Kämpa vidare, ge upp?

[Amaranthine]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Har inte läst alla svar, men i alla fall.

Jag orkar inte spekulera i varför hästen gör såhär just nu, men jag skulle, eventuellt, ta hjälp av en tränare, om det inte går skulle jag inte ha kvar hästen. Tyvärr, men man kommer ingenvart om man inte klarar av hästen, det är varken kul för häst eller ryttare, och inte blir det bättre heller. (Det här har jag varit med om själv). Du måste ha någon kunnig som förklarar hur du ska göra.

 

[skrutten]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Så glömde jag en sak, vad du än besluter dig för, tänk noga efter, jag skämms ännu över att jag bara gav upp, och sålde tillbaka henne..

 

[tjoffsan]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Jag har nog en likandan häst som din. Och jag tror inte att din uppfödare kände till de här problemen, i alla fall inte vidden på dem.

Min har väldigt svårt att aklimatisera sig på nya platser, och tyvärr har jag fått byta stall flera gånger. Att däremot åka iväg och träna osv är inga problem.

Jag fick i alla fall hjälp av en tjej här på forumet som håller på med indianskt horsemanchip. Varje gång jag har bytt stall till hästen har jag fått gå tillbaka till grunderna i detta. Och det funkar, efter ett tag lugnar hon ner sig.

 

[AnnaKarinA]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Vad har du gjort för att bemöta detta beteende? Hur har du jobbat med hästen?

Det är ju svårt när man inte ser hästen framför sig, men jag skulle ha tagit bort kraftfodret helt ett tag, och tränat ledarskap. Testade han dig från början är han ju helt övertygad om vem som bestämmer nu när det gått ett tag. Jag hoppas det löser sig!!

 

[mij]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Hej tjejen,
jag tycker jätte synd om dig.. hade själv en ponny som var en riktig jävel mot mig, hon fruktansvärd och jag kunde inte förså varför. Men fick veta hela hennes livshistoria flera år senare och fick då en stor klarhet till varför hon höll på som hon gjorde. Det var så himla många gånger jag bara ville ge upp, en period bara grät jag varenda gång jag var med hästen. Men något höll mig kvar vid henne och hon blev en vän som inte går att ersätta på något sätt. Hon fick tyvärr åka till himlen den 8 juli och det finns inget jag sörjer så mycket som henne. Den 2 november 06 fick jag en extra ponny som var väldigt dum med mkt ovanor, dessutom smal, ur kondition och inga muskler alls. Och i maj kom den tredje unghästen. Alla ponnyer har vart dumma, tykna och haft olika dumheter för sig. Men efter att de har kommit hem till mig har det vart som att vända på en hand, de har blivit coolunga och snälla. Jag vet inte varför men så har det bara vart iaf. Har även andra ponnyer jag rider till i andra stall.
Så jag menar bara att jag skulle aldrig kunna ge upp, de här är det roligaste jag vet att hålla på med. Jag kämpar tills jag är nöjd. Jag vet hur mkt jag skulle ångra mig om jag gav upp.

Som någon skrev här, ibland är det bättre att lämna en häst till någon som är van vid vilsna hästar. Alla mina hästar har vart helt bortkomna i sig själva men de har hittat sig själva och blivit riktigt goa hästar att hantera och rida. Så tveka inte att be om hjälp.

Kan du tänka dig att ha kvar hästen, tycker du om den såpass mycket? Det fanns ju ändå något mellan er från början som jag har förstått dig. Vart bor du? Jag kan tänka mig att hjälpa dig och dig häst om du är beredd att ta emot hjälp. PM:a i så fall!

 

[Liten]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

har nu inte läst övriga kommentarer, hinner inte just nu ^^

jag känner igen det där lite, hade en medryttarhäst på 5½år dec-06 -jan.-07 som det gick likadant med. utom att jag red då...jag gav upp efter en månad, då han stegrade med mig stup i ett..


Du skriver att du inte litar på honom - och det känner han. Hästar känner rädsla, osäkerhet lika bra som glädje och trygghet. Är du osäker, blir han det troligen också och då litar han ännu mindre på att du vet vad du pysslar med.. Om du förstår vad jag menar ^^
En sak till som kan vara bidragande, är miljön - är rutinerna där ha står nu stor skillnad mot rytinerna o.s.v. hos uppfödaren?

jag hade nog kontaktat en bra och erfaren tränare i ämnet, som kanske kan hjälpa dig och hästen i er "jakt på trygghet med varandra"..(?) . Om du känner att du orkar försöka, med hjälp, så gör det vetja !!

Lycka till!!! Håll oss gärna uppdaterade om hur det går! kram

 

[katarina_dacke]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

jag tror att hästen har tagit överhand, han märker att du ej kan kontollera honom, jag hade en häst som slet sig när man ledde henne i grimma, men då köpte jag en hingstkedja och trädde under grimman. när hon då försökte sticka spändes kedjan och jag drog till lite grann så att det gjorde ont på henne, detta upprepade sig en gång till sen försökte hon aldrig mer. det är ok att göra så om hästen bara får "ryck" men blir den rädd ska den naturligt vis inte staffas.
hade jag varit du så hade jag lämnat hästen dels till tillridning och varför inte ta ut någon som kan nh?
Lycka till och kämpa på!!

