Jag vill rida!

Sv: Jag vill rida!

men måste du ta hennes hjälp så ofta då?
kanske räcker med en ggr/månad?

du måste få lite tillit till dig själv tjejjen! ja vägrar att tro att du är så svag och lättstyrd som du omedvetet ger sken av att vara!!!!!!!!! nejdu, klappa dig själv på ryggen och ge dig ut med hästen på egen hand.

ett ex; ida lastade ja min häst, åkte ner till ridskolan, red 20 min i manegen, lastade och åkte hem. allt detta själv. bara för att gav mig f*n på att ja minsann skulle klara det själv. och det gick ju hur bra som helst. som sagt, låter kanske inte så häftigt i en tävlingryttares öron, men med tanke på att ja inte ens våga rida ut för 5 år sen, är detta en jättestor sak för mig.

du kan, bara du ger dig f*n på det.
*hejjahejja*
 
Sv: Jag vill rida!

Givetvis ska du rida din häst, det är väl därför du köpt den? Ju läger du väntar med ridningen dessto mer osäker kommer du bli. Då du redan är lite rädd av dig, kommer det inte bli bättre när du har en häst som har överskottsenergi till max, bara för att du låter din sk.NH instruktör bestämma.

Normala hästar som får lagom med energi i fodret TAPPAR kondis och får inte alls överskottsenergi. Ju längre desto bättre om de ändå ska ställas av och börja från scratch (vilket man såklart inte vill om hästen har fin ridmuskulatur innan, men om man SKA börja om :p ). Sen tror jag nog få personer blir mer rid-osäkra för att man inte ridit på ett tag. Jag personligen blir mer ridsugen, fast man tappar såklart lite teknik och sits.

Tänk på att det är din häst oavsett ålder på den, antar att den är köpt som ridhäst, inte som en fjanta runt från marken häst?

Hmm... vad man än ska använda till så "fjantar" man väl runt från marken en hel del från början för att sätta grunder?
Varför skulle det vara fel att göra om grunderna om man tycker de varit bristande från början?
Gillar mest inte uttrycket "fjanta runt från marken" då man kan utföra himla mycket i utbildningen från marken.
Jag skulle personligen gärna jobba betydligt mer från marken än jag gör idag (nu 1-2 gånger/vecka ena kusen 2-4 ggr/vecka andra kusen) men känner att jag inte är tillräckligt duktig själv och inte vill jobba för mycket utan tränare som kan kolla att jag gör rätt.

Har sagt det förr o säger det igen, din sk instruktör är inte seriös.
"Riktig" NH ska kunna kombineras med ridning, såpass insatt är jag.

Inridning då?
Om tränaren anser att det är den absoluta grunden - hantering från marken/inridning som felas, är det då inte bättre att göra om och göra ordentligt? Och varför riskera att förstöra det jobb man lägger ner av att avancera för tidigt?
Klart det kan kombineras med ridning. Men olika läror har olika steg i utbildningen och olika prio. För att få något vettigt resultat bör man följa dom hyfsat.
I Parellis system så rider man ju hästen rätt tidigt MEN först bör vissa grunder från marken sitta (för att hästen inte ska bli rädd och för att lättare förstå signalerna) och första steget är inte att rida utan att lära sig åka.

Förstår inte varför folk så gärna vill ha kvar kakan och ändå äta upp den.
 
Sv: Jag vill rida!

Klart det kan kombineras med ridning. Men olika läror har olika steg i utbildningen och olika prio. För att få något vettigt resultat bör man följa dom hyfsat.
I Parellis system så rider man ju hästen rätt tidigt MEN först bör vissa grunder från marken sitta (för att hästen inte ska bli rädd och för att lättare förstå signalerna) och första steget är inte att rida utan att lära sig åka.

Förstår inte varför folk så gärna vill ha kvar kakan och ändå äta upp den.

absolut. Men det finns också ngn slags "lagom nivå" där det hela inte behöver gå till extrem nivå åt endera eller andra hållet.

