Jag vill men inte han..

[Anonymmm]

Sv: Jag vill men inte han..

Efter lite eftertanke, vet du vad jag undrar över ditt inlägg? Vad klassar du som vuxensaker??
Tror du inte man är vuxen nog vid 26 års ålder?

Berätta gärna för mig vad du anser vara vuxna aktiviteter.
För för min del så anser jag att man har hunnit bli vuxen för länge länge sen när man är i den ålder jag är!

Sen kan man väll, för att hålla sig till ämnet, göra mycket "kul" även om man har barn.

Livet tar inte slut när man får barn. det tar en annan form!

 

[Anonymmm]

Sv: Jag vill men inte han..

du skriver om säkerhet. Hur tänker du då?
Säkerhet för barnet?

I detta fallet läser jag barnets säkerhet. och om det är så man menar... risken att barnet skall få en skada, tex downs syndrom, ökar ju äldre mamman blir.

 

[Kimz0r]

Sv: Jag vill men inte han..

Jag syftade på säkerhet i termer om fast jobb, fast bostad, ordnad ekonomi o.s.v.

 

[Curly]

Sv: Jag vill men inte han..

Biologiska klockan är svår att se som relativ..

Ja kanske i de flesta fall har man det tryggare vid 30 än 20 (men inte alltid), men nu snackade vi inte ekonomin och den säkerheten utan mer biologiskt. Hon verkade ju själv vara ganska "säker" på den punkten och hon var 26 inte 20. Det är klart man måste tänka längre än just nu, men det betyder inte att man om man har förutsättningar för att skaffa barn och vill det starkt inte ska behöva vänta i 20 år. Det är verkligen naivt av de män som tror att man kan vänta bara för det finns enstaka 60-åringar som fått barn.

 

[Kimz0r]

Sv: Jag vill men inte han..

Men mannen i fråga har ju sagt "tidigast i 30-årsåldern". Då är det ju bara att förhålla sig till det, mannen har ju lika stor rätt att "bestämma" när han vill bli förälder som kvinnan har rätt att bestämma över sin kropp. Så mammor i 60-årsåldern hör inte riktigt hemma i diskussionen, det är stor skillnad på 30 och 60.

Och även om den biologiska klockan inte är relativ har man ett val även där, människan styrs oftast inte av sina drifter.

 

[pollipop]

Sv: Jag vill men inte han..

*kl*

De som skrivit inlägg om att du har lång tid på dig osv menar säkert inte att på något sätt få dig att framstå som mindre vuxen. Hur vuxen du är vet ju bara du. Däremot, jag talar av egen erfarenhet, är det lätt att hamna i någon sorts ålderspanik när barntankarna väl slagit rot. Och den paniken kanske inte alltid är så rationell.

Det kommer att bli svårt att övertyga din sambo/man om hur fint det är med barn mha panikargument om er ålder. Det kommer att bli svårt med vilka panikargument som helst. Det är ett ganska stort beslut som kommer att få följder för era liv för lång tid framöver, det är ju inte så konstigt om han tvekar. Helt uppenbart finns det människor som väntar tills de är över 30 med att få sitt första barn, det har ju din sambo koll på också.

Mitt tips är att lugnt och sansat tala om för honom varför du tycker att detta är så viktigt för dig och för ert förhållande. Och att ge honom gott om tid att tänka efter hur han vill att ert förhållande ska utvecklas. Ett sätt att få honom att förstå att livet inte tar slut på något sätt bara för att man får barn är ju att visa på människor i er omgivning vars barn hunnit bli några år, så att föräldrarna igen får lite tid för sina intressen, eller helt enkelt människor med barn och bra, intressanta liv.

Det hade varit plättlätt för mig att snacka omkull min sambo i den här frågan, men jag ville att det skulle vara vårt beslut tillsammans. Det tog över ett år (och många störtbölande telefonsamtal till min mamma "maaammmmaaa, buhuhuhuuuu! jag är ju faktiskt 32!!!!"), men nu är jag så himla glad att jag inte stressade eller pressade, utan är helt säker på att vi båda två vill detta för vår egen och för vårt förhållandes skull. Och, lite OT, men trots att vi är så lastgamla är vi så här långt ruggigt bra på det här med barntillverkning...

