

Sv: kan det bli värre?

.... men jag tänker bara att om man skulle göra det, alltså krossa rutan/ringa 112 och så efter några minuter, så kommer mamma/pappa/ansvarig utsläntrande ur butiken bredvid och blir skitsur... "Jag var ju inte borta mer än 10 min!"..

Ja och?
Man får inte lämna barn ensamma alls.
Så det får föräldern ta.
Kanske att risken att få bilen sönderslagen kan få dem att plocka ur sina barn ur bilen nästa gång.

 

[Niyama]

Sv: kan det bli värre?

Det gör inte jag.
Om man inte kan prioritera sitt liv bättre än så så är det något som är galet.
Först - före allting annat så ser man till att hålla reda på allt levande som man skall hålla vid liv alternativt inte ha ihjäl.

För en gångs skull håller jag med dig. Jag häpnar när jag ser svaren. Är man så sönderstressad att man därför glömmer ett barn i bilen ska man inte ha hand om varken barn eller djur.

Jag skulle säkert kunna glömma min telefon eller nåt (dock inte i bilen, innan jag lämnar bilen kollar jag alltid att jag har allt, att bilen står bra parkerad osv) men inte sjutton skulle jag glömma ett barn eller djur

Dock tycker jag fruktansvärt synd om den där mannen.

 

[Dentaku]

Sv: kan det bli värre?

Läs artikeln som länkats till. I synnerhet sista sidan, där förklaras allt väldigt väl. Både mekanismerna som gör att i vem som helst kan göra ett sådant misstag under fel omständigheter och varför människor känner ett sådant behov av att intala sig själva att det bara är slarviga, felprioriterande idioter som skulle kunna gör det.

 

[Inte_Ung]

Sv: kan det bli värre?

Det gäller att ha rutiner så att man inte hamnar i en situation så att man råkar göra dumma saker.
Oavsett vad dessa dumma sakerna är.

Något är ju uppenbarligen fel, eller hur?

 

[Philosophia]

Sv: kan det bli värre?

Det gör inte jag.
Om man inte kan prioritera sitt liv bättre än så så är det något som är galet.
Först - före allting annat så ser man till att hålla reda på allt levande som man skall hålla vid liv alternativt inte ha ihjäl.

Jag håller med dig, delvis. Men samtidigt så sker det varje dag att folk sätter sig i bilen trots att de är trötta, gör vårdslösa omkörningar för att de har bråttom, skickar sms när de kör. Vi vet att det är farligt, men oftast går det bra.

En mamma glömmer barnvagn med barn på t-banan, en pappa glömmer hämta barnet på dagis, mina föräldrar glömde mig i en kundvagn i mataffär när jag var 1,5 år. En förskola glömmer en treåring i skogen, ett par föräldrar glömde ett av sina barn på macken. Det verkar hända då och då och beror kanske på slarv, trötthet eller något annat.

Men ändå är det inte samma stigma att köra ihjäl sitt barn som att "huvudet-under-armen-glömma" sitt barn i en varm bil. Det tycks vara betydligt allvarligare att glömma sitt barn någonstans än att aktivt fatta ett dåligt beslut vid en omkörning. Varför är det så?

 

[Dentaku]

Sv: kan det bli värre?

Läste du sista sidan? En minnesforskare uttalar sig:

"Memory is a machine," he says, "and it is not flawless. Our conscious mind prioritizes things by importance, but on a cellular level, our memory does not. If you're capable of forgetting your cellphone, you are potentially capable of forgetting your child."

 

[Inte_Ung]

Sv: kan det bli värre?

Men samtidigt så sker det varje dag att folk sätter sig i bilen trots att de är trötta, gör vårdslösa omkörningar för att de har bråttom, skickar sms när de kör. Vi vet att det är farligt, men oftast går det bra.

Det är ju samma dumma prioriteringar.
Varför inser inte människor att de har sina begränsningar?
Nej i stället så sätter man liv på spel, bara för att man har så bråttom.
Bråttom till vad då? Att dö?

Det tycks vara betydligt allvarligare att glömma sitt barn någonstans än att aktivt fatta ett dåligt beslut vid en omkörning. Varför är det så?

Nu så tycker ju inte jag så.
Utan jag anser att dåliga prioriteringar är lika dåliga.

Men som svar på frågan.
Därför att man har så lång tid på sig att reda ut det hela.
Man står stilla och kan ta sig ett ögonblick för att tänka efter vad man har ansvar för.
Man hinner leta igenom bilen för att se att där inte är något kvar som inte skall vara där.
Man kan t.o.m. komma på det hela efter en stund och det är fortfarande tid att reda ut situationen.

Men inget av detta görs utan man glömmer helt bort att man ens har barn.