Känner igen lite av ditt tänk runt att inte behöva galoppera din häst här. av rädsla att "förstöra" saker osv? Och att inte behöva galoppera över huvud taget pga obehaget du känner runt det?
 
Sv: Jag vill rida!

i mitt fall är faktiskt detta sant. inget att skratta åt. :angel:
vi har tränat AR i snart ett år, dock inte jätteofta, men grunden har vi iallafall tränat varje gång vi ridit ut. först NU kan karisma sätta benet under sig i mer än ett varv på volten. Nu kan kan hon även flytta sig åt sidan med hjälp av sitsen. först NU har vi börjar om på nytt igen, fast med traven. och nu kan hon hålla ungefär ett halt varv i rätt form, dock bara i det bra varvet.

obs att detta edanst gäller på planen. ute i skogen travar och galopperar vi på i samma fina travhästanda som alltid.

va ja vill säga är att grunden är allt. alla som nån gång gått på komvux eller universitet eller t.o.m gymnasiet vet att nyckeln till att ta ett bra föredrag eller skriva en bra uppsats är att lägga tid på förberedelser. så mycket som upp till 90% faktiskt. men för det får man ju inte glömma att ha kul på vägen. :banana:

Ja alltså, ta det inte som ett hånskratt, snarare åt hur illa det LÅTER när man börjar tänka på det viset.
Har själv bestämt mig för att vänta med galoppen på nuvarande kusen (tänkte testa galoppfattningar åtminstone för att lära in själva kommandot, men kusen blev alldeles för stressad så det kändes inge bra) och jag misstänker att vi kommer få gå den långa vägen. Massor med grunder som brister.
Andra kusen "kan" galoppera men får rätt kass kvalitet trots att jag vet att han kan bättre. Förmodligen för att man galopperat lite för mycket för tidigt. Så där vet jag iaf att galoppen sitter, MEN jag tror det skulle kräva ännu mer grundjobb för att faktiskt få till en bra galopp än med den andra kusen. För att den har kass kroppskontroll, teknik, balans, inte så bra bärighets-exteriör utan är mer naturligt påskjutare, väldigt lätt blir spänd/låst i ryggen osv.

Det jag menar var ju lite det, att några år inte ÄR så mycket om man satsar på kvalitet.
Kvantitet är INTE att ta 3-4 år på sig med galoppfattningarna om man faktiskt får till dom bra sen. Eller att sitsträna 2-3 år innan man börjar "rida" på riktigt.
Kvantitet är att rida samma häst 5-6 år och ändå få till halvdåliga- dåliga fattningar och halvdålig -dålig galopp och inte vara på väg åt rätt håll. Och att ha ridit 11 år och nästan få sämre sits med tiden än tvärtom :angel:
 
Sv: Jag vill rida!

Men om jag nu ska lära mej rida på det sättet hon lär ut vilket verkar vara en självklarhet för att få en säker häst som man kan styra med en sytråd runt halsen så MÅSTE jag ju träna för henne. och ska jag då bara träna för henne 1/månad så tar det ju evigheter innan jag kan rida ordentligt. Jag vill ju rida såpass mycket för henne att jag sedan klarar mej själv och har massa grejer jag kan göra.
På första RIDlektionen kanske jag bara får träna på skritt-halt-skritt-halt. Ska jag då vänta en hel månad på att få lära mej mer så att jag kan göra mer så tar det ju evigheter. Men det blir så attans dyrt! När jag red min fjording så red jag lektion(för vanlig dressyrtränare) 1/månaden så det skulle jag vilka göra nu också men det kommer ju inte kunna funka fören jag kommit längre fram så jag har något jag kan träna på när jag är hemma.

Hjälp, det känns som jag är nybörjare på nytt och att mina 10år inom hästeriet är som bortblåst:eek:
Känns som jag ska börja lära mej rida helt på nytt.
 