 

[MonteRose]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Ursäkta mig men har jag verkligen fattat rätt, ger du din häst 2,5 kg kraftfoder om dan när han inte arbetas?
Det är vääääldigt mycket energi som måste få utlopp nånstans.
Går det inte att ge honom mindre utan att han faller ur?

 

[MaLinn]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Det låter som att du behöver hjälp. finns många aspekter i det hela. Men om du känner dig ängslig och osäker som du beskriver kommer du ha svårt att ta dig igenom det här själv. Vart bor du? PMa om du inte vill skriva här. Sen undrar jag samtidigt vad det är för häst? halvblod? stam? Har du ridit någon lektion med honom? vad säger dom andra i stallet? Hur hanterar du honom när han är "bråkig" med dig? skäller, rycker, eller inget..??

 

[flashlight]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Jag fick i alla fall hjälp av en tjej här på forumet som håller på med indianskt horsemanchip.

VAD ÄR DET Viisserligen OT kanske men å andra sidan kanske ts kan få lite råd om du berättar

 

[mimus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

VAD ÄR DET Viisserligen OT kanske men å andra sidan kanske ts kan få lite råd om du berättar

Parelli är väl indian..

 

[flashlight]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Aha, visste inte det -obildad Jamen då är jag med.

 

[TwistedStrawberry]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Jag vågar inte lägga mig i huruvida du borde sälja hästen eller kämpa vidare då jag inte mött någon av er. Men för att du inte ska känna dig helt ensam kan jag berätta om våran Napoleon avkomma(nämner att det var en napoleon eftersom dom har lite av ett reputation)

Mamma köpte honom när han var tolv år till min storasyster och köpte honom då av uppfödaren. Den första månaden skötte han sig exemplariskt dock med ett nervöst beteende. Stod dyr stilla men tuggade på kätting/rep/tygel beroende på vad som fanns i närheten. Det enda som vi reagerade på var väl att han vägrade gå ut i skogen själv, vi tog oss inte förbi ridhuset.

Sen bröt h*lvetet ut.
Det gick inte att få in honom från hagen, han följde med några meter sen slet han sig och sprang tillbaka till sina kompisar. Han står i utebox och blev helt galen om inte stoet bredvid var där hon också. Han slet sig på gången, på gårdsplan, i hagen, så fort han fick chansen(fina brännmärken i händerna under en period) När man red ut stod han på bakbenen (den klassiska men låter du mig inte gå hem igen så stegrar jag mig hem då det är enklare att vända i rätt riktning när man är i luften)

När man skulle in i ridhuset kunde man alltid gissa efter hästens humör på om det skulle bli bocksprång eller om han skulle välja att gå in i piaff som försvar.

En gång när vi skulle åka iväg och träna(mellanväggen satt inte i,dumma oss) så gnäggade en häst från hagen. Vad gör han? Lastad, fast och redo att åka. Jo han bestämmer sig för att vända och gå iväg till hästen som gnäggade. Nacken hamnar konstigt. Han halvt ligger halvt sitter i en konstig position och andas som om grimman ströp honom. Sån panik har jag aldrig haft i hela mitt liv, tur att mamma hade kniven med sig(vilket hon alltid har för sådana situationer) för att skära loss grimman.

Det tog oss tre 12-13 månader att få ordning på honom, och han sliter sig fortfarande loss med jämna mellanrum.

Men det är nog bara du som känner om du orkar fortsätta kämpa, eller om det inte är någon idé. Och framförallt, om du är beredd att behålla hästen, så hoppas jag att du har någon att prata med när det är jobbigt som kan förstå dig och dessutom peppa dig. Det hjälper mer än man kan tro ibland

 

[PimPim92]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Om det inte hade gått så lång tid som det nu har gjort så skulle jag prata med de gammla ägarna.
Men problemet kan ju helt enkelt, (tyvärr) vara så att du och hästen aldrig passade ihop.
Men om jag skulle vara du skulle jag försöka sälja honom , men var då noga med att berätta allt som har hänt och så , så att inte nästa ägare känner sej så som du känner.
För jag skulle aldrig kunna klara av att ha en häst som jag inte litar på
Lycka till !!

 

[linhe063]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Min erfarnehet av hästar som är bråkiga att hålla på med är inte direkt omfattande.
Men jag hade en ponny som var rädd för det mesta både i stallet och när man red. Vi provade många olika saker och det som fungerade bäst var faktiskt ett kraftfoder som kommer från Kvarnbyfoder och heter derby. Ska tydligen vara bra för hästar som inte kan äta havre. Jag såg omgående stor skillnad han blev mycket lugnare och knappt rädd för något och för att inte tala om vilken skillnad det blev i ridningen, han orkade jobba på ett helt annat sätt. Ett annat foder som oxå är helt havrefritt är Hippo cool men det tycker inte jag är lika bra då det inte innehåller lika mycket energi.