 

[Curly]

Sv: Jag vill men inte han..

Vad är det som säger att mannen då ska få exakt som han vill. Det är klart att man vill skjuta på det för att man tror man blir så vuxen efter 30 (det tror min sambo också). 30 känns långt bort, men när man väl blir det känner man sig nog inte redo då heller. Exakt, det är kvinnans kropp.. ska då hon bli tvingad att vänta och öka riskerna både för henne och barnet och tvinga henne skjuta på t ex studier som hon kanske vill syssla med efter barnen kommer. Tycker absolut inte man ska vara nöjd med vad mannen säger och förhålla sig till det. Det är en annan sak att kompromissa isf. Det där med mamma i 60-årsåldern var bara ett extremt exempel...

 

[Kimz0r]

Sv: Jag vill men inte han..

Varför ska mannen tvingas? Vill han inte så vill han inte. Det finns inte mycket att göra. Barn är inget man kompromissar om hur som helst. Kvinnan är fri att gå, det är bara att välja vad som är viktigast - barn just nu med någon annan, eller förhållandet med mannen och barn längre fram när han också är redo.

 

[Calazirya]

Sv: Jag vill men inte han..

Men vilken resonemang, ett barn är INGET man kompromissar om..

Visst man behöver inte nöja sig med det svar man får av sin man/pojkvän/sambo, men man måste ju acceptera hans vilja och om man så gärna vill ha barn så får man helt enkelt överväga ( förhållandet eller barn )

Väljer man att vara kvar så får man helt enkelt acceptera att han kanske inte vill ha barn, men han kan likaväl ändra sin åsikt ...

 

[Jadzia]

Sv: Jag vill men inte han..

Vuxen för länge sedan vid 26?

Åh hjälp, då lär jag vara långt efter i utvecklingen. Jag blir 29 i år och det är först nu jag börjar närma mig att bli vuxen. Det gäller i mångt och mycket mina vänner också. Vid 26 hade de flesta precis lämnat studentlivet och var inte direkt mogna för något vuxenliv alls.

Ha inte så bråttom. Kanske är din sambo som jag, vill vara ung så länge som möjigt, och i det ingår inte barn.För min del innebär barn slutet på det liv jag lever nu och nästa nivå är jag inte alls pigg på. Jag har inte busat färdigt. Din sambo kanske inte heller har varit busig nog utan behöver precis som du få tröttna på ungdomslivet i sin egen takt. Det vär ju bara synd att du var snabbare än vad han är.

 

[Jadzia]

Sv: Jag vill men inte han..

Barn ska alltid vara välkomna, av båda föräldrarna, vid planerade graviditeter. Det innebär att den som vill vänta har det sista ordet. Att tjata eller tvinga till sig ett barn och en graviditet utgör inte en bra start för föräldraskapet eller barnets utveckling. Vissa karlar blir faktiskt rejält stöta och avståndstagande. Det kan jag förstå för det är aldrig trevlig att medverka i något mot sin vila.

Passar det inte att vänta kan man som kvinna alltid skaffa barn på egen hand eller med en karl som också är desperat efter barn.

 

[Kimz0r]

Sv: Jag vill men inte han..

 

[californication]

Sv: Jag vill men inte han..

Barn ska alltid vara välkomna, av båda föräldrarna, vid planerade graviditeter. Det innebär att den som vill vänta har det sista ordet. Att tjata eller tvinga till sig ett barn och en graviditet utgör inte en bra start för föräldraskapet eller barnets utveckling. Vissa karlar blir faktiskt rejält stöta och avståndstagande. Det kan jag förstå för det är aldrig trevlig att medverka i något mot sin vila.

Passar det inte att vänta kan man som kvinna alltid skaffa barn på egen hand eller med en karl som också är desperat efter barn.

 

[Kamomilla]

Sv: Jag vill men inte han..

Det hon kan göra då det är hon som vill ha och inte han är att helt enkelt lämna över ansvaret för preventivmedel till honom.

Då blir det HANS ansvar att se till att det inte blir något "resultat"

 

[The_pinklady]

Sv: Jag vill men inte han..