Sv: Jag vill rida!

Nu är jag inte riktigt med. Kan du inte träna själv på samma sak som ni har gjort på träningen? Hon kan väl visa dig hur du ska göra.
 
Sv: Jag vill rida!

Jo självklart. Men jag måste ju få tillräckligt mycket att träna på så att jag "klara mej" en hel månad. Känns ju ganska onödigt att sitta och nöta några enkla småsaker i en hel månad. Hon kan ju inte lära mej ALLT på en timme. För det verkar som att jag inte kan blanda in min "vanliga" ridning eftersom jag inte får ha träns på honom utan bara repgrimma och en tygel. Så jag ska helt enkelt "börja om från början".
 
Sv: Jag vill rida!

Återigen - jag kan inte svara på hur du "ska" göra... men så här gör jag.

Jag har en fyraåring som är under utbildning. Vi tränar AR för en tränare, än så länge bara från marken. MEN jag kör honom en hel del för konditionens skull. Och jag rider eller låter någon annan rida ibland också.

I de få ridpassen "låter jag bli att träna" - det vill säga jag mer eller mindre bara åker häst. Dock skall han förstås stanna på kommando och gå framåt på kommando. Jag använder dock i huvudsak röstkommandon till det, jag vet ju att han kan dem eftersom jag kör honom. Ridningen syftar alltså bara till att han skall bibehålla den där känslan av att ha någon på ryggen.

Körningen tränar vi lite i. Inte jättemycket utan mest röstkommandon och att han skall ta tömtagen på ett bra sätt. Att jobba i rätt form etc. får komma senare - det lägger vi till vartefter vi kommer framåt i träningen från marken.

Kan du inte höra med din tränare om ni inte kan ha ett liknande upplägg? Alltså att du börjar rida men bara rider på mer eller mindre lång tygel - skrittar ut i skogen och kanske pysslar lite med att kontrollera att hästen "minns" de olika gångarterna. Bara har det mysigt, inte tränar på något särskilt.

Då kan du rida lite men ändå fortsätta utbildningen...
 
Sv: Jag vill rida!

absolut. Men det finns också ngn slags "lagom nivå" där det hela inte behöver gå till extrem nivå åt endera eller andra hållet.

Fast då beror det ju helt på vilken tränare/lära man vill följa eftersom vissa är mer extrema än andra. Det relevanta tycker jag är att man faktiskt ger det en ärlig chans, att man försöker ta allt i rätt ordning, sätta grunder. Tror att tränarna i regel vet bättre hur man ska gå tillväga än eleverna, om då tränaren anser "det är för tidigt", då tror jag att tränaren vet vad h*n pratar om (med undantag, men rötägg eller såna som inte kan individanpassa finns det alltid). Det tycker jag också tyder på en ivrig elev som gärna vill hoppa över grunder, vilket tränare såklart försöker motverka. Jag är själv sån, skulle helst öva piaff med pålle nu istället för att öva på stillastående :angel: men förstår ju att om grunderna inte sitter kommer de märkas mer och mer ju längre man kommer och bli svårare och mindre motiverande att rätta till i efterhand.

Känner igen lite av ditt tänk runt att inte behöva galoppera din häst här. av rädsla att "förstöra" saker osv? Och att inte behöva galoppera över huvud taget pga obehaget du känner runt det?

Alltså, nu tar vi i lite mycket här! ;) För det första så är jag inte "galopprädd" i den bemärkelsen, på hästar som "kan" galoppera tycker jag inte det är någon stor grej. Min rädsla av att förstöra saker är en annan femma, men det KAN ju också vara så att det kommer från situationer där det gått för fort framåt och man insett att "shit, nu har jag förstört grunderna, tillbaka till ruta ett!" eller ännu längre tillbaka än ruta ett :angel: hör nog ihop med det där att inte vilja rida för vilken tränare som helst och inte vilja att vem som helst rider på hästarna, för även om hästen utåt sett ser "bättre" ut så sätter jag så oerhört stor fokus på hästarnas inställning och ens egen känsla i ridningen att det skulle kännas meningslöst om hästen är anti/känns stressad/måste korrigeras konstant.
I det här fallet så lyssnar jag på spärrarna i huvudet. Bara för att det skulle GÅ att göra ditt och datt - är det värt att göra det om det är "för tidigt"?