Vad jag har hört så är det många hästar som inte "tål" havre utan blir knäppa. Kan ju vara värt ett försök att byta ut havre mot Derby. kvarnbyfoder har den servicen har man via deras hemsida letar upp säljaren i det distrikt där man bor, ringer denne och sedan levereras fodret direkt hem till dörren eller till stallet.

Lyck till och kämpa på, jag tror att du kommer lyckas bara du ger dig den på det.

 

[Slobodan]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Jag tycker att linhe063´s inlägg om foder är något man bör ta till sig och tänka på. För vissa hästar kan "lite" vara "mycket" oberoende på vad vi männsiskor anser normalt . Det är många faktorer som ska vägas in för att få en passande foderstat.

Har förövrigt själv haft en fullblodsvalack, som så länge han fick mycket mat och UTLOPP för den energi han stoppade i sig var en underbar pålle. MEN blev han stående längre tid, vid skada exempelvis blev han nervös, hoppade, stegrade och for. Det gick inte att leda han längs vägen för han blev helt oberäknelig och kunde slänga sig framför bilar trots att han är hur cool med trafik som helst egentligen. All energi satte sig i huvudet och det var praktiskt taget omöjligt att få kontakt. Då fick han trots allt bara grovfoder i mängder, men på boxvila samlade han bara på sig energin.

Du säger att han har en liknande foderstat nu som han alltid har haft, men rider du han lika mycket nu som då? Detta är kanske hans sätt att frigöra energin han stoppar i sig? Kanske lusern, som klassas som grovfoder, tillsammans med olja kan vara ett bra komplement om du är rädd att han ska magra ur.

Om du inte har provat att ändra fodret är det ett hett tips! För du förlorar inget på att testa!

Lycka till!

 

[miss shire]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

hej. din stackare.du har råkat ut för varje hästägares marddröm. för det första:ta bort allt kraftfoder som innehåller havre. energi som ej förbränns el förbrukas kan sätta sig i huvudet på hästen o flytten kan ha utlöst det hela. sen tror jag att erat förhållande har hamnat i en ond cirkel dvs att du litar inte på honom o han kan då inte lita på dig. han behöver någon trygg ledare som visar honom hur han ska bete sig. hur fungerar han i hagen med de andra hästarna? du skriver att du inte längre vill åka till stallet vilket är förståeligt men du måste ändra din negativa inställning o försöka tänka positivt, hästen känner lång väg hur du mår o tänker. jag tycker att du borde ta kontakt med en erfaren horsemanshiptränare som kan bedöma situationen. den lär ju se om det är värt att lägga ner tid o energi på detta. i vilket fall måste denna häst tränas o arbetas med innan ev försäljning eftersom den blir farlig vid problem. alt lämna bort den till en tränare som ordnar med träning o försäljning. jag tror att detta går att lösa eftersom jag hade en inackordering som haft samma problem. lycka till. håller tummarna för dig

 

[mirsus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Han stressar o beter sig absolut mer tokigt när han inte är i närheten av andra hästar, förmodligen blir han väl osäker eftersom han inte ser mig som en "flockmedlem" och därför blir mer otrygg.. det är iaf ungefär så jag funderar nu!

 

[mirsus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Att ta hjälp av någon kunnig tränare är absolut något jag funderat på! Det största problemet där är väl egentligen vad för någon tränare det ska vara? Tjejen som jag tränade hoppning för innan känner t.ex inte att hon har mycket att komma med eftersom problemet inte sitter i ridningen..

 

[mirsus]

Sv: Kämpa vidare, ge upp?

Jag har hela tiden försökt vara konsekvent i hanteringen, om han tex står på stallgången och klampar omkring hela tiden så flyttar jag alltid tillbaka honom tillutgångsläget med hjälp av tryck osv, mina tidigare erfarenheter är att för de flesta hästar trilla poletten ner förr eller senare och det inser att det är ingen idé att hålla på o hoppa omkring.. så är inte fallet med denna häst, än iaf..

När det gäller att leda honom till och från hagen försöker jag få en bra placering brevid honom, dock är det väldigt lätt att han bara "ångar på" rakt fram och då även över mig mkt det här med att jag stannar, så ska hästen stanna - annars backar jag tillbaka honom och hanska inte gå förrän jag går osv.

Men i de fall då han bara far rätt upp i luften, snor runt och sparkar så har jag väldigt svårt att hantera situationen.. egentligen vill jag ju vara i en sådan position att jag har honom lite bakom mig, men då kan jag å andra sidan inte se vad han tänker hitta på, om jag märker att det är något lurt på gång så kan jag ex stanna och flytta honom lite i sidled eller bakåt bara för att få honom på andra tankar, då fungerar det ofta bra att gå vidare sen men det är inte alltid jag hinner uppfatta vad som är på gång heller!

Nu på senaste vet jag att jag påverkar på ett negativt sätt, jag spänner mig ock gå lite snett o vill ha koll på vad han gör, när jag egentligen borde försöka gå avslappnat o bestämt men det är lättare sagt än gjort när man känner sig otrygg så att säga..