Hmm ja det är rätt svårt när man själv vill ha barn men inte killen, jag har kännt lite så när jag var runt 25 år och nästan alla mina vänner fick barn hela tiden typ, fick lite panik då, men sedan tänkte jag att innan jag fyller 30 ska jag vara med barn iallafall för då är man inte för gammal att bli föräldrer tyckte jag, nu är jag med barn och ska ha i slutet av februari och är 27 år.
Men det har aldrig vart något problem med killen heller eftrsom han har 2 egna små barn med en annan så tyckte han bara att det skulle vara kul och få ett barn med mej oxå.
Men vad jag vill komma fram till angående dej så tror jag du kan ta det lugnt, försök och ha som mål att skaffa barn vid 30 år eller lite före så behöver du inte känna dej för gammal typ. Och din kille hade väl sagt vid 30 eller hur ??
Så ta det lugnt vänta du tills du blir 27-28 och sen tar du ur staven och pratar med din kille igen, ni hinner få barn i tid jag lovar ...

 

[Welsh]

Sv: Jag vill men inte han..

KL
I bakhuvudet ska man ha att om man inte kan bli gravid så är inte lika lätt att få hjälp med provrör om man är för gammal.
Har en bekant som ville ha barn tidigt men maken sa nej. Vid 35 så visade det sig att de inte kunde få barn tillsammans så de fick ta hjälp. Vid 40 så har de nu gett upp tanken på egna barn

Jag fick mitt första vid 25 års ålder. Hade då haft stadgad ekonomi i 7 års tid. Perfekt tid för oss att få barn. Sista barnet kom vid 34 års ålder och jag måste erkänna att det var lättare med småbarn och nattvaket vid 25 års åldern.

Jag tycker att iden om att lämna preventilmedel till sambon låter som en bra ide.

 

[chrysler]

Sv: Jag vill men inte han..

Ibland måste man prioritera.
Mina tidigare sambos har absolut inte velat ha barn "förrän de är 30 minst".
Många killar skjuter upp på det så att det blir svårare att bli gravid, fertiliteten börjar ju sjunka efter 25 års ålder för kvinnor.
Hade jag varit ihop med dessa killar fortfarande hade jag fått vänta till jag var 35 eller helst enkelt fått nöja mej med att vara barnlös & bara passa upp killarna istället.

Jag dumpade dem & hittade en som var flera år yngre än de andra killarna(så man kan inte jämföra mognad med ålder utan med individers utveckling) & är nu gravid efter bara några månader med den nya.Oplanerat visserligen men han blev jätteglad.
Om man har lite självbevarelsedrift får man börja räkna på hur många barnrädda killar man har råd att stöta på & slösa sin tid på innan man kanske blir för gammal.Alla kan inte få barn när de är 40 år, även om jag är glad för dem som kan få det.

 

[No1]

Sv: Jag vill men inte han..

Det hon kan göra då det är hon som vill ha och inte han är att helt enkelt lämna över ansvaret för preventivmedel till honom.

Då blir det HANS ansvar att se till att det inte blir något "resultat"

Idiotresonemang

 

[chrysler]

Sv: Jag vill men inte han..

Varför är det så fel?varför är det alltid tjejen som ska skydda sig, speciellt när hon inte vill det?jag gjorde så iaf, slutade med piller, killen fick ansvara för sitt gummi å det orkade han ju inte såklart så nu väntar vi på bebisen (Iofs var han inte rädd för att bli pappa heller)

 

[No1]

Sv: Jag vill men inte han..

Varför är det så fel?varför är det alltid tjejen som ska skydda sig, speciellt när hon inte vill det?jag gjorde så iaf, slutade med piller, killen fick ansvara för sitt gummi å det orkade han ju inte såklart så nu väntar vi på bebisen (Iofs var han inte rädd för att bli pappa heller)

Därför att jag tycker att du som kvinna till 100% har ansvaret för att välja en man som VILL bli pappa.


"killen fick ansvara för sitt gummi".
SITT gummi?
En mening liknande den skulle aldrig komma från mina fingrar för det resonemangen är otroligt långt från mitt sätt att tänka.