Det här med "spärren" syftade jag i första hand på rädslan för resultatet man kan få när man vågar gå över gränsen (fatta galopp för första gången t ex, inte alltför ovanligt att få till bocksprång eller ostyrsel eller en brassande häst) så att jag inte "vågar" ta mig över gränsen. Fast det kan vara rätt stor skillnad från häst till häst och hur kontrollerat det känns i övrigt.
 
Senast ändrad:
Sv: Jag vill rida!

Nu var väl denna hästen redan inriden

Okej.
Om du lärt hästen gå i grimskaft men hästen ändå går dit den vill, skulle inte du då anse att den behöver läras om?

Om man vill förändra något måste det i regel börja med grunderna. Båda senaste hästarna jag skaffat har varit inridna (den ena riden ca 10 år, den andra 3) och ändå har jag gått in med inställningen att de så gott som måste ridas in på nytt (bortser från grunder som redan sitter bra, t ex sadelvana, och det som för den hästen redan är utmärkt). Varför? För att jag inte var riktigt nöjd med hur hästarna var ridna och för att jag ville ändra så mycket att det var lika bra att börja om från början. Visst hade man kunnat göra en hel del ändå, men allt hänger ju på vad man prioriterar -förra ryttaren kan ju ha prioriterat totalt andra saker och brister uppstår i det man själv sätter högt.
Egentligen sker ju nästan inga större förändringar i finliret, utan majoriteten i grunderna. Ska man ändra på något så är det alltså därifrån man utgår. Men så stannar man ju olika lång tid på olika grunder beroende på vad som behöver jobbas på och vad som redan sitter hyfsat. En del checkas bara av medans man fastnar på annat i veckor/månader/år.

Kan såklart inte klassas som inridning mer än i enstaka fall där grunderna är såpass dåliga, men byter man inriktning kan denna grundträning bli minst lika omfattande som inridning.
 
Sv: Jag vill rida!

Det låter ju ändå som att du vill satsa.
Om du granskar dig själv - tror du att du skulle klara av att utvecklas lika bra om du:
1. Rider mindre sällan, och därmed inte ha någon som kan kolla att du gör rätt, och får färre uppgifter.
2. Blandar in annat. Skulle du fortfarande kunna sära på träningen eller finns det risk för att du blir inkonsekvent/hästen blir förvirrad? Eller att det plötsligt känns enklare att bara göra det man känner för och slutar fokusera på hemläxorna?

Vill du satsa och har råd så skulle jag helt klart tycka det är värt att träna flera gånger i månaden. Åtminstone varannan vecka. Är såklart skillnad på en tränare som tar 1000:- plus per lektion mot någon som tar ett par hundra, är det en "dyr" tränare kanske man får skaffa en lite billigare vardagstränare eller försöka gå ihop ett gäng likasinnade så ni kan kolla varandra mellan träningstillfällena.

Med tanke på hur mycket du tränat nu - känns det som att du VILL fortsätta utvecklas i samma takt, eller kan du nöja dig med halvfart och lägre prio?
 
Sv: Jag vill rida!

Det var väl ändå inte hästen som var ouppfostrad, utan Ts som ville bli lite mer säkrare i hanteringen av sin häst.

Tycker inte det är fel att rida en inriden häst, sen att man kan träna lite NH vid sidan om, ja visst. Men varför enbart träna hästen från marken när man VILL rida?

Jag vet inte, men kanske finns det många som skaffar sig en ridhäst, för att enbart hantera den från marken, inte vet jag.
 
Sv: Jag vill rida!

Okej.
Om du lärt hästen gå i grimskaft men hästen ändå går dit den vill, skulle inte du då anse att den behöver läras om?
.

Den här hästen är OTROLIGT väluppfostrad, jag har haft honom i 2 månader och han har inte gjort något som jag anser vara fel. han har inte tagit ett enda steg att försöka "bestämma" över mej utan han har redan från början accepterat att jag är ledaren. I mina ögon iaf, min tränare har även gett oss beröm för att vi gett bra resultat så här långt.

Jag vill att det ska gå så fort som möjligt för jag har dåligt tålamod men ändå ska det gå så säkert som möjligt. Jag vill inte haffsa ihop nått som jag kanske får ångra senare, men vill ändå inte slösa med onödig tid som går att spara in utan att försämra resultatet.
Anledning till att hon nog inte vill att jag rider är väl att det inte ska hända något. Att hästen ska bli rädd för nått så att jag åker av, att hästen får för sej något och jag tappar kontrollen(då stiger ju hästen väldigt mycket), eller något liknande. Tränar jag för henne ordentligt och gör allt "som man ska" så kommer det förhoppningsvis aldrig hända något och då får varken jag eller hästen några dåliga minnen. Vad tror ni om det?
Det kan ju hända att jag gör ett misstag om jag hoppar upp nu, som kan göra att något blir förstört(hästen tappar förtroendet eller inser att han har en chans att bestämma över mej eller jag blir rädd t.e.x) och det är ju lättare att se till att inte det händer än att "laga" det i efterhand.
 
Sv: Jag vill rida!

Alltså, det där exemplet med en häst som inte går att leda i grimskaft var INTE riktat till dig, det var ett exempel på när man kan vilja lära om något från grunden fastän det blivit inlärt från början.
För att dra parallell till NH så är det ju DU som människa som ska lära dig och även lära om (för hur många hanterar så "normalt sett" utan att ens hört talas om NH? :p ) och där brukar det finnas massor med grunder att jobba på oavsett hur lättsam hästen är.
Det är DEN biten jag tycker du ska vara noga med, att du känner att du behärskar detaljerna och känslan innan du går vidare till nästa moment, inte bara att hästen "kan det". För då kan man ju lika gärna tycka - hästen är snäll, det räcker så.

Däremot tycker jag det låter farligt att prata om "överläge/underläge", "ledare" osv. Tycker det verkar som att det ofta är dom som är väl medvetna om att till 100% vara ledare för hästen som har lättast för att provocera och visa osäkerhet (genom att blanda in känslor). Nu säger jag inte att du är så, men fall inte i fällan att allt måste vara 100% ledarskap från din sida för att du ska kunna rida och hantera hästen. Ledarskapet och respekten förtjänar man, det är inget man kan träna hästen till, däremot väldigt långsiktigt träna sig själv. Men att ändra personlighet är inget man gör på en dag, eller ens några år, därför anser jag att man gör sig själv en björntjänst om man ställer det som krav på sig själv.

Man kan aldrig totalt förhindra dåliga minnen och erfarenheter. Men man kan ha självförtroende nog att veta att dåliga minnen och erfarenheter klarar du att ta dig igenom. Och att du kan återvinna förlorat förtroende. Självklart ska man sträva mot att inte behöva göra det, men inte vara rädd för att råka ut för något sådant. Det är inte av det skälet jag tycker det är bra att lyssna på tränare, utan för att tränaren vet bäst hur långt man har kommit och därmed vet bäst vilket som är nästa steg. För att du ska få optimalt resultat.

Jag tror INTE att du förstör er kommunikation genom att rida. Däremot kan det ta bort lite av fokuset och när man väl har kommit upp på hästryggen är det väldigt lockande att träna ridningen mer och mer och dissa de viktiga grunderna. Därför rekommenderar jag att du fortsätter från marken tills tränaren säger till OM du vill satsa på NH-biten. Om det inte känns så viktigt så gör det du känner för - men tänk på dina långsiktiga värderingar innan du sätter upp kortsiktiga.
 
Sv: Jag vill rida!

kl allmänt

MEN det är ju detta som är en av anledningarna att det blir svårt att ta dessa träningsmetoder på allvar.......

Alltså titta på hur barn lär sig gå tex.Inte f-n handlar det om kvalitetsträning?Nej det är kvantitet,kvantitet och kvantitet!Man ramlar,slår sig,upp igen och försöker,ramlar, upp igen , går några steg osv.

Det som gör att man försöker och vill utvecklas är att det är intressant,roligt och händer något.Jag skulle dö av tristess och välja att göra någonting annat om jag inte fick galoppera förrän efter 3 år.

Jag menar lite perspektiv måste det väl ändå finnas?
 
Sv: Jag vill rida!

Nu är det inte sagt hur lång tid det kommer ta. Jag rider säkert i alla gångarter inom några månader om jag tränar ordentligt. Kommer förhoppninsvis få sätta mej på honom nässta helg:banana:
 
Sv: Jag vill rida!

ja tycker ändå att detta verkar fel....

nog tycker ja att du kan ta dig en tur på pållen. en skrittur på långa tyglar med en trygg häst framför kan omöjligt skada det ni har byggt upp.

ja tränar AR på bana, där har vi knappt kommit till traven, men ute, på tur, där galloperar vi och travar som aldrig förr!! och det funkar jättebra. hon jobbar inte på samma sätt ute, eftersom ja inte kräver det av henne. korta pass, med sidförande hjälper lägger ja in varje utetur, mest för att behålla kontakten å få henne att komma ihåg.

efter en protest från hennes sida, fick ja lägga ner AR i ett halvår. hon tyckte helt enkelt att det var riktigt tråkit. ställde sig still och vägrade gå fram. ja vill inte tvinga henne till nått h0on inte tycker är kul, hon är ju trots allt min kompis. ida var faktiskt första gången vi tog upp träningen på riktigt igen. och vilken skillnad på häst. mycket mjukare, följsammare och gladare.

va ja vill ha sagt är att bara för att Ts vill ta det lugnt och börja om, finns det inget som hindrar henne från att skritta sin häst utan krav! mysigt för både henne och hästen och komma bort från vardagens träning med kommandon och annat NH-tänk. så skulle iallafall ja gjort.

å blir det för dyrt med 3 st, skaffa dig en medryttare på nån av de andra... ;) (läs denna tråd, så förstår du ironin i det hela.... )http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=826713
 
Sv: Jag vill rida!

Hej Tjalfe

Det var en lang trad, massor att lasa, forlat om jag missat nat.

Du har fatt en del bra tankar tycker jag, och har kommer nagra tankar och erfarenheter aven fran mig. Det ar ett ratt sa intressant amne och jag vet precis hur du kanner det.

Du namnde att du ridit i 10 ar? Jag hade ridit i 10 ar nar jag gick igenom ungefar samma sak som du. Jag hade tavlat en hel del ponny, dressyr, hoppning, falttavlan, med "bra" resultat. Jag tyckte nog att jag var ratt duktig, men oj sa fel jag upptackte att jag hade..:o

Det visade sig ordentligt nar jag kopte min forsta stora hast. Hon var mycket kanslig och hade bade psykiska och fysiska problem. Jag hade gett upp ridningen helt om jag inte mott denna nya tranare som vande upp och ner pa hela min syn pa ridningen.

Jag var otroligt mottaglig for detta nya satt att se pa ridning och hasthantering over huvud taget, eftersom jag var desperat.

Vi gjorde de enklaste ovningar till att borja med, i och for sig uppsuttet da det passade mig och min hast battre an att arbeta fran marken. De flesta nya elever som borjar att trana for henne borjar med hantering fran marken. Det enda vi gjorde de forsta manaderna var skritt-halt och skritt-trav. Nasta steg blev 5-minuters travintervall i latt sits, med skritt-halt mellan. I ett par manader.

Jag forstod inte i borjan att det har var ju faktiskt grunden till nat valdigt starkt och kvalitetsmassigt, och trodde att det var meningen att jag skulle rida "vanligt" nagra dagar i veckan och "pa hennes satt" nagra dagar. Jag insag dock ratt snart att naturligtvis sa fanns har en ordentlig traningsplan for mig och min hast och ju mer jag tranade pa det jag larde mig, utan att blanda in det som for mig var "vanlig" ridning, desto snabbare fick jag och min hast styrka och fortroende for varandra.

Du kan ju bara ana vad mina gamla ridskole polare tyckte och hade for kommentarer.. De tyckte att jag inte gjorde nagot med hasten och att det var bortkastade pengar. Jag lyssnade inte, jag sag vilken relation som byggdes upp mellan mig och min hast och litade pa det. Det ar jag otroligt glad for idag.

Jag har sett manga elever komma och ga genom aren. Det gar sakta, sakta i borjan, och de flesta tanker som du, "nar ska jag borja rida vanligt?". All ridning pa hogre niva bygger pa grunder. Man borjar med superenkla ovningar for att fa full kontroll over sin kropp och en stark och bra kommunikation med sin hast. Jag har insett att aven nar jag gor sa avancerade saker som piaff eller galoppombyten i vart annat steg pa volt sa bar jag med mig det jag larde mig pa min forsta hast. Jag skulle aldrig klara av att gora det utan all den tid jag lagt ner pa mig sjalv och mina grunder.

Jag minns nar jag ridit i ca 7 ar for denna tranare, och hon en dag sa till mig att "ja du, nu sitter dina grunder i alla fall". Sen kan man ju fraga sig var gransen for grunder gar.... De foljer ju med hela vagen upp till svar klass.

Min poang ar i alla fall att tva manader ar ingenting i tid. Och som nagon sa, formodligen sa hoppas du val kunna ha hasten i minst 20 ar till?

Jag har sjalv haft nagra elever genom aren, och jag tar mig aldrig an nagon som inte litar pa mig till 100%. Jag accepterar inte att personen gor "pa mitt satt" ett par ganger i veckan och "pa vanligt satt" ett par ganger i veckan. Det bromsar utvecklingen och tar darmed bort motivationen for mig da eleven far nota annu mer pa de dar enkla sakerna.

Och om nagon sager, "vad kan det gora for skada att gora si eller sa?". Det ar otroligt latt att forstora nagot som man har byggt upp. Speciellt under tiden man lar sig. De flesta hastmanniskor har val hort att konsekvens och talamod ar grundstenar i all hasthantering?

Jag tycker att om du tycker att denna tranare ar duktig sa satsa fullt ut pa henne. Ge henne lite tid, titta pa hennes andra elever. Jag tycker att det ar mycket positivt att hora om en tranare som tar sig tid, vagar ha talamod och verkar ha en utbildnings plan med en bra stark grund att sta pa.

Som nagon sa, fraga din tranare om du undrar, beratta att du ar otalig. Om hon ar duktig och vard besvaret sa kommer hon absolut att forklara for dig.

Jag vet ocksa att det kan kannas som om det gar en massa pengar till ingenting, det var precis likadant for mig. Men faktum ar att om du far hjalp med en bra grund sa kommer du att fa mycket mer tillbaka an om du gar till en tranare som hafsar over och skippar detaljer, det far du betala senare. Jag tranade en gang i manaden for min tranare, och ju battre jag tranat hemma, desto mer och intressantare uppgifter fick jag nasta gang.

Ridit "vanligt" har jag aldrig gjort efter det att jag traffade denna tranare, daremot har jag kommit sa langt i min utveckling, bade tekniskt och mentalt, som jag aldrig ens vagat dromma om tidigare.
 
Sv: Jag vill rida!

Det känns som allt har blivit jätte tråkigt nu:crazy: Har tappat sugen helt för jag tycker inte att någonting känns rätt. Ena stunden tycker jag det känns jätte fel att bara träna från marken och aldrig rida och nästa stund tycker jag att det är jätte fel att rida.:( Känns som att vad jag än gör så blir det dumt:crazy:
Ibland tycker jag att hon har så rätt i allt hon säger men i nästa stund tycker jag att det är helt fel. Ena stunden känner jag att jag kan lägga ner all tid i världen på det här för att få en bra relation med min häst, men nästa stund känner jag att jag nog lika gärna kan ha roligt med min häst utan att träna för henne i flera år, att vi har en bra, trygg relation ändå. Jag har ju möjlighet att få massvis med annan hjälp av "vanliga" tränare som svärmar omkring mej. Men det känns också fel:(
Sen ser man alla ryttare och hästar som INTE tränar NH för instruktör så här "allvarligt" men som ändå har det jätte bra tillsammans.
Gaah:eek: Låter säkert jätte fjantigt, vadå? det är väl bara att låta bli att rida ett tag? det klarar man väl?

Egentligen så ligger väl största problemet i pengar! Jag har inte råd att träna en massa för henne nu. Men jag måste ju göra det för att komma närmare mitt mål och för att få rida på honom. Ju mindre jag tränar för henne, ju längre tid tar det ju innan jag får rida ordenligt igen.
Man skulle vara miljonär:( Råna banken kanske?

Ne fy jag börjar tröttna på att tänka på hur jag ska göra, jag ser inte det roliga för jag tänker bara på HUR jag ska göra med MIN häst för att vi ska ha det så roligt som möjligt och må bra utan att det ska behöva ta evigheter och göra så att hela min familj får leva på knäckebröd och vatten.

Mamma säger: Lägg ner det där det kostar bara massa pengar och du tycker ju inte det är kul ändå, rid på honom du det går säkert bra.

Pappa säger: Hon har nog rätt(tränaren alltså).

Fästman säger: Rid på DIN häst om DU vill det.

Min tränare sen barnsben: Jag tycker du borde rida på honom, det borde inte vara något problem.

Kompis säger: han är ju så lugn och snäll det kommer aldrig bli några problem att rida på honom.

Dom flesta andra bekanta: VAA?! Har du inte ridit på honom än?!

Ibland funderar jag på hur det hade varit om jag aldrig hade börjat träna för henne, om vi inte hade bott grannar. Då kanske jag hade varit i full gång med att träna min häst, galoperat runt i skogen och ridit för tränare med mina kompisar, eller så hade hästen stått i hagen och jag suttit här inne livrädd pågrund utav att något "misslyckats".

Varför ska jag vara så fjantig och tänka så mycket jämt?:cry:
 
Senast ändrad av en moderator:

Liknande trådar

Ridning Jag börjar undra om en del människor (då syftet jag på mig själv) aldrig kommer lära sig att rida bra. Har ridit till och från i 20 år...
2
Svar
34
· Visningar
4 462
Senast: Roxy
·
Hästhantering Hej alla, långt inlägg och jag ber om ursäkt men har mycket att skriva. Jag har redan ett konto här på buke, men då detta känns alltför...
2
Svar
20
· Visningar
2 085
Träning Ni som har två eller fler hästar och ”vanligt” jobb/familj, hur lägger ni upp aktiveringen av hästarna? Har ni några smarta idéer/tips...
Svar
12
· Visningar
1 855
Senast: Miiikaela_
·
Ridning Hej! (det kanske är fel tråd men hoppas att det är ok) Min dotter har vid två tillfällen denna termin ramlat av en häst som har...
Svar
17
· Visningar
1 765
Senast: mamman
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp